It is a human right to be treated equally and fairly no matter whom you are, what you like or where you are from. The United Nations addressed the important aspects of equally treatment in their declaration of the human rights. It is each conventions state’s responsibility to fulfil all the rights in the declaration. This study focuses on three Swedish county administrative organizational works with the human rights from their annual reports from 2014. The purpose of this study was to clarify each county administrative work with the human rights from an implementation perspective, and educe improvement potentials. The method which is used in this essay is a comparative study of the three organizations with a text analysis of their annual reports and a national report. This means that they initially were analysed separately and then compared in the end of the analysis. Factors such as the integration of the human rights and methods are of great importance in the presentation of each county administrative work. It is the government who is ultimately responsible for the human rights and that they are observed and worked with. To facilitate the work on a regional basis, the government have delegated the responsibility to the county administrative. Their main task is to ensure that the human rights-perspective is anchored in the organisation and that they work with the rights externally as well. The analysis compared the county administrative for what they have accomplished during the year, regardless of their geographical size and population. The results show that there are several steps left for the county administrative to use in their future work with the implementation of the human rights.

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting. The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions. The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden. The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area. When the county council get lawful regional status, the abscense of a big catchment area will cause a weaker regional autonomy, caused to its dependence of both the territorially and sectorial dimensions for upholding the region’s financially resources.

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa. Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping. Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp. Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden. / For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.

In this essay I have chosen to take a closer look at gold figure foils (Swedish “guldgubbar”), find their context and analyze it. I have analyzed some earlier studies about gold figure foils that were found in Scandinavia. The focus of my study is based on the locations of the findings. Another important aspect is to discuss if the encountered gold figure foils that were folded and cut looked like that due to intentional motives or not. My conclusion is that when it comes to the locations of the findings they are mostly found in houses irrespective of if it´s in a posthole, wall or house foundation. The other conclusion is that the gold figure foils could have intentionally been manipulated before they ended up in the ground.

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside? The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of Västra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century. The study is based on material from Västra Eneby’s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909. The study consists of two main parts that links together in the results. Firstly all the marriages that took place are registered, with names and place of living etc. Then all the general movements across the parish border are registered and cross referenced with the marriages to search for matching entries. This gives a general idea of the moving patterns during the 19th century, both general and those in combination with the marriage. The results show an increasing amount of movements over the parish border closer to the 20th century. However there is no clear difference between sexes that follow through the whole duration of the time of the study. The movements linked to the marriages also increased in the end of the years in the study. Here a much larger share of women than men moved, although this share decreases towards the end of the time of the study. The study shows that earlier research from other parts of the country and world can be applied to the parish of Västra Eneby, although the differences between sexes are not that significant as other studies have shown.

This paper will discuss whether you can detect a possible alteration in views of archaeological artefacts during the 1900’s until 2014 by local history societies and what their views are today. It will also discuss other aspects that can have contributed to potential changed views on the artefacts. The other aspects that will be investigated are heritage conservation, politics, museums/policies and disposal of archaeological artefacts. This paper will also discuss the Swedish definition of the concept “archaeological artefacts”, and if newspapers have contributed to a different view of archaeological artefacts. The conclusions of this paper are that local history societies have different views of archaeological artefacts, but not all of them have a changed view and some of them have similar views to other history societies. One more thing detected might be a drift between the public and the archaeologists which may have been affected by politics? These aspects have contributed to a different view but in different ways and not always at the same time. Newspaper have been a contributor to changed views because they spread information that is not always correct or fair and therefore misguide the general population – for example the definition of an archaeological artefact. Disposal of archaeological artefacts does not happen as often in Swedish museums as newspaper articles make it seem and the local history societies do not approve of disposal but concede that if it must happen, albeit with good documentation. A final conclusion is that things change when time passes, and so do views and opinions, but not always as much as one may think.

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.

Sverige är ett land där digital infrastruktur prioriterats högt under många år, vilket har möjliggjort att samhället kunnat ställas om till att i mångt och mycket styras med hjälp av digitala verktyg. Nyttan av den digitala infrastrukturen visade sig tydligt vid utbrottet av Covid-19 pandemin där arbete och skola ställdes om till att i hög grad ske digitalt –hemifrån. Baksidan av det digitala samhället är att alla individer inte har möjlighet att ta del det, detta benämns som digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap har granskats av flera forskare där målgruppen ofta är ”äldre” individer, få studier har gjorts på de människor som isoleras från samhället till följd av en juridisk påföljd, exempelvis individer som döms till rättspsykiatrisk vård. Denna studie granskar hur personalen på en rättspsykiatrisk enhet hanterar digitala frågor i det vardagliga patientarbetet. Patienterna är en del av studien för att ges möjlighet till att förmedla sin bild av den hjälp de får av personalen i digitala frågor.I studien användes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer för personalen, och en kvantitativ enkätstudie av patienterna. Intervjuerna med personalenutgör kärnan av den data som samlades in under studien, och enkätstudien för patienterna agerar som ett stöd för att förstå om patienterna anser att de får den hjälp den önskar i digitala frågor under sin slutenvårdstid.Resultatet av studien visar att Covid-19 pandemin har skapat en ny dimension av personalens arbete i digitala frågor till patienterna, möten med kommuner och domstolar sker digitalt vilket behöver hanteras av personalen för att patienten ska förstå hur det går till. I det vardagliga arbetet är digitala frågor lågt prioriterade, de finns inga mål i patientens vårdplan som berör digitala kunskaper, det arbete som utförs är främst observationer från personal. Det finns ingen given person som ansvarar för att hantera digitala frågor på den rättspsykiatriska avdelningen utan detta styrs helt av medarbetarnas egna intresseområden. Rollen LITA (Lokalt IT-ansvarig) har i uppdrag att tillhandahålla användarkonton och sköta kontakt med VGR-IT vid driftproblem, dockinte att involvera patienterna i det digitala samhället eller att granska patientens risker för att hamna i digitalt utanförskap. De personer som arbetar som arbetsterapeuter på en rättspsykiatrisk avdelning förväntas ta ett stort ansvar i digitala frågor, detta till följd av att digitala frågor numera klassas som ADL-frågor vilket är en del av de utredningar som görs av en arbetsterapeut.

This paper investigates the relationship between vacant job positions and unemployed workers, illustrated by the Beveridge curve, a tool for observing the matching process and the condition of a labour market. The Swedish case is studied together with its three largest labour market regions, i.e., Stockholm-, Västra Götaland- and Skåne county. A comparison opens up a discussion of whether local labour markets with similar characteristics located in different parts of the country behave similarly or in what way they distinguish. Furthermore, these three regions are expected to influence the Swedish Beveridge curve to a larger extent, which is also examined in the paper. In addition, the effect of an exogenous shock, such as the building of the Öresund Bridge, expanding the labour market of Skåne county by connection to another metropolitan area, Copenhagen, is studied. This is done by comparing the matching efficiency before and after the bridge is opened. Moreover, the effect in Skåne is then analysed in accordance with the same period for the other regions included, to get an indication of whether the bridge alone provides a change in matching efficiency or if changes are connected to national events that influence all regions similarly.  The analysis is based on monthly data from year 1996-2020, collected from the Swedish Public Employment service and Statistics Sweden, primarily. Graphical illustrations of the Beveridge curve in combination with OLS regressions provide concluding results that the Beveridge curves for the three regional labour markets observed are shaped rather similarly and experience shifts and movements during the same time points, generally. Skåne county is the exception and experience more horizontal and vertical movements compared to Stockholm- and Västra Götaland county and the Swedish average. Furthermore, there are statistically significant estimates ensuring the negative relationship between unemployment- and vacancy rate, i.e., a downward sloping Beveridge curve for all regions. Not enough evidence on the effect of the Öresund Bridge on the matching efficiency of Skåne county is provided to present a valid conclusion regarding this topic.