Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

Background: Surgical site infection after cesarean section is common. It is the health care’s task to prevent surgical site infection from happening. And anticipate the risk factors that contribute to surgical site infection emerge. Purpose: The purpose of the study was to investigate the prevention care of surgical site infection associated with cesarean sections. Methods: The method used was literature review. The search was performed on the databases CINAHL and Pubmed. Keywords were developed through Swedish MESH. 11 quantitative articles were included in this study. The theoretical reference that was chosen was suffering.  Results: The result showed that preventive care had a major impact on reducing the risk of surgical site infection after caesarean sections. Four domains were developed to prevent surgical site infection and risk factors for surgical site infection, associated with caesarean sections. These were preoperative, intraoperative and postoperative actions to prevent surgical site infections and risk factors for surgical site infections. The preoperative care was prophylaxis with anitbiotics and the time of administration, hair removal, antiseptics, administration of steroids and the comparison between klorhexedine and providone-iodine. Intraoperative care was non-absorbable sutures, wound length, comparison between sutures and surgical staples, contractor made of plastic, safety checklist and hair removal. The postoperative care was DACC- impregnated dressings. Risk factors was high BMI, obesity (BMI>30), skin rupture when using surgical staples, diabetes type 1 and 2, high age, previous cesarean section, smoking and emergency cesarean section. Conclusion: To reduce the risk for surgical site infections, the hospital staff should design clear guidelines based on evidence based research. It is important to prevent the risk of healthcare associated infections before surgery. Keywords: Surgical site infection, cesarean section, prevention, risk factors

Introduktion/bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och står för 34 % av alla vårdskador i Sverige. Detta leder till lidande för patienter och onödiga kostnader för sjukvården. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att uppnå en patientsäker vård. Syfte: Att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema. Databaser som användes var Cinahl och PubMed samt kompletterande manuella sökningar utifrån artiklarnas referenslistor. Sammanlagt representerar elva artiklar litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Två huvudteman och tre underteman bearbetades fram som var av betydelse inom det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Första huvudtemat var Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen med tillhörande underteman; Att vara en god förebild, Stöttning och ledarskap samt Tillgång till riktlinjer. Andra huvudtemat var Kunskap och utbildning. Slutsats: Faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetsmiljö och kultur på avdelningen samt kunskap och utbildning. De teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och sjuksköterskan behöver ha samtliga faktorer i sitt dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en viktig åtgärd sjuksköterskan kan använda sig av för att minska risken att en vårdrelaterad infektion ska uppstå. Sjuksköterskan utgör en central del i omvårdnaden och ska arbeta utifrån ett patientsäkert arbetssätt. Sjuksköterskan ska upprätthålla en vård av god kvalitet och säker vård kring sina patienter. Dock upplever sjuksköterskan hinder i sitt arbete vilket resulterar i att utförandet av basala hygienrutiner påverkas negativt. Syfte: Belysa orsaker till sjuksköterskans brister inom basala hygienrutiner vilket kan medföra vårdrelaterad infektion. Metod: Litteraturstudien följer Roséns (2023) granskningsprocess. Databassökningarna är gjorda i CINALH och PubMed och kvalitetsgranskning gjordes utifrån Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmall. Totalt kvarstod tio relevanta artiklar efter kvalitetsgranskningen.Resultat: Resultatet grundar sig i en kvalitativ artikel, sju kvantitativa artiklar och två mixad metod artiklar och redovisas i fyra teman. Det framkom att basala hygienrutiner ibland är ett hinder för sjuksköterskorna. Bidragande orsaker var bland annat brist på material, hög arbetsbelastning, språkskillnader och kunskapsbrist hos sjuksköterskan.Slutsats: Litteraturstudiens slutsats är att brister i basala hygienrutiner hos sjuksköterskan grundar sig i flera olika faktorer. Dessa faktorer är Otillgänglighet, arbetsförhållanden, personliga faktorer och kunskapsbrist.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys. Resultat: Det visade sig att hälso- och sjukvårdspersonalinte alltid följde riktlinjerna för hygienrutiner. Det framkom att stress, brist påkunskap, tillgång till hygienprodukter var några av faktorerna som påverkadeföljsamheten. För att öka följsamheten användes olika typer av utbildning ochfeedback. Diskussion: Vad är det som gör att det är svårt att följa de basalahygienrutinerna? Är det så att sjukvårdspersonal faktiskt tror att de följer rutinerpå ett korrekt sätt och därför inte ändrar sitt beteende? Slutsats: Information,praktiska övningar samt feedback behövde införas kontinuerligt för att uppnå godeffekt.

No description available.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.