Introduktion: en cancerdiagnos innebär en kris för de flesta och vissa personer som diagnostiseras med malignt melanom kan uppleva både oro och ångest. Vilka copingstrategier personerna använder för att hantera situationen beror bland annat på deras resurser som till exempel personlighet och socialt stöd. Syfte: syftet med studien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska referensram. Metod: metoden var en litteraturstudie med stöd av Polit och Beck´s niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Resultatet baseras på tolv artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa studier. Copingstrategierna sorterades in i de huvud- och underkategorier som beskrivits av Lazarus och Folkman. Resultat: sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: problemfokuserad-, emotionellfokuserad- och meningsfokuserad coping samt åtta underkategorier: Söka information; Planera, Besluta och Lösa problem; Söka emotionellt stöd; Acceptera; Klara sig på egen hand; Undvika; Omvärdera samt Ta hjälp av sin tro. Slutsats: personerna använde olika copingstrategier, oftast flera samtidigt, för att hantera situationen. Sjuksköterskor kan bland annat bidra med emotionellt stöd för att underlätta situationen för personerna samt guida dem utifrån deras egna resurser, värderingar och önskemål.

Bakgrund Nästan varje dag diagnosticeras ett barn av cancer och är därmed den enskilt främsta orsaken till dödsfall hos barn under 15 år. När ett barn diagnosticerats med cancer är det inte enbart barnet som drabbas, utan hela familjen vars värld sätts i obalans. Världen de tidigare känt faller samman och en känsla av kamp om överlevnad tar över. Allt det som tidigare känts tryggt och bekant försvinner och ersätts med känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvistelsen när deras barn drabbats av cancer. Metod En systematisk litteraturstudie gjordes där tio för syftet relevanta artiklar hittades i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats för att därefter diskuteras mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet utgörs av fyra kategorier: Upplevda känslor hos föräldrar, betydelsen av relationer mellan föräldrar och vårdpersonal, att få information och kunskap samt yttre faktorers påverkan. Slutsats Studien visar att föräldrar till barn som vårdas för cancer på sjukhus är i behov av att känna delaktighet och stöd genomgående under vårdprocessen. Genom god information som är lättförståelig, kontinuerlig och anpassad efter varje individ kan en känsla av större trygghet infinna sig hos föräldrar. Med kunskap av familjens erfarenheter kan också vårdpersonal få större förståelse för hur varje individ påverkas i familjen och med detta underlätta hela familjens hälsoprocess.

<p>Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.</p>

No description available.

<p>Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.</p>

<p>Den psykosociala arbetsmiljön har inverkan på vår psykiska och fysiska hälsa. Fysiska hälsobesvär kan vara i form värk från nacke och rygg. Psykiska hälsobesvär kan bland annat handla om trötthet, sömnproblem eller oro. Syftet med föreliggande studie var främst att bedöma hur omvårdnadspersonal inom psykiatrisk vård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa, men även att beskriva eventuella samband mellan dessa. Studien är av tvärsnittskaraktär och bygger på enkätsvar från 395 personer (sjuksköterskor n= 166, skötare n= 229) från en nationell studie. Resultatet visade att sjuksköterskorna i högre grad uppgav stöd från kollegor, inflytande över arbetstider och hur arbetet skulle utföras jämfört med skötarna. Skötarna skattade lägre angående psykisk trötthet, lärande samt arbetstid vid datorn än sjuksköterskorna. Värk från nacke förekom oftare hos sjuksköterskorna. Signifikanta samband fanns mellan att ha värk i nacken och att känna sig psykiskt trött. Inga samband sågs mellan besvär från nacken och krav på att arbeta fort eller arbetstid vid datorn. Konklusioner som kan dras av resultatet är att sjuksköterskorna uppgav mer kontroll, lärande, stöd och inflytande på arbetet än skötarna samt upplevde de oftare psykisk trötthet och värk från nacken. Skötarna rapporterade värk i lägre utsträckning trots att de skattat lägre på inflytande, krav och stöd.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. <strong>Slutsats:</strong> Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.</p>

<p>Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care. A literature study was used to analyze previously publicized scientific articles within the field. Relieving of pain was primary in palliative caring in hospice as well as in hospital. An earnest relationship between nurse, patient and relatives was of utmost importance. This relationship gave a sense of safety and had positive effects on patient's quality of life and well-being although death was near. An empathic nurse was aware and sensitive, showing respect, patience, and integrity, giving time needed to patients and was accessible, while simultaneously keeping a certain distance. The nurse was observant to the patient's facial expressions as well as body language, giving room for spiritual needs and a caring hand to both patient and relatives.</p>

No description available.

No description available.