<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka invandrares överrepresentation som gärningsmän i våldtäktsstatistiken. Avsikten är främst att kartlägga storleken på överrepresentationen, dess förklaringar och eventuella orsaker. Uppsatsen tar även upp gällande rätt inom området och lagstiftningen innan reformen i april 2005, dess förändringar och avsikten bakom förändringarna. Antalet våldtäkter tycks bli allt högre och det är mot denna bakgrund som lagstiftningen och lagstiftningsreformen som genomfördes i april 2005 presenteras och diskuteras.</p><p>Invandrares överrepresentation i våldtäkter är en fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet av samhällets aktörer. Brottsförebyggande rådet har givit ut två rapporter med en tidsintervall på tio år. Invandrares och invandrares barns brottslighet gavs ut 1996 och efterföljaren Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet gavs ut nästan tio år senare, året 2005. Dessa rapporter är dessutom inte koncentrerade på våldtäktsbrottet utan behandlar alla typer brottslighet och lägger ytterst liten vikt vid orsakerna därtill.</p><p>I dagens samhälle pågår relativt mycket debatter rörande våldtäkter, brottet är uppmärksammat i media och forskning bedrivs. Detta krävs för förebyggandet av brottet, anmärkningsvärt är dock den nästan obefintliga uppmärksamhet som ges invandrares överrepresentation i våldtäktsstatistiken. Att påpeka överrepresentationen kan förknippas med främlingsfientlighet och inte mindre att konstatera att överrepresentationen är ett problem. Ämnet är tabu. Resultatet blir en ond cirkel med ett problem som inte diskuteras och därmed inte kan reduceras eller lösas varför problemet eskalerar. Detta leder oss till slutsatsen att invandrares överrepresentation måste belysas för att orsakerna ska kartläggas och förhoppningsvis leda till en ljusare utveckling.</p>

<p>Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.  </p>

<p>Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.</p>

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.

This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we’ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people’s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases. The purpose is to examine the court decisions under consideration to see if and what values are portrayed. My paper can in no way allow generalization; it is merely a small sample of reality. The data consists of four court decisions from Östersund’s Tingsrätt; two of them resulting in conviction and two of them in dismissal. The data was collected systematically and undergoes a discourse analysis; hence it is a qualitative study. The result of the analysis is that although somewhat subtle, the court decisions do indeed portray stereotypical gender roles, particularly regarding victims’ prior sexual history, women’s room to manoeuvre and their given life conditions

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar. Metoden som användes var kvalitativa strukturerade personintervjuer och enkätintervjuer med sex kvinnor som varit i kontakt med olika myndigheter. Hälften av kvinnorna har upplevt ett bra bemötande och den resterande hälften har upplevt ett sämre bemötande. Genomgående tycker respondenterna att det viktigaste i ett bemötande är att den professionella innehar kunskap kring våldtäkt. De kvinnor som mött okunniga professionella har upplevt bemötandet som negativt. Det är också viktigt för kvinnorna att bli lyssnad på, respekterad och trodd i sin berättelse. Kvinnorna vill också att den professionella skall bemöta dem individuellt. I och med att våldtäktshändelsen är en privat och personlig erfarenhet måste bemötandet ske därefter. Det respondenterna upplevde som negativt i bemötandet var bland annat den professionellas fördomar, attityder och värderingar.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom våldtäkt, typ – om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt. Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen. Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning. En förklaring till att det skiljer sig mellan Jeffners undersökning och min kan vara tiden. När denna undersökning genomfördes, 2007, var det nästintill tio år sedan Jeffner genomförde sin, 1998. Även om det kan tyckas att tiderna inte har förändrats i någon större utsträckning så kan denna undersökning tyda på att de har gjort det. Elever som var födda på 1980-talet ingick i Jeffners undersökning medan min undersökning innehöll elever som var födda på 1990-talet. En annan förklaring till att undersökningarna skiljer sig kan vara att min undersökning är gjord i mindre omfattning än Jeffners. Det jag har suttit och skrivit är en C-uppsats med 174 elever, som svarande på enkäterna, och åtta intervjuade elever och det hon skrev var en avhandling med 331 ungdomar, som svarande på enkäterna, och 16 intervjuade ungdomar. Jeffners undersökning är nästintill dubbelt så stor, både när det gäller de som deltog i enkätundersökningen och de som deltog i intervjuundersökningen, vilket kan ha inverkan på resultatet.

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka invandrares överrepresentation som gärningsmän i våldtäktsstatistiken. Avsikten är främst att kartlägga storleken på överrepresentationen, dess förklaringar och eventuella orsaker. Uppsatsen tar även upp gällande rätt inom området och lagstiftningen innan reformen i april 2005, dess förändringar och avsikten bakom förändringarna. Antalet våldtäkter tycks bli allt högre och det är mot denna bakgrund som lagstiftningen och lagstiftningsreformen som genomfördes i april 2005 presenteras och diskuteras. Invandrares överrepresentation i våldtäkter är en fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet av samhällets aktörer. Brottsförebyggande rådet har givit ut två rapporter med en tidsintervall på tio år. Invandrares och invandrares barns brottslighet gavs ut 1996 och efterföljaren Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet gavs ut nästan tio år senare, året 2005. Dessa rapporter är dessutom inte koncentrerade på våldtäktsbrottet utan behandlar alla typer brottslighet och lägger ytterst liten vikt vid orsakerna därtill. I dagens samhälle pågår relativt mycket debatter rörande våldtäkter, brottet är uppmärksammat i media och forskning bedrivs. Detta krävs för förebyggandet av brottet, anmärkningsvärt är dock den nästan obefintliga uppmärksamhet som ges invandrares överrepresentation i våldtäktsstatistiken. Att påpeka överrepresentationen kan förknippas med främlingsfientlighet och inte mindre att konstatera att överrepresentationen är ett problem. Ämnet är tabu. Resultatet blir en ond cirkel med ett problem som inte diskuteras och därmed inte kan reduceras eller lösas varför problemet eskalerar. Detta leder oss till slutsatsen att invandrares överrepresentation måste belysas för att orsakerna ska kartläggas och förhoppningsvis leda till en ljusare utveckling.

Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.