Enligt hälso- och sjukvårdslagen har patienterna rätt till att behovet av kontinuitet tillgodoses. Rapporter och studier visar dock att detta behov inte tillgodoses och många äldre upplever bristande personalkontinuitet. Distriktsköterskors arbete i hemsjukvården underlättas om det finns kontinuitet både vid patientkontakterna och i samverkan med andra vårdgivare. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av kontinuitet i hemsjukvården.  Metoden som användes var en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Som grund för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktsköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige intervjuades. Analysen av det insamlade materialet var av kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; organisation och ledning, arbetsmiljö samt förtroende. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att kontinuitet innebar att lära känna patienterna och att det i sin tur gav en helhetsbild, trygghet och förtroende. Kontinuiteten påverkade distriktssköterskornas mående och hur de trivdes på arbetet. Organisationen och ledningen visade sig ha stor inverkan på distriktssköterskornas upplevelse av kontinuitet och de var eniga om att patientsäkerhetens främjades om det fanns kontinuitet i teamet runt patienterna. Kan behovet av kontinuitet tillgodoses så främjar det både patienterna och distriktsköterskornas upplevelse och möjliggör en personcentrerad och patientsäker vård.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre i takt med samhällets utveckling där hög ålder ökar risken för obotlig sjukdom. Sjuksköterskans uppgift är att kunna ge en god omvårdnad, vilket även inkluderar palliativa patienter. Detta kräver stor kunskap och ställer höga krav på sjuksköterskan för att på ett adekvat sätt stödja denna patientkategori i deras nya livssituation. Studien förankras i Watsons teori om mänsklig omsorg. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård på en somatisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats som en allmän litteraturöversikt. Fribergs (2017) beskrivning av induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod där sju artiklar inkluderades. Resultat: Tre huvudkategorier utformades vilka var Att vara emotionellt påverkad, Att möta hinder i omvårdnaden och Att samverka med andra. Resultatet visar att många sjuksköterskor som jobbar på somatisk avdelning saknar den kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplevde emellertid att det fanns hindrande faktorer i omvårdnaden och att samverkan med andra var betydande faktorer för ett framgångsrikt vårdande av patienter med en palliativ diagnos. Slutsats: Sjuksköterskor upplever den palliativ vård utmanande. Bristen på tid gör det svårt att upprätthålla en god omvårdnad. Samtidigt påtalar många sjuksköterskor att de saknar både erfarenhet och kunskap för att ge palliativ vård. Studiens resultat kan ge såväl sjuksköterskor som övriga professioner och patienter en ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter och hur de kan stödjas i detta arbete.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård i samhället ökar i takt med en åldrande befolkning. Som sjuksköterska i hemsjukvården samverkar hen med många yrkesgrupper. Höga krav ställs då de ofta ställs inför sociala, medicinska och etiska ställningstagande. Det finns risker och utmaningar med att arbeta i patienters hem vilka sjuksköterskorna ställs inför på daglig basis. Sjuksköterskor inom palliativ vård har som ansvar att vårda utifrån ett personcentrerat synsätt där alla patientens dimensioner tas i beaktning. De fyra hörnstenarna och de 6 S:n är väsentliga begrepp som ligger till grund för en personcentrerad palliativ vård med målsättningen att främja patientens sista tid i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes och sökresultatet gav totalt 343 träffar. Tio kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen som sedan analyserades och presenterades i en integrerad analys.Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier som berör områdena att samskapa palliativ vård och utmaningar i palliativ vårdkontext. Samtliga artiklar beskriver flera utmaningar som sjuksköterskorna ställs inför när de arbetar i hemsjukvården med inriktningen palliativ vård. Framför allt är det utmaningar i samskapandet med patient och närstående, det interprofessionella samarbetet och utmaningar för sjuksköterskan i palliativ vårdkontext. Slutsats: Utmaningarna i palliativ hemsjukvård är många och stort ansvar ställs på sjuksköterskor. Studien ger ökad kunskap inom personcentrerad palliativ vård som är väsentlig för sjuksköterskans profession.

Bakgrund: Att bli akut sjuk och stå inför behovet av en akut operation kan vara en omskakande upplevelse för patienten som kan innebära känslor av oro och ångest. Med ett personcentrerat förhållningssätt finns goda möjligheter för anestesisjuksköterskan att tillgodose patientens behov av trygghet. För att kunna tillgodose patientens rättigheter och behov av trygghet behövs forskning som belyser anestesisjuksköterskans strategier för att tillgodose detta genom att minska den oro och ångest som patienten kan uppleva inför en akut operation.Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för att skapa perioperativ trygghet för patienter vid akut operation.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Strategierna som anestesisjuksköterskorna tillämpar för att skapa perioperativ trygghet kan kategoriseras i tre huvudkategorier: ”Personcentrerade strategier”, ”strategier utifrån erfarenhet och kompetens” och ”strategier för att öka patientens delaktighet”. Anestesisjuksköterskorna beskrev att vårdrelationen är en förutsättning för att skapa trygghet. Vårdrelationen gjorde det möjligt att anpassa de strategier som kunde användas för att skapa trygghet. Kategorin strategier utifrån erfarenhet och kompetens beskriver hur anestesisjuksköterskan använder sig själv som redskap för att skapa trygghet genom sitt bemötande. I kategorin strategier för att öka patientens delaktighet beskrivs hur individanpassad samt löpande information kan skapa trygghet och göra patienten delaktig.Slutsats: Anestesisjuksköterskan kan med stöd av personcentrerade strategier såsom skapandet av en vårdrelation samt att individanpassa delar i den perioperativa vården skapa trygghet för patienten. Vidare har anestesisjuksköterskan olika strategier som kan tillämpas för att skapa trygghet för patienten. Till exempel att använda sig själv som redskap samt göra patienten delaktig. Studien bidrar också till att beskriva vad personcentrerad vård kan innebära inom den perioperativa verksamheten.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindrande vård och grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, stöd till närstående, kommunikation och teamarbete. Målen inom palliativ vård är att främja livskvaliteten, lindra lidande, samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Genom ett personcentrerat förhållningssätt finns förutsättningar att uppnå målen. I den palliativa vården i livets slutskede i hemmet har sjuksköterskan en ledande roll, vården kan vara komplex, utmanande och förutsättningarna för omvårdnaden är beroende på sjuksköterskans kunskap kommunikationen och samarbetet inom teamet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Tio kvalitativa artiklar utgjorde resultatet vilket analyserades enligt Fribergs fem steg (Friberg, 2022).   Resultat: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter i att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Analysen resulterade i tre teman: vårda i relation, teamarbete och förutsättningar för att vårda och sju subteman: egna känslor, att vägleda, närvara i hemmet, symptomlindring, samverka med patienten, närstående, sjuksköterskans kompetens och stöd från omgivande team.  Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet var utmanande på många sätt och deras egna känslor kunde påverka vården. För en erfaren sjuksköterska var det lättare att ge adekvat symtomlindring än för en oerfaren. Samarbete och stöd från kollegor samt tillgängligheten till primärläkare ansågs vara viktiga aspekter för en fungerande palliativ vård i hemmet. / Background: Palliative care at the end of life is based on symptom relief, support for relatives, communication and teamwork. The goals of palliative care are to promote quality of life, alleviate suffering and to take into account the individual’s physical, psychological, social end existential needs in case of incurable illness. Through a person-centered approach, it is possible to achieve these goals. In palliative care at the end of life at home, the nurse has a leading role. Care can be complex and challenging and the conditions for the care depend on the nurse’s knowledge and cooperation within the team.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in end of life care at home   Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. The analysis was done according to Friberg’s analytical model.  Results: The results highlight nurses experiences in caring for palliative patients at end of life at home and is presented in three themes: caring in relationship, teamwork and conditions for care and seven subthemes: own feelings, to guide, to be present in the home, symptom relief, to cooperate with the patient and relatives, the nurse’s competence and support from the surrounding team.   Conclusion: Nurses’ experience of caring for palliative patients at the end of life at home was challenging in many ways and their own feelings could affect care. For an experienced nurse, it was easier to provide adequate symptom relief than for an inexperienced one. Cooperation and support from colleagues as well as the availability of primary care physicians were important aspects for a functioning palliative care at home.

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkulturinom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal,vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer medmigrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer och diagnosen påverkar inte enbart de drabbade barnen utan även deras familj. Den nya situationen rubbar familjens tillvaro och uppmärksamhet som från omgivningen vanligtvis är riktad mot samtliga barn i en familj vänds till att enbart fokusera på det cancerdrabbade barnet. Kan sjuksköterskan tillämpa en familjefokuserad omvårdnad kan även syskon bekräftas och bli mer delaktiga i familjelivet både på och utanför sjukhuset. Syfte: Att beskriva upplevelser hos syskon till barn som lever med eller avlidit i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt har genomförts, inkluderande tio studier som analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att syskon upplevde en förändrad tillvaro gällande sig själva, familjen och vardagen. Till följd av förändringarna erfor syskon blandade känslor och de uttryckte även olika behov under barnets sjukdomstid eller bortgång som skulle kunna hjälpa dem att hantera cancerupplevelsen. Slutsats: Förändringarna var omvälvande för syskon som dels hade svårt att anpassa sig efter dem och dels kunde förstå varför de skedde, förändringarna resulterade även i en bred variation av känslor. Trots försvårande konsekvenser kunde syskon uppleva en positiv inverkan på sig själva och livet i stort. / Background: In Sweden approximately 300 children fall ill in cancer each year and the diagnosis affects their entire family. The new situation interrupt the being of the family and attention from the surroundings is focused solely at the affected child. Though, if the nurse apply a family focused care the siblings too can be acknowledged. Purpose: To describe experiences in siblings of children who lives with or passed away in cancer. Method:  A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, including ten studies which were analyzed according to the five steps of Friberg. Findings: It was revealed that siblings experienced a changed being in terms of themselves, the family and the everyday life. Due to the changes siblings experienced a variety of emotions and they also expressed different needs during the child’s illness or passing that could help them manage the cancer experience. Conclusion: The changes were radical to siblings who partly found it hard to adjust to them and partly could understand why they occurred, they also led to a wide blend of emotions. Despite the aggravating consequences siblings experienced positive impacts on themselves and on life in general.

Bakgrund: Palliativ vård är riktad mot patient och anhöriga genom att bemöta bådas behov. Att vara anhörig till en person i livets slutskede kan innebära både psykisk och fysisk påfrestning. Anhöriga uttrycker en vilja behålla någon form av kontroll i den annars kaotiska och osäkra vardagen. Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av att vara anhörig till en person i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En förändrad livssituation, att vara i en utsatt situation och att få personliga behov tillgodosedda. Anhöriga anpassade vardagslivet efter den döende personen. Maktlöshet, otillräcklighet, skuld, skam, ensamhet, ångest, trötthet och utmattning var centrala känslor i anhörigas liv. För att klara av den komplexa situationen var det viktigt med stöd och information från vårdpersonal. Konklusion: Familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att främja både patienten och anhörigas hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att uppmärksamma de anhörigas behov, stödja dem i deras roll och stärka deras känsla av sammanhang. Nyckelord: Palliativ vård, anhöriga, upplevelser, stöd. / Background: Palliative care is directed to both the patient and next of kin by responding to both their needs. Being a relative of a person in the end of life can mean both mental and physical stress. Relatives express a desire to maintain some form of control in the otherwise chaotic and uncertain everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of being a relative of a person in the end of life. Method: A qualitative literature review based on twelve scientific articles were reviewed, analyzed and compiled. Results: The study resulted in three main categories; A changed life situation, to be in a vulnerable position and getting personal needs met. Relatives custom everyday life for the dying person. Powerlessness, inadequacy, guilt, shame, loneliness, anxiety, fatigue and exhaustion were central emotions in relatives' lives. To cope with the complex situation it was important to receive support and information from health care professionals. Conclusion: Family-focused care is important to encourage both patients and relatives health. It is important as a nurse to pay attention to relatives' needs, support them in their role and strengthening their sense of coherence. Keywords: Palliative care, next of kin, experiences, support.

Bakgrund: Personcentrering är en term som förekommer allt oftare inom vård och omvårdnad. Den beskriver en vård som organiseras med utgångspunkt från patientens individuella behov och har blivit synonymt med hög kvalitet inom vården. Personcentrerad vård har visat sig kunna leda till kortare vårdtider, tryggare patienter, ökad livskvalitet och färre medicinska komplikationer. I Sverige finns intentionen att införa mer personcentrering i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård i olika vårdkontexter, samt att utföra en metodologisk granskning av den urvalsmetod som de valda artiklarna redovisade. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på nio artiklar, samtliga med kvalitativ design. Resultat: Sjuksköterskor från olika typer av sjukhusavdelningar, primärvård samt boenden för personer med demenssjukdom beskrev betydelsen av att se hela människan bakom patienten, att etablera en relation för att kunna individanpassa vården och att göra patienten delaktig i den egna vården. Majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna hade erfarenheter av olika svårigheter med personcentrerad vård. Sex studier använde ändamålsenligt urval, två hade bekvämlighetsurval och en studie beskrev inte urvalsmetod utan benämnde att studie hade en pre/post-test/follow-up design. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenheter visade på likheter i uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård oavsett vårdkontext. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och för att vården ska kunna bli personcentrerad måste hela hälso- och sjukvårdsorganisationen stödja personcentrerad vård.

Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktivitet med vård- och terapihund och upplevd nytta med detta. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Elva arbetsterapeuter rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via grupper på Facebook. Telefonintervjuer och intervjuer via personligt möte spelades in och transkriberades för att slutligen analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema som var: Arbetsterapeuten och hunden som ett stöd till meningsfulla aktiviteter, vilket resulterade i tre huvudkategorier som var: nytta, aktivitet och kommunikation, samt 14 underkategorier. Slutsatsen av examensarbetet var att hunden kunde vara användbar i att motivera patienter till aktivitet samt att aktiviteter tillsammans med och för hunden kändes mer meningsfulla.