1 |
Grov våldtäkt? : - gällande rätt och underrättspraxis / Aggravated rape? : - established law and lower court practiceRudqvist, Susanna January 2017 (has links)
No description available.
|
2 |
Rättens framställning av våldtäktsoffer : En analys av könets betydelseJäderlund, Sofie January 2015 (has links)
No description available.
|
3 |
En "riktig" våldtäkt : En kvantitativ studie om våldtäkt och offerskuld, utanför eller inom äktenskap.Enqvist, Emma, Olsson, Johanna January 2016 (has links)
Att lägga skuld på våldtäktsoffer är ett fenomen som förekommer världen över. Tidigare forskning har visat att olika faktorer som exempelvis offrets kön, beteende eller relationen mellan offer och gärningsman kan kopplas till respondenternas syn på våldtäkt och offerskuld. Det har även visat sig att bemötande från bland annat poliser och socialarbetare gentemot våldtäktsoffer är av stor vikt för att de ska våga söka hjälp. Dessa två yrkesgrupper kan komma att spela en central roll för våldtäktsoffer då dessa individer befinner sig i en utsatt situation. Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga och manliga polis- och socionomstudenters syn på våldtäkt och tillskrivande av offerskuld vid våldtäkt utanför eller inom äktenskap. För att besvara syftet har det genomförts en kvantitativ undersökning i form av en vinjettstudie bestående av två olika våldtäktsscenarior. Resultat som framkommit visar att männen bedömde lindrigare straff och lade mer ansvar på offret än kvinnor gjorde samt att socionomstudenter dömde högre straff och mindre ansvar för offret än vad polisstudenter gjorde. I analysen diskuteras om skillnaden mellan kvinnor och män kan kopplas till att sympatisera med sitt eget kön. Vidare diskuteras vad skillnaden mellan polis- och socionomstudenters bedömning skulle kunna ha för verkan i deras framtida yrke.
|
4 |
Fler friande än fällande domar i våldtäktsmål : Vilka är orsakerna bakom den ökade friandefrekvensen vid våldtäkt? / More acquittals than convictions in rape cases : What are the reasons behind the increased frequency of rape case acquittals?Linneheden, Nelly January 2015 (has links)
Våldtäkt är ett av de mest kränkande sexualbrotten en enskild individ kan utsättas för och en grundläggande uppgift för samhället är att skydda både vuxna och barn mot alla former av sexuella kränkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremål för frekventa reformer i syfte att stärka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gått i önskad riktning vad gäller våldtäktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av våldtäktsanmälningarna bland annat på grund av att kvinnor blivit mer benägna att anmäla olika typer av våldtäkter, utöver sådana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benägna att anmäla våldtäkter som begås inom en relation, våldtäkter utan några fysiska skador, uppraggningsvåldtäkter och våldtäkter där kvinnan själv varit berusad vid övergreppstillfället. De flesta brottmål som resulterar i att åklagaren beslutar att väcka åtal leder också till fällande dom. I jämförelse med sexualbrotten är det generellt mindre än fem procent av åtalen som ogillas helt av domstolen. Tyvärr är statistiken inte lika godartad vid våldtäkt, där friandefrekvensen är betydligt högre idag. Andelen friande domar har stigit markant under det senaste decenniet, särskilt i mål där brist på konkret bevisning ger upphov till en ord-mot-ordsituation, det vill säga där parternas utsagor utgör den enda bevisningen. Under år 2013 anmäldes 17 700 sexualbrott, varav 6000 av dessa rubricerades som våldtäkt. Trots en högre anmälningsbenägenhet bland kvinnor ser vi en utveckling där antalet fällande domar står i tydlig disproportion till antalet våldtäktsanmälningar. Enligt statistiken är det endast 200 av cirka 6000 våldtäktsanmälningar som varje år leder till fällande dom. Trenden är således att fler tilltalade frias än fälls i våldtäktsmål. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att med tillämpning av den rättsdogmatiska metoden kartlägga och analysera gällande rätt för att belysa de orsaker som kan tänkas ligga till grund för den ökade friandefrekvensen vid våldtäkt.
|
5 |
Våldtagen ungdom. En analys av våldtäktslagstiftningen utifrån ungdomars rätt till sexuellt självbestämmande. / Raped adolescent. An analysis of the Swedish rape legislation based on young people´s right to sexual self-determination.Lundgren, Viktoria January 2018 (has links)
No description available.
|
6 |
Maskulinitet och våldtäkt : Ett samhällsproblemHolmgren, Malin January 2016 (has links)
Bakgrund: Det finns olika definitioner på vad som är en stereotypisk våldtäkt och vart den begås. Den klassiska stereotypen är då förövaren använder mycket våld och attackerar offret på en avlägsen plats. Den mer moderna stereotypen utförs dock av en bekant till offret, sker sällan utomhus och det förekommer lite fysiskt våld. Våldtäkten kan bli våldsam exempelvis om offret gör motstånd, vilket kan kräva grövre våld från förövarens sida. Aggression är ofta kopplat till manlighet och män är uppvuxna med den klassiska stereotypen om våldtäkt. Syftet med denna studie var att analysera och belysa förekomsten och användandet av fysiskt våld vid våldtäkter. Metod: Studien utfördes främst med kvantitativ metod, som är tillämpbart när det ska förekomma en beskrivning av en omfattning eller frekvensen av något. Det kommer även vara inslag av kvalitativ data för att exemplifiera vissa aspekter ur domstolsbesluten. Urvalet för denna studie är brottsmål med män som begått våldtäkt och dömts för detta. Det utfördes skillnadstester med chi-två test för att beräkna den data som insamlats. Resultat: Analysen visade signifikant skillnad i användandet av det fysiska våldet beroende på relationen mellan offer och förövare samt vid analysen kring det fysiska våldet och påföljden, medan det fysiska våldet i samband med plats, alkohol/narkotika eller ålder förövaren inte visade någon signifikans. Slutsats: Det finns studier som visar att maskulinitet är något som är skapat av samhället. Det medför att män växer upp med inställningen att en man måste vara maskulin, vilket är problematiskt. Dagens forskning kring maskulinitet och våldtäkt bör därför undersökas vidare, då detta är en viktig samhällsfråga / <p>2016-08-23</p>
|
7 |
Våldtäktsmyter, synen på våldtäktsoffer samt sjukvårdspersonals bemötande av våldtäktsofferButler, Gisela, Gustavsson, Linda January 2008 (has links)
<p>Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden. Resultatet visade även på att en viktig faktor som kan påverka synen på våldtäktsoffer var tendensen till en skuldbeläggning av offret. Slutsatsen var att det behövs mer utbildning och forskning om våldtäktsmyter för att öka medvetenheten om hur dessa negativt påverkar bemötandet av kvinnliga och manliga patienter som blivit utsatta för våldtäkt.</p>
|
8 |
Våldtäktsmyter, synen på våldtäktsoffer samt sjukvårdspersonals bemötande av våldtäktsofferButler, Gisela, Gustavsson, Linda January 2008 (has links)
Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden. Resultatet visade även på att en viktig faktor som kan påverka synen på våldtäktsoffer var tendensen till en skuldbeläggning av offret. Slutsatsen var att det behövs mer utbildning och forskning om våldtäktsmyter för att öka medvetenheten om hur dessa negativt påverkar bemötandet av kvinnliga och manliga patienter som blivit utsatta för våldtäkt.
|
9 |
"Jag borde aldrig ha kommit hit eller ens sagt något” : en kunskapsöversikt om hur polisen och våldtagna män förhåller sig till varandra / "I should never have come here or even said anything" : a systematic review of how the police and raped men relate to each otherFranssén, Jonna, Nordlöf, Lotta January 2016 (has links)
De flesta brottsoffer som utsätts för våldtäkt är kvinnor enligt statistik, men i undersökningar har det visat sig att andelen utsatta män är större än vad man har trott. Det finns kunskapsluckor kring detta ämne vilket gör det angeläget att studera. Syftet med studien är att belysa och analysera det befintliga kunskapsläget gällande hur polisen och våldtäktsutsatta män förhåller sig till varandra. De frågeställningar som denna uppsats behandlar är hur det i forskningslitteraturen beskrivs att polisen förhåller sig till våldtagna män samt vice versa. Genom att studera databasers innehåll undersöks kunskapsfältet noggrant för att se vad som finns tillgängligt kring ämnet. De huvudsakliga upptäckterna är att det förekommer negativa attityder och bemötanden från polisens sida samt att förtroendet för polisen hos våldtäktsutsatta män generellt är lågt, och att majoriteten väljer att inte ta kontakt med polisen av olika anledningar. Analys av resultaten utgår från ett genus- och jämställdhetsperspektiv samt ett existentiellt krisperspektiv.
|
10 |
Nesligt våld mot kvinna : En undersökning kring synen på kvinnor som blivit våldtagna i Karlstad perioden år 1900-1943 / Ignominy violence against women : A study about the view on women who have been raped in Karlstad 1900-1943Smedberg, Alexandra January 2014 (has links)
The purpose of this paper is to examine the early 1900s approach to women who have been raped in Karlstad and how you looked at rape during this period. I have used criminal case files from the Karlstad criminal police to examine. The actual study is set up in that way that I have tried to answer my questions through case studies that have been categorized in three type’s perpetrators and three types of victims. The three types of offenders who I am using are the "the naughty young man," "the violent worker" and "the drunken man". The three types victims I have used are "the innocent girl", "the gullible young woman" and "heroine". A read thread in the survey is to investigate whether the women in rape cases are seen as subjects or not. This means that the focus lays on how the women have acted in the assault. Some conclusions I come to is that the perception of rape in Karlstad during the years 1900-1943 are consistent with previous research in the sense that women are seen as the subject of rape and the focus lies on the women morality. You can see this because neither of the cases went on to the court. The women’s description of the assault is more often very specific, more so then the men’s description. The woman often needs to describe and defend why they were alone or why they were on that place at that time and what they did before the assault.
|
Page generated in 0.042 seconds