No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer. Artiklarna valdes utifrån syftet till litteraturstudien och lästes igenom samt granskades. De 20 artiklarna som valdes sattes samman till ett resultat. Resultatet visar att musik sänker patientens preoperativa oro. Denna omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på fler olika sätt och har visat sig vara effektiv oavsett vilken musik som patienterna lyssnar på. Information och undervisning har en orosdämpande effekt. Däremot visades att informationen behöver individanpassas då olika människor har olika förkunskaper och behov. En faktor som påverkade var bland annat vilken utbildningsnivå patienterna hade. Även akupressur, terapeutisk beröring och värme verkar minska oro. Utifrån diskussionen ses ett behov av mer kvalitativ forskning om preoperativ oro samt fortsatt forskning om akupressur, terapeutisk beröring och värmeterapi.</p>

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. Resultat: Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.

No description available.

Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.

Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer. Artiklarna valdes utifrån syftet till litteraturstudien och lästes igenom samt granskades. De 20 artiklarna som valdes sattes samman till ett resultat. Resultatet visar att musik sänker patientens preoperativa oro. Denna omvårdnadsåtgärd kan tillämpas på fler olika sätt och har visat sig vara effektiv oavsett vilken musik som patienterna lyssnar på. Information och undervisning har en orosdämpande effekt. Däremot visades att informationen behöver individanpassas då olika människor har olika förkunskaper och behov. En faktor som påverkade var bland annat vilken utbildningsnivå patienterna hade. Även akupressur, terapeutisk beröring och värme verkar minska oro. Utifrån diskussionen ses ett behov av mer kvalitativ forskning om preoperativ oro samt fortsatt forskning om akupressur, terapeutisk beröring och värmeterapi.

Den psykosociala arbetsmiljön har inverkan på vår psykiska och fysiska hälsa. Fysiska hälsobesvär kan vara i form värk från nacke och rygg. Psykiska hälsobesvär kan bland annat handla om trötthet, sömnproblem eller oro. Syftet med föreliggande studie var främst att bedöma hur omvårdnadspersonal inom psykiatrisk vård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa, men även att beskriva eventuella samband mellan dessa. Studien är av tvärsnittskaraktär och bygger på enkätsvar från 395 personer (sjuksköterskor n= 166, skötare n= 229) från en nationell studie. Resultatet visade att sjuksköterskorna i högre grad uppgav stöd från kollegor, inflytande över arbetstider och hur arbetet skulle utföras jämfört med skötarna. Skötarna skattade lägre angående psykisk trötthet, lärande samt arbetstid vid datorn än sjuksköterskorna. Värk från nacke förekom oftare hos sjuksköterskorna. Signifikanta samband fanns mellan att ha värk i nacken och att känna sig psykiskt trött. Inga samband sågs mellan besvär från nacken och krav på att arbeta fort eller arbetstid vid datorn. Konklusioner som kan dras av resultatet är att sjuksköterskorna uppgav mer kontroll, lärande, stöd och inflytande på arbetet än skötarna samt upplevde de oftare psykisk trötthet och värk från nacken. Skötarna rapporterade värk i lägre utsträckning trots att de skattat lägre på inflytande, krav och stöd.