No description available.

No description available.

Inom byggbranschen är pågående arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sätt att redovisa intäkter på, som ger olika utfall på resultatet, måste företag se till att redovisa så att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnå rättvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rättvisande bild är svårt och kan tolkas på olika sätt av företag. Det finns två sätt att utföra bygg-nadsuppdrag på, antingen till löpande räkning eller fast pris. Utifrån dessa beräkningar finns det två metoder för att redovisa intäkterna på under uppdragen, successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur byggföretag redovisar sina intäkter för pågående arbeten och om intäkts-redovisningen påverkas av hur de följer lagar, regler och rekommendationer för olika redovisningsmetoder. Vi har gjort en studie med en kvalitativ metod genom intervjuer med tre olika bygg-företag och en revisor. Vår studie har varit inriktad på ett hermeneutiskt synsätt och vi har använts oss av en induktiv undersökningsansats. Vår teori tar upp definitioner av intäkter, intäktserkännande, successiv vinstavräkning, färdigställandemetoden och rätt-visande bild. Vi tar även upp olika begrepp, lagar och regler som till exempel de olika redovisningsprinciperna, ÅRL och BFL. Utifrån en analysmodell har vi sedan kunnat få en grund för vår empiri och analys. I empirin har vi först fått fram vad en revisor anser om intäktsredovisning för pågående arbeten och sedan har vi fått intervjupersonernas egna uppfattningar om intäktsredovisning och hur de tillämpar redovisning av pågående arbeten i sina företag. Utifrån resultatet gjorde vi en tolkning och analys av hur de olika byggföretagen tillämpade de olika redovisningsmetoderna och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt samt avsnittet om normer och regler. Det vi kom fram till var att byggföretagen använde sig av de lagar och regler som finns för intäktsredovisning för pågående arbeten. De använde sig av både löpande räkning och fast pris på sina uppdrag. En skillnad mellan företagen var vilken metod de tillämpade i redovisningen och varför de använde just den metoden. Två av företagen använde sig av färdigställandemetoden och ett av företagen successiv vinstavräkning. De använde sin metod för att uppnå rättvisande bild och här syntes att rättvisande bild uppfattades olika av företagen. Beroende på vilken metod som företagen använde sig av så påverkades resultatet vid bokslutet / In the construction industry are ongoing works a common occurrence and companies wrestle with the problems of making a correct accounting of these. Because there are different ways to account revenues, which give different outcomes on the result, the company must ensure to account so that they comply with the laws, rules and recommendations. This is to achieve true and fair view and follow generally accepted accounting principles. The concept of true and fair view is difficult and can be interpreted in different ways by the company. There are two ways to perform con-struction duties, either the current account or fixed price. Based on these two calculations, there are two methods to account revenues during the missions, the per-centage of completion method and completion method. The purpose of this study is to investigate how construction companies reports its revenues during the work in progress and if the revenue recognition is affected by how they comply with laws, rules and recommendations for various accounting methods. We have done a study with a qualitative method through interviews with three different construction companies and an accountant. Our study has been focused on a hermeneutic method and we have used an inductive research approach. Our theory takes up definitions of income, revenue recognition, percentage of completion, completion method and true and fair view. We also take up different concepts, laws and regulations e.g. the different accounting principles, the ÅRL and BFL. On the basis of an analysis model, we have since been able to get a basis for our experiments and analysis. In our results we first have seen what an auditor considers whether revenue recognition for work in progress and then we received the interview people's own views on revenue recognition and how they apply accounting of ongoing work in their companies. Based on the results, we did an interpretation and analysis of how the different construction companies applied the various accounting methods and compared it with our theoretical section and the section on standards and rules. What we came up with was that construction companies made use of the laws and rules for revenue recognition for work in progress. They used both the current account and fixed price on their behalf. A difference between the companies was the method they used in the report and why. Two of the companies used the completion method and one of the companies the percentage of completion method. They used their method to achieve true and fair view, and this seemed that true and fair view was perceived differently by the companies. Depending on the method used by companies so affected the result at year-end

Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen. Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län. Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland? Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling. Studien har utgått från grundad teori, där författarnas egna tolkningar ligger till grund för studiens upplägg. Slutsatser: I studien har det framkommit att evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet bidrar till förändring i gästnattsutveckling i Västra Götaland. De kategorierna påverkar dock gästnattsutvecklingen i olika omfattning.

Firstly, this study focuses on the public libraries in VästraGötaland, Sweden, and to what extent they work with thedigitisation of analogue materials and, if so, what reasons aregiven. It also investigates local librarians' attitudes todigitisation. The study was conducted using an onlinequestionnaire, sent to the fifty main public libraries in theregion. Thirty replies (60%) were received. The questionscovered the digitisation in the informants' libraries and thelibrarian’s opinion on digitisation projects; both in their locallibrary and in the library sector in general.No study concerning digitisation on local or regional levelhas been done previously in Sweden. The results indicate thatvery few of the public libraries undertake digitisation work.However, a majority perceive the work as important,especially within the library sector at large. Overall, librariansbelieve in the benefits of digitisation, especially wherematerials of cultural heritage significance are concerned. Themain perceived obstacle to digitisation projects is lack offunding both for the digitisation process and for the long termpreservation and curation of digital collections.

<p>Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.

Följande uppsats undersöker huruvida en intensifiering av regionaliseringsprocessen ägt rumtill följd av Lissabonfördraget. Undersökningen fokuserar på Västra Götalandsregionen somär en av de svenska regioner som erhållit inkrementellt utvidgade befogenheter under senaretid, däribland ansvaret för regional utveckling. Regionaliseringen avgränsas till två teoretiskaaspekter från nyregionalismen. Demokratiseringen av den regionala nivån, samt behovet förregionen i en miljö präglad av Multilevelgovernance att agera mot den supranationella nivånför att driva utvecklingspolitik. Undersökningen operationaliseras genom en kvantitativinnehållsanalys av protokoll från regionfullmäktiges sammanträden samt en kvalitativinnehållsanalys av två utvecklingsstrategier från regionen. Båda källor består av material frånen tidsperiod före respektive efter Lissabonfördraget.Uppsatsens slutsats redovisar hur en intensifiering av demokratiseringen sedanLissabonfördraget inte kan urskiljas i protokollen. Utvecklingsstrategierna indikerar motsatsvisatt regionen ökat sin prioritering av EU som arena för utvecklingspolitik efterLissabonfördraget. Därtill verkar regionen se policymiljön för utvecklingspolitik som prägladav Multilevelgovernance efter Lissabonfördraget.

Uppsatsens syfte var att undersöka spädbarnsdödligheten i tre församlingar under tre olika tids nedslag och epoker. Församlingarna som undersöktes var Örgryte som representerade stadsområdet, Klädesholmen som representerade kust och Solberga som representerade landsbygden. De tre olika områdena har enligt tidigare forskning haft olika omfång och karaktär av spädbarnsdödligheten. Tidsnedslagen bestämdes av att de var olika i beroende av tid och befolkning. Det första tids nedslaget var 1865, det andra var 1900 och det tredje 1935. Syftet ska besvaras utifrån fem frågeställningar: - Hur ser spädbarnsdödligheten ut i västra Sverige under perioden 1865–1935 och vilka skillnader kan ses mellan staden, landsbygden och kusten? - Hur var dödligheten fördelad mellan könen? - Hur fördelas dödligheten över de avlidna spädbarnens första levnadsår (neonatala/postneonatala)?  - Har årstiderna någon påverkan på spädbarnsdödligheten? - Vilka dödsorsaker var vanligt förekommande?  Utvecklingen inom spädbarnsdödligheten kan påvisas av att västvärlden genomgick stora förändringar under 1800 och 1900-talet. Både tack vare den demografiska transitionen och den epidemiologiska transitioner vilket båda initierades med en minskning inom spädbarnsdödlighet.    Det är en historiedemografisk uppsats och är beroende av kvantitativt material som sedan kan sammanställas till statistik och sedan analyseras. Materialet som använts mest av är födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker tagna ifrån arkiven, för varje församling och tidsnedslag. Ifrån dessa kyrkoböcker har information om de avlidna spädbarnen tagits. Undersökningens resultat jämfördes sedan med tidigare forskning om spädbarnsdödligheten i Sverige under samma tidsepok.    Undersökningens resultat stämmer bra överens med tidigare forskning och dess resultat. Spädbarnsdödligheten ligger ungefär vid rikssnittet genom hela undersökningen, det är bara i Örgryte där dödligheten var högre än rikssnittet. Det är lite tråkigt att det inte finns något som sticker ut i mängden. Spädbarnsdödligheten minskade stadigt mellan varje nedslag. Från att gå från en total dödlighet 1865 på 177‰ till 070‰, 1900, och slutligen till 030‰ år 1935. Det går även att se att dödligheten är högre i städerna än på landsbygden, dödligheten var också högre vid kusten under två av tre nedslag än på landsbygden. Det var under vintermånaderna (december, januari och februari) som flest spädbarn avled, 37% av de avlidna dog under vinter. Andelen pojkar var även högre än flickor 55% respektive 25%. Vilket kan bero på en teori som Magdalena Bengtsson presenterat om att pojkars luftrör och andningsorgan utvecklas senare än flickors och därför gör dem svagare de första levnadsmånaderna. Den neonatala dödligheten var högre än den postneonatala. Lunginflammation (totalt 12 stycken), bronkit (12), svaghet (14) och slag (6) är dom mest förekommande dödsorsakerna i min undersökning, samt Ej angivna som stod för 14% av fallen.