Jag har studerat lokala timmertraditioner i Östergötland. Några byggnader härstammar från 1700 talet och är flyttade till platsen på 1940 talet.Jag har mätt upp på platsen och dokumenterat i ritningar. Jag har sedan lagt till tre nya byggnader som skapar ett gårdsrum tillsammans med de gamla. Platsen som jag ritat ska vara en kursgård och mötesplats för människor som vill lära sig mer om småskaligt odlande och djurskötsel.Turister och kursdeltagare ska ha en tillfällig boplats och utgångspunkt för vidare resor i arbete och fritid.Nyckelord för mitt projekt har varit Gemenskap Lokala resurser Kulturarv/hantverk Lärandemiljö Hållbarhet/ekologi / I have studied local timber traditions in Östergötland, Västra Harg, Spellinge, Nyborg. Some buildings date from the 18th century and were moved to the site in the 1940s.I have measured  and documented in drawings. I have since added three new buildings that create a courtyard along with the old ones.The place I designed will be a school and meeting place for people who want to learn more about small-scale farming and animal husbandry.Tourists and course participants must have a temporary place of residence and a starting point for further travel in work and leisure.Keywords for my project have been Community Local resources Cultural heritage / crafts Learning environment  Sustainability / ecology.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.

Jordkällare är en bortglömd byggnadstyp som många inte tänker på längre. Det saknas även kunskap om jordkällare och hur de används idag. Jordkällare är en företeelse med gamla anor men de ska inte ha blivit vanliga förrän potatisen kom till Sverige på 1700-talet. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om jordkällare genom att ta reda på hur jordkällare använts och används samt hur de är utformade i byn Västra Fors. Frågeställningarna har varit: Hur är jordkällare i Västra Fors utformade? samt Hur används jordkällare i byn Västra Fors idag och hur har de använts tidigare? För att besvara frågeställningarna har en inventering och semistrukturerade intervjuer genomförts. Mallar för intervjuerna och inventeringen togs fram och jordkällarna har fotograferats samt okulärbesiktigats. Resultatet blev att den vanligaste utformningen på jordkällare i Västra Fors är en fristående jordkällare belägen i en sluttning. Vad gäller användningen blev resultatet att jordkällare i Västra Fors främst använts för att förvara saft, sylt och potatis i. Vid inventeringstillfället stod ungefär hälften av jordkällarna oanvända medan den andra hälften fortfarande användes. Bland de som fortfarande användes förvarades ungefär samma saker i jordkällaren som man historiskt förvarat där. / Root-cellars is a forgotten type of building that not many people think of anymore. There is also a loss of knowledge about root-cellars and how they are used today. Root-cellars is a phenomenon with old lineage, but they did not become common until the potato arrived in Sweden at the 1700s. This thesis aims to increase the knowledge about root-cellars by finding out how root-cellars been used and are used and also how they were designed in the village Västra Fors. The question formulations were: How is root-cellars in Västra Fors designed? and How are root-cellars used in Västra Fors and how have they been used before? To answer these questions an inventory and semistructured interviews have been carried out. Templates for the interviews and the inventory was produced and the root cellars have also been photographed and ocular inspectioned. The result was that the most common design of a root-cellar in Västra Fors was a freestanding root-cellar situated in a slope. As to the using the result was that the root-cellar in Västra Fors mostly been used to store juice, jam and potatoes. By the inventory-opportunity around half of the root-cellars were unused and the other half was still in use. Among them who were still in use almost the same things that were stored in there in the past was stored there now as well.

This paper aimed to investigate infant mortality in the parishes of Luleå, Jokkmokk and Haparanda, in Sweden, during three different time periods: 1865, 1900 and 1935. The selected parishes represented diverse environments where previous research had identified varying infant mortality rates. Luleå represented urban setting. Jokkmokk represented the rural environment, and Haparanda represented coastal setting. The results from these parishes were compared with three parishes from western Sweden and contextualized within the broader perspectives of demographic and epidemiological transitions. These transitions refer to improvements in human living standards and conditions, leading to increased survival rates, longer life expectancy and reduced infant mortality during the 19th and 20th centuries. To address the research objectives, serval questions were posed: - How was mortality distributed between genders? - How was mortality distributed across the first year of the infants´ lives (neonatal/post neonatal)? - Did seasons influence infant mortality? - What were the common causes of death? - What differences and similarities existed in infant mortality among the three examined parishes and previously studied parishes in western Sweden? This historical demographic study relied on quantitative data, utilizing birth and baptismalrecords (födesle- och dopböcker), as well as death and burial records (död- och begravningsböcker) from the specified parishes and time periods. Information about deceased infants was extracted from these records and compiled into graphs and tables. The results were them compared with each other, previous infant mortality research, and placed within the broader framework of demographic and epidemiological transitions. The findings revealed both similarities and differences between northern and western Sweden. The infant mortality rate was higher among the boys, accounting for 53% of the deceased, while girls comprised 47%. However, the proportion of girls was higher in Norrland than in western Sweden. Mortality was highest in rural areas, followed by urban areas and coastal regions, contrasting with patterns in western Sweden. Jokkmokk exhibited a total mortality rate of 13% over the three time periods, while Luleå and Haparanda reported rates of 11% and 9%, respectively. Infant mortality was proportionally higher in northern Sweden than in western Sweden. Most infant deaths occurred during spring, and with an expected peak in summer. The neonatal phase accounted for the highest number of deaths. A trend was observed in northern Sweden, where more boys died due to reparatory-related reasons compered to girls, which was not evident in western Sweden. Conversely, most cases of death due to incomplete pregnancy involved girls. Infant mortality demonstrated a decline over the study period, aligning with the demographic and epidemiological transition.

Den övergripande tanken med projektet är att ta reda på vad som hände på Västra Gräddmanhällan,utanför Kalix kust, för 2 miljarder år sedan. Det görs genom att ta reda på vad det är för bergarter ochstrukturer som hittats på området och hur de korrelerar till varandra. De två huvudsakliga delarna somprojektet fokuserar på är de stromatolitiska strukturerna som finns i de sedimentära bergarterna på VästraGräddmanhällan och de magmatiska intrusionerna som går genom de sedimentära bergarterna. De skaidentifieras med hjälp av tre olika metoder som ska komplettera varandra. Alla tre metoder kräver attprover från platsen hämtas till Uppsala Universitet där de kan slipas ned till tunnslip. Det kommer finnastotalt åtta prover tagna från olika stromatolitiska strukturer, både från land och Västra Gräddmanhällanoch två stycken tunnslip från de magmatiska intrusioner som tidigare antagits vara antingen kimberliteller lamprofyr. Alla tunnslip kommer att studeras i ett optiskt mikroskop och då kommer vissa tunnslipväljas ut för att undersökas i SEM och sedan Elektronmikrosond. Det finns vissa egenskaper i de olikabergarterna som är avgörande för resultatet. I de stromatolitiska strukturerna är spår av paleobiologiviktigt. De saker som kommer att kunna ge en indikation på tidigare liv i en stromatolit är bland annatorganiskt kol och pyrit. Fynd av antingen opaka mineral, organiskt kol eller andra intressanta struktureri det optiska mikroskopet kommer därför påverka projektets gång. För de magmatiska intrusionerna blirdet istället mineralsammansättning och eventuella karbonater som blir viktiga för hur synen på Sverigesgeologiska historia kommer se ut i fortsättningen. / The overall idea of the project is to find out what happened on the Western Gräddmanhällan, off thecoast of Kalix, two billion years ago. This is done by finding out what rocks and structures that are foundin the area and how they correlate to each other. The two parts that this project focuses on is thestromatolitic structures found of the Western Gräddmanhällan and the igneous intrusions that passthrough the sedimentary rocks. They must be identified using three different methods that willcomplement each other. All three methods require samples from the site to be brought to Uppsalauniversity and then be ground down to thinsections. There will be a total of eight thin sections takenfrom different stromatolitic structures, both from the coast and the western Gräddmanhällan and twopieces of thin sections from the magmatic intrusions that are already assumed to be either kimberlite orlamprophyre. All thin sections will be studied in an optic microscope and then certain thin sections willbe selected to be examined in SEM and then Electron Microprobe. There are certain properties in thedifferent rock types that are decisive for the result. In the stromatolitic structures, traces of paleobiologyare important. The things that will be able to give an indication of past life in a stromatolite includeorganic coal and pyrite. Findings of either opaque mineral, organic carbon or other interesting structuresin the optical microscope will therefore affect the progress of the project. For the magmatic intrusions,it will instead be the mineral composition and possible carbonates that will be important for how theview of Sweden's geological history will look in the future.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

Planeringsprocessen av två svenska stadsbyggnadsprojekt, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö, med mål att nå hållbar energianvändning (förnybar energi och energisnåla hus), analyseras från vision till uppföljning. En ambition i bägge stadsdelarna var att bli internationella exempel på miljöanpassat byggande och boende, med ny teknik och förändring av de boendes beteende som strategier för att nå målen. Besluten om miljösatsningar togs av kommunpolitikerna. I Stockholm skedde styrningen genom att den kommunala förvaltningen tog fram mål och planer och i Malmö skulle en utomstående organisation styra planeringsprocessen i samverkan med kommunen. Såväl elmarknaden som bostadsmarknaden avreglerades under 1990-talet och merparten av de byggföretag och energibolag som engagerades i genomförandefasen var privata, eller privatiserades. Dessa hade delvis andra intressen än politikerna och ville främst använda beprövad teknik och ny teknik främst för ”showcase”. Styrningen från de formella styrorganisationerna hanterades olika. Projektet i Stockholm präglades av målstyrning och projektet i Malmö av samråd med målet att nå konsensus i frågor om mål och detaljutformning av områdets energilösning. Detta ledde exempelvis till att i Hammarby Sjöstad fick byggherrar och energibolag själva hitta partners för att testa nya energilösningar för exempelvis energiförsörjning. I Västra Hamnen bildade staden, energibolag och den utomstående styrorganisationen en koalition för val av lösning för energiförsörjning. I båda projekten bygger energiförsörjningen på storskaliga lösningar. Avhandlingen visar att planerings- och byggprocessens organisering, liksom byggherrarnas agerande, hade betydelse för resultatet. En slutsats är att när byggherrarna inte inbjudits att delta i framtagande av mål och planer och var missnöjda, exempelvis med förslagna mål för energiförbrukningen i Hammarby Sjöstad, bildade de hindrande koalitioner och tog makt i processerna. Oavsett om mål om begränsad energianvändning sätts i konsensus eller inte nedprioriterades livscykelperspektivet av byggherrarna av marknadsskäl, exempelvis valdes stora fönster medan installation av individuell elmätning i allmänhet valdes bort och lägenheterna utrustades för resursstarka kunder. Gestaltningsmässiga frågor prioriterades samt att bygga för resursstarka hushåll vilket innebar att byggherrarnas och kommunernas intressen delvis sammanföll. Resursstarka hushåll ger exempelvis ökade skatteintäkter för kommunerna. En slutsats är att kriteriedriven styrning, t ex tävlingar och ekonomiska bidrag, kan stimulera byggherrar att satsa extra, exempelvis på ny teknik, för att nå energimålen, men främst då i enstaka hus. De boende deltog inte i planeringsprocesserna och blev beroende av de lösningar som valts. I bägge stadsdelarna har en del hushåll haft problem med bristande värmekomfort vilket de kopplar ihop med slarv, korta byggtider och bristande kompetens i bygg- och bostadsbolagen. Uppföljning och utvärdering av projekten är framförallt kopplade till de bidrag som erhållits från svenska staten respektive från EU. / In this thesis I examine how issues regarding sustainable energy use are handled in the development of two city districts in two of Sweden’s largest cities: Hammarby Sjöstad in Stockholm and Västra Hamnen in Malmö. The political goal was to build apartments with renewable energy supply and restricted energy use. The planning processes are analyzed from plans and visions to the evaluation phase. Both areas were meant to be outstanding examples of ecological housing development. The documentation pertaining to the objectives in both projects states that, firstly, new technology will contribute to the realisation of the goals, and, secondly, that the residents’ way of living will be decisive for whether the energy objectives are reached or not. The planning of Hammarby Sjöstad village was executed by the public administration of Stockholm City, and the planning of Västra Hamnen was carried out in cooperation with the Bo01-organisation. Deregulations took place in many areas in Sweden in the 1990s, for example subsidies for housing development decreased and the market for electricity was deregulated. This led to the involvement of privately owned buildingproprietors and energy companies in the projects. These actors partly had other interests than the politicians in that the private companies wanted to use time tested technology with new technology mainly as a “showcase”. The planning in Stockholm was characterized by objective oriented steering while the project in Malmö was characterized by consultations with the goal of reaching consensus in questions concerning the goals and design of the project’s energy solutions. In both these areas the solutions for energy supply became large-scale. This thesis shows that the organization of the planning- and building processes and the extra subsidies from the government to environmentally friendly solutions affected the results. One conclusion is that when the building proprietors were not invited to partake in the planning process and was dissatisfied, for example with the goal for reduced energy use (Hammarby Sjöstad), they formed a hindering coalition and took over power in the process. Irrespective of if the energy goals were decided in consensus or not, the lifecycle perspective was not given priority from the building proprietors’ side, for example, large windows were chosen while installations for individual metering were, in general, not chosen and the apartments were well equipped with prosperous consumers in focus. Here the interests of the building proprietors and the interests of the municipalities partly coincided, as the buildings proprietors wanted to build for prosperous groups and the municipalities, in one way, saw that these households could increase the taxes for the municipality. One conclusion is that criteria-driven governing, for example trough competition, can stimulate building proprietors to contribute with an extra effort and test new technology in separate houses. No residents took part in the planning of either district. In both city districts some residents have problems with deficient warmth and comfort which they attribute to an excessively short time for construction, negligence and sometimes lack of competence. Follow-up of the projects is connected to the subsidies given to the projects from the government and the EU-level.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ”slamhanteringsområdet” och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden. En kartläggning av sluthantering av slam från avloppsreningsverk (ARV) i Västra Götalands län 2002 har genomförts genom en enkätundersökning till länets kommuner. Även kommunernas planer för framtida hantering av slam har undersökts genom enkäten. En sammanfattning av miljömål och regleringar som kommer att påverka hanteringen av slam i framtiden har gjorts genom en innehållsanalys av Regeringens proposition om delmål till miljökvalitetsmålen (Prop. 2000/01:130), Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Rapport 5214) samt Förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Sett till antal kommuner som väljer en viss hantering var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 20%, deponering, antingen som avfall eller täckmassor - 60%, och annan användning - 20%. Sett till mängd slam som används på ett visst sätt var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 15%, deponering som avfall och täckmassor - 40% och annan användning - 45 %. Ungefär två tredjedelar av kommunerna har planerat för hanteringen av slam de närmaste 5 åren och nästan hälften har planerat en förändring av hanteringen. Störst vilja till förändring finns inom de kommuner som idag valt att hantera slammet genom spridning på livsmedelsmark eller deponering som avfall. Flera av de kommuner som skall förändra hanteringen har ännu inte bestämt vad de ska göra i framtiden. När planer finns verkar spridning på jordbruksmark och markbyggnad vara de alternativ som de flesta tänkersig. Deponering kommer att utgå som hanteringsalternativ genom förbud mot deponi av organiskt avfall. Eventuellt kommer dispenser under en tid beviljas. Troligt är också att dispenser beviljas för användning av slam till täckning av deponier. Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor talar för en ökning av spridning av slam på jordbruksmark, framförallt genom mål om 60 % återföring av fosfor från avlopp år 2015. Den negativa attityd till slam som gödselmedel som finns idag, framförallt bland livsmedelsindustrierna, talar dock emot en ökning av spridning på jordbruksmark. Hantering av slam genom s.k. annan användning kommer med största sannolikhet att öka kraftigt i framtiden. Den främsta orsaken är förbudet mot deponi. Eventuellt kan hanteringen begränsas genom nytt EG-direktiv och ny förordning om spridning av slam. En ambition om att skapa effektiva och giftfria kretslopp, formulerat som en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen, leder till ett ökat intresse för källsorterande avloppssystem. De höga kostnaderna talar dock emot en utbyggnad av sådana system.

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.