Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet. För att svara på frågorna har historiskt kartmaterial och kommunala plandokument granskats, samt en inventering av kärlväxter gjorts. Inga rödlistade arter påträffades vid inventeringen, men resultatet visar att en betesgynnad flora håller på att etablera sig i de delar som hävdas med bete. Skötseln av kärret kan utvecklas på flera sätt, framförallt genom att utöka slåtterytorna. Det går i linje med den historiska markanvändningen, skulle gynna flera konkurrenssvaga arter och även vara ett sätt att minska igenväxningen med bladvass.

<p>Sammandrag på engelska.</p>

<p>With an English summary</p>

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen för södra Sveriges inlandsvatten och dess recipient Östersjön. Åtgärdsbehovet för att reducera N och P förlusterna från land till vatten är med andra ord stort. Effekten av en åtgärd är emellertid ofta kopplat till geografiska betingelser vilket gör det svårt att uppskatta den slutliga effekten och därefter prioritera vilka åtgärder som är lämpliga och vart dem skall riktas. I detta examensarbete undersöks effekten av 22 planerade våtmarker inom ett begränsat avrinningsområde i södra Sverige, detta genom att koppla befintliga beräkningsmodeller för N respektive P retention i våtmarker till en hydrologi‐ och vattenkvalitetsmodell. Den ytspecifika avskiljningen av N varierade mellan 64‐610 kg ha‐1 år‐1 vilket motsvarar 4‐66 % av den årligt inkommande mängden till respektive våtmark. Motsvarande siffror för P varierade mellan 2‐21 kg ha‐1 år‐1 respektive 7‐81 %. Den totala effekten på N och P belastningen från avrinningsområdet var relativt låg (4 % av N respektive 11 % av P) vilket dock skall förhållas till att endast en mindre del av de planerade våtmarkerna behandlades i detta arbete. Relaterat till åtgärder såsom att avveckla delar av jordbruket var de simulerade våtmarkerna en betydligt mer gynnsam åtgärd per ytenhet. Emellertid tyder resultaten på att en effektivare och större total avskiljning av N och P bör kunna erhållas genom att reducera storleken på våtmarkerna men samtidigt öka dem till antalet. / Eutrophication is one of the biggest environmental problems in the southern part of Sweden and its recipient the Baltic Sea. The need for measures to reduce N and P losses from land to waters is therefore high. The effect of a measure is often linked to geographical conditions, making it difficult to estimate the final impact and the prioritisation between different measures. This thesis examines the effect of 22 planned wetlands within a defined catchment in the southern part of Sweden, this by linking existing models for N and P retention in wetlands to a hydrology and water quality model. The area specific retention of N ranged from 64‐610 kg ha‐1 year‐1 which was equivalent to 4‐66 % of the annual incoming load to each wetland. The corresponding figures for P ranged from 2‐21 kg ha‐1 year‐1 and 7‐81 % of the incoming load. The overall effect on the N and P loads from the catchment was relatively low (4% of N and 11% of P), but this should be related to the fact that only a small part of the total number of planned wetlands were considered in this thesis. However related to measures such as dismantling parts of agriculture the simulated wetlands were a much more favourable measure per unit area. The results also suggest that a larger and more effective removal of N and P may be obtained by reducing the size of the wetlands while at same time increasing them in number.

<p>This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland.</p><p> </p><p>Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined. During April 2010, water sampling in the wetlands was done and the water temperature and the flow of water was measured or calculated. Later the water samples were analyzed for containment of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot).</p><p> </p><p>An important part of the work was modeling calculation of the load of nutrients that reach the wetlands and the retention of nutrients in the same wetlands. Both simulated values and measured mean values during April 2010 of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot) were used in the models. Actual calculations of the nutrient retention during April 2010 were also done based on the flow of water and the concentrations of the nutrients in the in- and outflow of the wetlands. Another important factor that also has been calculated in the models is cost efficiency of nutrient retention in the wetlands. All four evaluated wetlands have been constructed with financial support from the county administration in Halland. The landowners may also receive a yearly benefit for maintaining the function of nutrient retention.</p><p> </p><p>The results of modeling and actual calculations show that the evaluated wetlands can be divided into two groups. In one of the groups the cost of construction has been considerably higher then the other group of wetlands. The first group of wetlands has smaller drainage areas with a lower proportion of cropland than the other group. Larger drainage areas with a higher proportion of cropland provide the wetlands in the second group with a higher flow of water that contains a higher load of nutrients. This means that these wetlands remove higher amounts of nutrients on a yearly basis. The group of evaluated wetlands that have the largest drainage areas with a higher proportion of cropland is also the group of wetlands that had the smallest costs of construction. These wetlands are therefore considerably more efficient in the terms of costs for nutrient retention than the other wetlands.</p><p> </p><p>The conclusions that can be drawn by this evaluation are that the larger drainage area that provide the wetland with water and the higher part of croplands within the same drainage area the better the modeling calculation describe the actual retention of nutrients. Furthermore the conclusion can be drawn that if only a wetlands drainage area is known and the land use within the same drainage area also is known; the retention of nutrients in the wetland can be calculated before the wetland is constructed. If the county administration request for an estimate of construction costs before a decision of financial support and obtains data of the size of the drainage area and land use within the drainage area, it is possible to evaluate the cost efficiency of nitrogen and phosphorus retention in the wetland. From this, wetland projects that should be given a higher priority than other wetland projects could be selected.</p>

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt. Genom en litteraturstudie togs ett antal faktorer fram som användes för att bedöma de inventerade våtmarkerna. Våtmarkerna bedömdes efter en fyrgradig skala. 4. bra fungerade våtmark/mindre åtgärder krävs, 3. bra fungerande våtmark om extra åtgärder vidtas, 2. mindre bra fungerande våtmark då många extra åtgärder krävs, 1. dåligt fungerande våtmark. Av totalt 24 besökta våtmarker bedömdes 11 stycken till 3= fungera bra och 13 stycken till 2=som mindre bra. / The purpose of this thesis is to make an inventory of wetlands in the municipality of Kalmar and then to make a general assessment of the wetlands nutrient retention. Wetlands have been drained for centuries to make place for agricultural landscape. Therefore natural traps for nutrients have disappeared and as the agricultural landscape increased, the eutrophication of the Baltic Sea has grown even worse. Construction of wetlands at new or historical sites has become popular for water treatment. In the spring of 2012 the municipality of Kalmar and Linnaeus University started a project for follow-up and restoration of wetlands and this thesis is partly included in this project. From a literature study, a number of conditions were perceived in order to evaluate the wetlands. The wetlands were classified after a four-point scale. 4- a good functioning wetland / less action is required, 3- well-functioning wetland if additional action are taken, 2- less well-functioning wetlands and many additional actions are needed, 1- poorly working wetland. Of a total of 24 visited wetlands 11 were assesed to 3=work well and 13 to work 2= less well.

This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland.   Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined. During April 2010, water sampling in the wetlands was done and the water temperature and the flow of water was measured or calculated. Later the water samples were analyzed for containment of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot).   An important part of the work was modeling calculation of the load of nutrients that reach the wetlands and the retention of nutrients in the same wetlands. Both simulated values and measured mean values during April 2010 of nitrogen (N-tot) and phosphorus (P-tot) were used in the models. Actual calculations of the nutrient retention during April 2010 were also done based on the flow of water and the concentrations of the nutrients in the in- and outflow of the wetlands. Another important factor that also has been calculated in the models is cost efficiency of nutrient retention in the wetlands. All four evaluated wetlands have been constructed with financial support from the county administration in Halland. The landowners may also receive a yearly benefit for maintaining the function of nutrient retention.   The results of modeling and actual calculations show that the evaluated wetlands can be divided into two groups. In one of the groups the cost of construction has been considerably higher then the other group of wetlands. The first group of wetlands has smaller drainage areas with a lower proportion of cropland than the other group. Larger drainage areas with a higher proportion of cropland provide the wetlands in the second group with a higher flow of water that contains a higher load of nutrients. This means that these wetlands remove higher amounts of nutrients on a yearly basis. The group of evaluated wetlands that have the largest drainage areas with a higher proportion of cropland is also the group of wetlands that had the smallest costs of construction. These wetlands are therefore considerably more efficient in the terms of costs for nutrient retention than the other wetlands.   The conclusions that can be drawn by this evaluation are that the larger drainage area that provide the wetland with water and the higher part of croplands within the same drainage area the better the modeling calculation describe the actual retention of nutrients. Furthermore the conclusion can be drawn that if only a wetlands drainage area is known and the land use within the same drainage area also is known; the retention of nutrients in the wetland can be calculated before the wetland is constructed. If the county administration request for an estimate of construction costs before a decision of financial support and obtains data of the size of the drainage area and land use within the drainage area, it is possible to evaluate the cost efficiency of nitrogen and phosphorus retention in the wetland. From this, wetland projects that should be given a higher priority than other wetland projects could be selected.

Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål som ska uppfyllas för att genomföra den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Sveriges elfte nationella miljömål myllrande våtmarker specificerar vikten av att skydda och restaurera våtmarker till förmån för flora och fauna. Miljömålet visar att våtmarker har ett stort ekologiskt värde, vilket de inte alltid har haft. Sedan slutet av 1700-talet växte mosskulturen fram, denna rörelse torrlade många våtmarker till förmån för jordbruk, skogsbruk och torvtäkter. Våtmarkerna ansågs bli betydligt mer värda om de torrlades och denna diskurs ledde till att de omformades. För att analysera resultatet används därför Richard Scheins teori om discourse materialised där dagens kulturlandskap betraktas som materialiseringen av den ständiga process som sker utifrån förd diskurs. I detta kulturlandskap är kulturen aktören (the agent) medan det naturgivna landskapet är mediet. Denna studie fördjupar sig i hur synen på våtmarker har förändrats till att idag bli en viktig del av Sveriges miljöarbete, både nationellt och lokalt. Dock visar resultatet att även fast målkonflikter uppstår och myllrande våtmarker inte prioriteras lika högt som många andra mål och miljömål, så har våtmarker som landskapselement en god potential att skapa samverkan i arbetet med flera mål och miljömål. Man kan kalla det en slags målsynergi.

Projektet Järnas Epicenter har intentionen att utveckla ett hållbart och fungerande landsbygdssamhälle. Projektet är baserat på höstens tidigare undersökningar i Södertäljes landsbygd som utgick ifrån FN:s globala hållbarhetsmål: ingen fattigdom ingen hunger, rent vatten och sanitet för alla, hav och marina resurser. Vi har även tittat på vad Södertäljes kommun har för visioner och utmaningar gällande att ta tillvara på jordbruksmark för enbart jordbruksändamål och jobba mot tryggare livsmedelsförsörjning. Därför blev mitt förslag ett växthus med permakulturodling och hållbara bevattningsdammar. Dessa konstruerades alla med avsikt att fylla ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. / The Järnas Epicenter project aims to develop a sustainable and functioning rural community. The project is based on this autumn's previous surveys in Södertälje's countryside, which were based on the UN's global sustainable development goals: no poverty, zero hunger, clean water and sanitation, life below water. We have also looked at what the municipality of Södertälje has for visions and challenges regarding utilizing agricultural land for agricultural purposes only and working towards safer food supply. Therefore my propusal became a greenhouse with permaculture agriculture and sustainable irrigation ponds. These all were constructed with intention to fullfill economic, social and ecological sustainability.

Våta marker utgjorde tillsammans med andra miljöer en variation i det historiska landskapet. När människor behövde den våta marken för odling betraktades den som ogynnsam och marken avvattnades. Endast 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen finns idag kvar i Skåne. Våta marker blev begreppet våtmarker när människan förstod dess värden. I uppsatsen studeras våtmarksförändringar och markanvändningsutveckling mellan tidigt 1800-tal och 2017 vid Ivösjön i nordöstra Skåne. Uppsatsen kartlägger också hur dikningsföretag har påverkat våtmarkernas förändring.  Utifrån historiskt kartmaterial och Lantmäteriets höjddata har GIS-analyser utförts och jämförts med relevant litteratur. Våtmarkernas kvarvarande areal är mellan 9 % och 14 % och samstämmer med de generella siffrorna över Skåne, dock finns avvikelser vid ett område (43 %). Markanvändningens utveckling följer de allmänna trenderna. Hur dikningsföretagen påverkat markanvändningen kräver vidare undersökningar.