Denna kvalitativa studie ämnar undersöka vilka diskurser, perspektiv och aktörer som speglas i media kring ämnet klimataktivism. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys i vilken tematisk analys har använts för att analysera 193 stycken medieartiklar från de fyra mest lästa svenska tidningarna. Studien har utförts i en svensk kontext och begränsats till ett tidsspann mellan 2018-2023. Ytterligare presenteras tidigare forskning inom ämnet för ny klimataktivism samt klimataktivism och media. För analysen av resultatet har Foucaults (2003, 2009) teorier kring disciplin, makt och kunskap, ideologi, diskurser, den reglerande apparaten samt olydnad använts som ett övergripande ramverk, vilka kompletteras med begrepp från Mathiesen (1982). Utöver detta har Becks (2009, 2012) teorier om risksamhälle och hot använts, vilka kompletteras med begrepp från Altheide (2013), för att kunna analysera resultatet på omfattande och djupgående sätt, anpassat till det moderna samhället. Medelst detta visar undersökningen en djupgående och omfattande bild genom att rama in mediers speglande av ämnet klimataktivismen i samtiden. Det visades olika, delvis motstridiga, diskurser: ”kampen för klimatet”, ”klimataktivismen som hot” samt ”politiken som hot”, vilka också innefattar olika mindre diskurser om exempelvis ”domedagen” och ”civil olydnad”. Vidare framkom att alla diskurser innefattar positiva och negativa diskursiva aspekter, där dock alla diskurser och aspekter ramas in av en allomfattande ”riskdiskurs” som uttrycks genom de olika perspektiven inom ämnet klimataktivism. Sist förs en avslutande diskussion om konsekvenserna och utkomsterna av denna diskursiva framställning av klimataktivism; en reflektion kring vad som sker och kan ske genom mediers porträttering och vilken vikt media har för produktionen av upplevelser i samhället. / This qualitative study aims to analyse discourses, perspectives and actors which are represented in media within the topic: climate activism. The study was implemented through critical discourse analysis (CDA) in which thematic analysis was used to analyse the material of 193 news articles from the four most read Swedish newspapers. Furthermore, the study was delimited to Sweden and in a timeframe from 2018-2023. Also, previous research about today’s climate activism and climate activism and media is represented. For the analysis of the results, Foucault’s (2009, 2003) theories about discipline, power and knowledge, ideology, discourse, the ruling apparatus, and disobedience have been used. These theories have been completed by concepts from Mathiesen (1982). Moreover Beck’s (2009, 2012) theories of risk society and threat have been used and completed by concepts from Altheide (2013), to be able to analyse the results in an extensive and profound way which fits today’s modern society. Through that, the study shows a deep and including picture that frames how media portraits the topic: climate activism. The study has shown discourses, that in some ways are contradictory: “fight for the climate”, “climate activists as threat” and “politics as threat”. These discourses include several smaller discourses, for instance “doomsday” and “civil disobedience”. Also, it has been shown that all discourses include positive and negative aspects, yet all discourses and aspects of them set in an all-encompassing “risk-discourse”, which takes form through the different perspectives that are included in the subject of climate activism. Lastly, a final discussion is held about the consequences and outcomes of the discursive representation of climate activism; a reflection about what is and what can be happening because of the representation through media and what significance media has in the production of experience in society. / <p>2024-05-30</p>

Studien undersöker placeringen av Ölands ringborgar i förhållande till källor, kustlinjer och våtmarker under främst romersk järnålder och svensk folkvandringstid. Med hjälp av QGIS sammanställs data från kartor och litteratur för att analysera ringborgarnas placering i landskapet och identifiera mönster genom en Grounded theory-metodik. Resultaten visar att de historiska våtmarkerna sannolikt haft en betydelse för borgarnas placering som färskvattenskällor, kultplatser och försvar. Källor i nära anslutning till borgarna var mindre frekventa, men verkar i vissa fall också ha haft en rituell betydelse. Kusten är alltid närvarande på den smala ön, men att bosätta sig nära den kan ha haft vissa defensiva fördelar, såväl som nackdelar. Med undantag från en borg var Ölänningarna ovilliga att bygga borgar intill stränderna. Studien belyser det mångfacetterade förhållandet mellan borgarna och vatten, som berör försvar, sötvattenförsörjning och ritualitet, och lyfter även intressanta platser för vidare forskning. / This study examines the placement of Öland's ringforts in relation to springs, coastlines, and wetlands during the Roman Iron Age and the Swedish Migration Period. Using QGIS, data from maps and literature is compiled to analyze fort locations and identify patterns using a Grounded Theory methodology. The research shows that wetlands influenced fort placement as a source of freshwater, cult sites and natural defenses. Springs, though less frequently located near forts, were more prominent in areas lacking other freshwater sources. The coast is ever prominent on the slim island, but settling near it likely had defensive advantages, as well as disadvantages. With the exception for one fort, people on Öland were unwilling to build forts on or near the shores. The study highlights the multifaceted relationship between the forts and water, lifting aspects such as defense, freshwater supply, and rituality. Furthermore, the essay suggests interesting locations for further research.

Urban expansion and climate change intensify environmental challenges, rendering traditional engineering solutions for water management and flood mitigation increasingly ineffective and economically unfeasible. Nature-based solutions, such as wetlands, are gaining attention for their potential to offer sustainable alternatives by naturally managing water, and supporting biodiversity. Despite their benefits, the strategic placement of wetlands within urban landscapes is poorly understood, particularly in terms of the dynamic flow of water and sediments through the landscape. The study aimed to develop an optimized framework for strategically placing wetlands in urban areas to enhance hydrological stability and adaptability. It sought to address the research gap by utilizing hydrological connectivity assessments to strategically place wetlands for sediment control, water retention, and flood mitigation, thereby supporting urban adaptability and sustainability goals.  The research applied a combination of hydrological modeling and Geographic Information Systems to evaluate urban catchments for potential wetland sites. It involved the development and application of a revised connectivity index that incorporates multiple factors including land use, soil type, topography, and rainfall-runoff dynamics. The study areas were selected based on their diverse urban and agricultural characteristics to provide an understanding of different urban catchment dynamics. The methodology included detailed mapping of sediment connectivity using advanced GIS techniques and the integration of environmental and hydrological data to model the effects of various connectivity scenarios on potential wetland performance.  The findings demonstrated that the connectivity index model effectively identifies locations within catchments that benefit from wetland implementation. Areas characterized by specific roughness and runoff properties were pinpointed as optimal for managing sediments effectively. Comparative analyses of different hydrological models highlighted how variations in sediment connectivity could influence the strategic placement of wetlands, thereby optimizing their ecological and hydrological benefits. The research also quantified the potential impacts of newly introduced wetlands on the local hydrological connectivity and explored their broader implications, evaluating effects both upstream and downstream of the implementation site, showcasing significant benefits in terms of sediment retention and flood mitigation. The study suggests that the thoughtful placement of wetlands, informed by thorough hydrological connectivity assessments, has the potential to enhance the adaptability of the built environment to climate change effects. Such optimized placement might effectively address challenges related to flood and sediment management and could support sustainable urban development by incorporating ecological aspects into urban planning. / Stadsutvidgning och klimatförändringar förstärker miljöutmaningar och gör traditionella ingenjörslösningar för vattenhantering och översvämningsreducering alltmer ineffektiva och ekonomiskt ohållbara. Naturbaserade lösningar, såsom våtmarker, får ökad uppmärksamhet för sin potential att erbjuda hållbara alternativ genom naturlig vattenhantering och stöd till biologisk mångfald. Trots sina fördelar är den strategiska placeringen av våtmarker inom urbana landskap dåligt förstådd, särskilt när det gäller dynamiskt flöde av vatten och sediment genom landskapet. Studien syftade till att utveckla en optimerad ram för strategisk placering av våtmarker i urbana områden för att förbättra hydrologisk stabilitet och anpassningsförmåga. Den strävade efter att täcka forskningsgapet genom att använda bedömningar av hydrologisk konnektivitet för att strategiskt placera våtmarker för sedimentkontroll, vattenretention och översvämningsminskning, därigenom stödja städers anpassningsförmåga och hållbarhetsmål.  Forskningen tillämpade en kombination av hydrologisk modellering och geografiska informationssystem för att utvärdera urbana avrinningsområden för potentiella våtmarksplatser. Den involverade utvecklingen och tillämpningen av ett reviderat konnektivitetsindex som integrerar flera faktorer inklusive markanvändning, jordart, topografi och nederbörds-avrinningsdynamik. Studieområdena valdes utifrån deras mångfaldiga urbana och jordbruksmässiga egenskaper för att ge en förståelse för olika urbana avrinningsdynamiker. Metodologin inkluderade detaljerad kartläggning av sedimentkonnektivitet med avancerade GIS-tekniker och integration av miljö- och hydrologiska data för att modellera effekterna av olika konnektivitetsscenarier på potentiell våtmarksprestanda.  Resultaten visade att konnektivitetsindexmodellen effektivt identifierar platser inom avrinningsområden som gynnas av våtmarksetablering. Områden som kännetecknas av specifika grovhetsegenskaper och avrinningsegenskaper pekades ut som optimala för effektiv sedimenthantering. Jämförande analyser av olika hydrologiska modeller belyste hur variationer i sedimentkonnektivitet kunde påverka den strategiska placeringen av våtmarker, därigenom optimering av deras ekologiska och hydrologiska fördelar. Forskningen kvantifierade även potentiella effekter av nyintroducerade våtmarker på lokal hydrologisk konnektivitet och utforskade deras bredare implikationer, genom att utvärdera effekter både uppströms och nedströms om implementeringsplatsen och visa på betydande fördelar när det gäller sedimentretention och översvämningsskydd. Studien antyder att genomtänkt placering av våtmarker, informerad av noggranna bedömningar av hydrologisk konnektivitet, har potential att förbättra byggd miljös anpassningsförmåga till klimatförändringseffekter. En sådan optimerad placering kan effektivt hantera utmaningar relaterade till översvämningar och sedimenthantering och kan stödja hållbar stadsutveckling genom att integrera ekologiska aspekter i stadsplaneringen.

<p>Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado – RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering. Deponin tar emot 42 ton fast kommunalt avfall per dag och har ett lakvattenflöde på genomsnitt 0,5 – 1,0 m3/h.Syftet med denna rapport är att undersöka vilken inverkan vegetation har på reningen av lakvatten inom parametrarna TKN, BOD5 och COD, i småskaliga våtmarker av typen rotzonsanläggning. Då den befintliga reningen på plats har svårt att uppfylla vissa uppsatta lagkrav.Sammansättningen på och mängden av lakvatten beror främst på faktorerna, nederbörd, Temperatur och nedbrytningen i deponin.Vegetationens har många olika betydelser i en rotzonsanläggning. Plantan transporter ner syre till dess rotsystem där syremolekyler diffunderar ut. Vegetation fungerar även som en extern kolkälla vid denitrifikationsteget. Det är viktigt att vegetationen trivs och rotsystemet är välutvecklat, för att få en maximal reduktion av föroreningar i våtmarken.Åtta småskaliga våtmarker byggdes upp i anslutning till lakvattenreningen, i avkapade plasttunnor. Alla våtmarker byggdes upp med unika förutsättningar för att kunna jämföra resultatet. Två olika substrat användes och jämfördes, i fyra kar planterades vegetation och fyra utan, fyra hade kontinuerligt flöde som jämfördes med fyra kar med batch flow.Resultaten visar att växterna inte har någon större inverkan på reningsgraden av BOD5, COD och TKN. Men såg tydliga tecken på högre vattenavdunstning i våtmarkerna med biomassa och generellt högre halter av BOD5, COD och TKN i jämförelse med våtmarkerna utan biomassa. Vegetationen hann inte acklimatisera sig till miljön i våtmarkerna, men det var på god väg. För att få ett bättre resultat och en mer signifikant skillnad mellan våtmarkerna skulle försöken ha pågått under en längre tid. Det behövs mer forskning och projekt under en längre period.Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado – RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering. Deponin tar emot 42 ton fast kommunalt avfall per dag och har ett lakvattenflöde på genomsnitt 0,5 – 1,0 m3/h.Syftet med denna rapport är att undersöka vilken inverkan vegetation har på reningen av lakvatten inom parametrarna TKN, BOD5 och COD, i småskaliga våtmarker av typen rotzonsanläggning. Då den befintliga reningen på plats har svårt att uppfylla vissa uppsatta lagkrav.Sammansättningen på och mängden av lakvatten beror främst på faktorerna, nederbörd, Temperatur och nedbrytningen i deponin.Vegetationens har många olika betydelser i en rotzonsanläggning. Plantan transporter ner syre till dess rotsystem där syremolekyler diffunderar ut. Vegetation fungerar även som en extern kolkälla vid denitrifikationsteget. Det är viktigt att vegetationen trivs och rotsystemet är välutvecklat, för att få en maximal reduktion av föroreningar i våtmarken.Åtta småskaliga våtmarker byggdes upp i anslutning till lakvattenreningen, i avkapade plasttunnor. Alla våtmarker byggdes upp med unika förutsättningar för att kunna jämföra resultatet. Två olika substrat användes och jämfördes, i fyra kar planterades vegetation och fyra utan, fyra hade kontinuerligt flöde som jämfördes med fyra kar med batch flow.Resultaten visar att växterna inte har någon större inverkan på reningsgraden av BOD5, COD och TKN. Men såg tydliga tecken på högre vattenavdunstning i våtmarkerna med biomassa och generellt högre halter av BOD5, COD och TKN i jämförelse med våtmarkerna utan biomassa. Vegetationen hann inte acklimatisera sig till miljön i våtmarkerna, men det var på god väg. För att få ett bättre resultat och en mer signifikant skillnad mellan våtmarkerna skulle försöken ha pågått under en längre tid. Det behövs mer forskning och projekt under en längre period.</p> / <p>The ability for a subsurface flow constructed wetland system to treat landfill leachate was evaluated in Lajeado, Rio Grande do Sul, Brazil. Eight 0.95 m x 0.6 m experimental (SSF) units with a depth 0.4 m were used. Each wetland had unique conditions. Four units were planted with Typha angustifolia L. and four units were unplanted. Two different substrate dimension were used, four units with sand and four with gravel. Four wetlands operated in batch mode and four units with continuous flow. Batch flow systems were drained and filled up each week. To review vegetations impact on BOD5, COD and nitrogen compounds reduced in a wetland. This project lasted between January until May 2010 and samples were analyzed in April to May in four weeks.The result from this project show higher evapotranspiration water loss in units with planted vegetation and higher effluents concentration of BOD5, COD and nitrogen compounds, than in unplanted units.The ability for a subsurface flow constructed wetland system to treat landfill leachate was evaluated in Lajeado, Rio Grande do Sul, Brazil. Eight 0.95 m x 0.6 m experimental (SSF) units with a depth 0.4 m were used. Each wetland had unique conditions. Four units were planted with Typha angustifolia L. and four units were unplanted. Two different substrate dimension were used, four units with sand and four with gravel. Four wetlands operated in batch mode and four units with continuous flow. Batch flow systems were drained and filled up each week. To review vegetations impact on BOD5, COD and nitrogen compounds reduced in a wetland. This project lasted between January until May 2010 and samples were analyzed in April to May in four weeks.The result from this project show higher evapotranspiration water loss in units with planted vegetation and higher effluents concentration of BOD5, COD and nitrogen compounds, than in unplanted units.</p>

Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado – RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering. Deponin tar emot 42 ton fast kommunalt avfall per dag och har ett lakvattenflöde på genomsnitt 0,5 – 1,0 m3/h.Syftet med denna rapport är att undersöka vilken inverkan vegetation har på reningen av lakvatten inom parametrarna TKN, BOD5 och COD, i småskaliga våtmarker av typen rotzonsanläggning. Då den befintliga reningen på plats har svårt att uppfylla vissa uppsatta lagkrav.Sammansättningen på och mängden av lakvatten beror främst på faktorerna, nederbörd, Temperatur och nedbrytningen i deponin.Vegetationens har många olika betydelser i en rotzonsanläggning. Plantan transporter ner syre till dess rotsystem där syremolekyler diffunderar ut. Vegetation fungerar även som en extern kolkälla vid denitrifikationsteget. Det är viktigt att vegetationen trivs och rotsystemet är välutvecklat, för att få en maximal reduktion av föroreningar i våtmarken.Åtta småskaliga våtmarker byggdes upp i anslutning till lakvattenreningen, i avkapade plasttunnor. Alla våtmarker byggdes upp med unika förutsättningar för att kunna jämföra resultatet. Två olika substrat användes och jämfördes, i fyra kar planterades vegetation och fyra utan, fyra hade kontinuerligt flöde som jämfördes med fyra kar med batch flow.Resultaten visar att växterna inte har någon större inverkan på reningsgraden av BOD5, COD och TKN. Men såg tydliga tecken på högre vattenavdunstning i våtmarkerna med biomassa och generellt högre halter av BOD5, COD och TKN i jämförelse med våtmarkerna utan biomassa. Vegetationen hann inte acklimatisera sig till miljön i våtmarkerna, men det var på god väg. För att få ett bättre resultat och en mer signifikant skillnad mellan våtmarkerna skulle försöken ha pågått under en längre tid. Det behövs mer forskning och projekt under en längre period.Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado – RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering. Deponin tar emot 42 ton fast kommunalt avfall per dag och har ett lakvattenflöde på genomsnitt 0,5 – 1,0 m3/h.Syftet med denna rapport är att undersöka vilken inverkan vegetation har på reningen av lakvatten inom parametrarna TKN, BOD5 och COD, i småskaliga våtmarker av typen rotzonsanläggning. Då den befintliga reningen på plats har svårt att uppfylla vissa uppsatta lagkrav.Sammansättningen på och mängden av lakvatten beror främst på faktorerna, nederbörd, Temperatur och nedbrytningen i deponin.Vegetationens har många olika betydelser i en rotzonsanläggning. Plantan transporter ner syre till dess rotsystem där syremolekyler diffunderar ut. Vegetation fungerar även som en extern kolkälla vid denitrifikationsteget. Det är viktigt att vegetationen trivs och rotsystemet är välutvecklat, för att få en maximal reduktion av föroreningar i våtmarken.Åtta småskaliga våtmarker byggdes upp i anslutning till lakvattenreningen, i avkapade plasttunnor. Alla våtmarker byggdes upp med unika förutsättningar för att kunna jämföra resultatet. Två olika substrat användes och jämfördes, i fyra kar planterades vegetation och fyra utan, fyra hade kontinuerligt flöde som jämfördes med fyra kar med batch flow.Resultaten visar att växterna inte har någon större inverkan på reningsgraden av BOD5, COD och TKN. Men såg tydliga tecken på högre vattenavdunstning i våtmarkerna med biomassa och generellt högre halter av BOD5, COD och TKN i jämförelse med våtmarkerna utan biomassa. Vegetationen hann inte acklimatisera sig till miljön i våtmarkerna, men det var på god väg. För att få ett bättre resultat och en mer signifikant skillnad mellan våtmarkerna skulle försöken ha pågått under en längre tid. Det behövs mer forskning och projekt under en längre period. / The ability for a subsurface flow constructed wetland system to treat landfill leachate was evaluated in Lajeado, Rio Grande do Sul, Brazil. Eight 0.95 m x 0.6 m experimental (SSF) units with a depth 0.4 m were used. Each wetland had unique conditions. Four units were planted with Typha angustifolia L. and four units were unplanted. Two different substrate dimension were used, four units with sand and four with gravel. Four wetlands operated in batch mode and four units with continuous flow. Batch flow systems were drained and filled up each week. To review vegetations impact on BOD5, COD and nitrogen compounds reduced in a wetland. This project lasted between January until May 2010 and samples were analyzed in April to May in four weeks.The result from this project show higher evapotranspiration water loss in units with planted vegetation and higher effluents concentration of BOD5, COD and nitrogen compounds, than in unplanted units.The ability for a subsurface flow constructed wetland system to treat landfill leachate was evaluated in Lajeado, Rio Grande do Sul, Brazil. Eight 0.95 m x 0.6 m experimental (SSF) units with a depth 0.4 m were used. Each wetland had unique conditions. Four units were planted with Typha angustifolia L. and four units were unplanted. Two different substrate dimension were used, four units with sand and four with gravel. Four wetlands operated in batch mode and four units with continuous flow. Batch flow systems were drained and filled up each week. To review vegetations impact on BOD5, COD and nitrogen compounds reduced in a wetland. This project lasted between January until May 2010 and samples were analyzed in April to May in four weeks.The result from this project show higher evapotranspiration water loss in units with planted vegetation and higher effluents concentration of BOD5, COD and nitrogen compounds, than in unplanted units.

En av de viktigaste frågorna i världen idag är naturresurshantering. Med en väx-ande befolkning och hoten från klimatförändringar kommer förvaltningen av jordens naturresurser bli än viktigare, såväl för dagens generation som kommande generationer. En viktig aspekt när det gäller naturresurshantering är hur människor uppfattar och värderar naturen. För att komma närmare dessa miljövärden har ett flertal olika vetenskapliga tillvägagångssätt föreslagits. Den här avhandlingen undersöker hur det är möjligt att närma sig miljövärden under olika omständighe-ter och utifrån olika behov. Detta görs genom att undersöka hur olika teorier har använts, och kan användas, avseende olika våtmarker i Kenya. I utvecklingslän-der har naturresurser, teoretiskt sett, ett högre värde eftersom fattiga människor till en högre grad är direkt beroende av naturresurser och ekosystemtjänster. Ut-gångspunkten i denna avhandling är sex våtmarksområden i Kenya under olika förvaltning och med ett flertal, både aktuella och potentiella, användare. I av-handlingen undersöks hur lokalsamhället, myndigheter, industrier och turister uppfattar och värderar våtmarkerna. Genom att applicera ett arenaperspektiv, som betonar vikten av tvärvetenskap, diskuteras i avhandlingen det ekonomiska värdet av miljön för att sedan applicera andra metoder såsom emergy analys, stakeholder analys, kulturteori och riskanalys för att bredda och berika värderingen av miljön. / One of the most important issues in the world, both for present and future genera-tions, concerns natural resource management. With a growing global population and the threat of climate change, issues relating to natural resource management will grow in importance with time. One fundamental aspect of natural resource management is how people perceive and value the environment. The value that is ascribed to natural resources will be one of the determinants in the choices that people face in regards to their management. A wide range of approaches have been suggested to approach environmental values. This thesis focuses on analys-ing the assessment of environmental values under different circumstances and needs. This is done by exploring the ways various theories have and can be used to approach natural resource valuation in different wetland management situations in Kenya. In the developing world the value of natural resources can, theoreti-cally, be seen as even higher than in the developed world, due to poor peoples’ direct dependency on their natural resources and the ecosystem services and goods that they provide. The point of departure in this thesis is six wetland areas with different management strategies and with multiple users. It examines how local communities, governmental authorities, industries and tourists perceive the value of the wetlands. By applying an arena perspective, that emphasises the need of interdisciplinarity, this thesis discusses the economic value of the environment and applies other methods such as, emergy analysis, stakeholder analysis, cultural theory and risk analysis, to enrich the valuation of environment.

In a world under the constant impact of global warming, wetlands are decreasing in size all across the globe. As the wetlands are a vital part of preventing global warming, the ability to prevent their shrinkage through restorative measures is critical. Continuously orbiting the Earth are satellites that can be used to monitor the wetlands by collecting images of them over time. In order to determine the size of a wetland, and to register if it is shrinking or not, deep learning models can be used. Especially useful for this task is convolutional neural networks (CNNs). This project uses one type of CNN, a U-Net, to segment vegetated water in satellite data. However, this task requires labeled data, which is expensive to generate and difficult to acquire. The model used therefore needs to be able to generate reliable results even on small data sets. Therefore, pre-training of the network is used with a large-scale natural image segmentation data set called Common Objects in Context (COCO). To transfer the satellite data into RGB images to use as input for the pre-trained network, three different methods are tried. Firstly, the commonly used linear transformation method which simply moves the value of radar data into the RGB feature space. Secondly, two convolutional layers are placed before the U-Net which gradually changes the number of channels of the input data, with weights trained through backpropagation during the fine-tuning of the segmentation model. Lastly, a convolutional auto-encoder is trained in the same way as the convolutional layers. The results show that the autoencoder does not perform very well, but that the linear transformation and convolutional layers methods each can outperform the other depending on the data set. No statistical significance can be shown however between the performance of the two latter. Experimenting with including different amounts of polarizations from Sentinel-1 and bands from Sentinel-2 showed that only using radar data gave the best results. It remains to be determined whether one or both of the polarizations should be included to achieve the best result. / I en värld som ständigt påverkas av den globala uppvärmningen, minskar våtmarkerna i storlek över hela världen. Eftersom våtmarkerna är en viktig del i att förhindra global uppvärmning, är förmågan att förhindra att de krymper genom återställande åtgärder kritisk. Kontinuerligt kretsande runt jorden finns satelliter som kan användas för att övervaka våtmarkerna genom att samla in bilder av dem över tid. För att bestämma storleken på en våtmark, i syfte att registrera om den krymper eller inte, kan djupinlärningsmodeller användas. Speciellt användbar för denna uppgift är konvolutionella neurala nätverk (CNN). Detta projekt använder en typ av CNN, ett U-Net, för att segmentera vegeterat vatten i satellitdata. Denna uppgift kräver dock märkt data, vilket är dyrt att generera och svårt att få tag på. Modellen som används behöver därför kunna generera pålitliga resultat även med små datauppsättning. Därför används förträning av nätverket med en storskalig naturlig bildsegmenteringsdatauppsättning som kallas Common Objects in Context (COCO). För att överföra satellitdata till RGB-bilder som ska användas som indata för det förtränade nätverket prövas tre olika metoder. För det första, den vanliga linjära transformationsmetoden som helt enkelt flyttar värdet av radardatan till RGB-funktionsutrymmet. För det andra två konvolutionella lager placerade före U-Net:et som gradvis ändrar mängden kanaler i indatan, med vikter tränade genom bakåtpropagering under finjusteringen av segmenteringsmodellen. Slutligen tränade en konvolutionell auto encoder på samma sätt som de konvolutionella lagren. Resultaten visar att auto encodern inte fungerar särskilt bra, men att metoderna för linjär transformation och konvolutionella lager var och en kan överträffa den andra beroende på datauppsättningen. Ingen statistisk signifikans kan dock visas mellan prestationen för de två senare. Experiment med att inkludera olika mängder av polariseringar från Sentinell-1 och band från Sentinell-2 visade att endast användning av radardata gav de bästa resultaten. Om att inkludera båda polariseringarna eller bara en är den mest lämpliga återstår fortfarande att fastställa.

Degradation of water resources has become one of the most pressing global concerns currently facing mankind. Constructed Wetlands (CWs) represent a concept to combat deterioration of water resources by acting as buffers between wastewater and receiving water bodies. Still, constructing wetlands for the sole purpose of wastewater treatment is a challenging task. To contribute to this research area, the fundamental question raised in this doctorate thesis was: how do factors such as vegetation and residing water movements (hydraulics) influence wastewater treatment in CWs? Also, effects of different data analysis methods for results of CW hydraulics and wastewater treatment were investigated. Research was focused on  phosphorus (P), ammonium-nitrogen (NH4+-N) and solids (TSS) in wastewater and o n P in macrophyte biomass. Studies were performed in pilot-scale free water surface (FWS) CW systems in Kenya (Chemelil) and Sweden (Halmstad) and as computer simulations. Results from the Chemelil CWs demonstrated that meeting effluent concentration standards simultaneously for all water quality parameters in one CW was difficult. Vegetation harvest, and thus nutrient uptake by young growing macrophytes, was important for maintaining low effluents of NH4+-N and P, especially during dry seasons. On the other hand, mature and dense vegetation growing for at least 4 months secured meeting TSS standards. Phosphorus in above-ground green biomass accounted for almost 1/3 of the total P mass removal, demonstrating high potential for P removal through macrophyte harvest in CWs. Also, results suggested that harvest should be species-specific to achieve high P removal by macrophytes and overall acceptable wastewater treatment in CWs. Still, different methods to estimate evapotranspiration (ET) from the Chemelil CWs showed that water balance calculations greatly impacted estimations of wastewater treatment results. Hydraulic tracer studies performed in the Chemelil and Halmstad CWs showed that mature and dense emergent vegetation in CWs could reduce effective treatment volumes (e-values), which emphasized the importance of regulating this type of vegetation. Also, it was shown that hydraulic tracer studies with lithium chloride performed in CWs with dense emergent vegetation had problems with low tracer recoveries. This problem could be reduced by promoting the distribution of incoming tracer solution into the CW using a barrier near the CW inlet pipe. Computer simulation results showed that the choice of tracer data analysis method greatly influenced quantifications of CW hydraulics and pollutant removal. The e-value could be 50% higher and the pollutant removal 13% higher depending upon used method. Moreover, unrealistic evalues (above 100%) in published literature could to some extent be explained by tracer data analysis method. Hence, to obtain more reliable hydraulic data and wastewater treatment results from CWs, more attention should be paid to the choice of tracer data analysis method. / Konstruerade våtmarker representerar ett koncept för möjligheten att nå en hållbar vattenresurshantering genom att agera som ”filter” mellan föroreningskälla och viktiga vattenresurser såsom sjöar och hav. Mycket kunskap saknas däremot om hur man konstruerar våtmarker med en optimal och pålitlig vattenreningskapacitet. Den här avhandlingen undersöker därför hur vegetation och vattnets väg genom våtmarken (hydrauliken) påverkar avloppsvattenrening i våtmarker. Dessutom undersöktes hur valet av dataanalysmetod av insamlad data påverkar resultaten. Studier genomfördes i Kenya och Sverige i experimentvåtmarker (ca. 40-60 m2) och inkluderadedatainsamling av vattenkvalité, hydraulik (spårämnesexperiment) samt biomassa och fosfor i biomassan av två olika våtmarksväxter. Dessutom genomfördes datorsimuleringar. Resultaten från Kenya visade att växtskörd och efterföljande näringsupptag av nyskördade växter var viktig för att uppnå låga utgående koncentrationer av fosfor och ammonium i en tropisk våtmark, speciellt under torrsäsongen. Däremot var en välutvecklad och tät vegetation viktig för reningen av partiklar. Fosfor i grön växtbiomassa representerade cirka 1/3 av våtmarkernas totala fosforrening, vilket påvisade potentialen i att genom skörd ta bort fosfor från avloppsvatten m.h.a. konstruerade våtmarker. Resultaten pekade också på att skörden bör vara art-specifik för att uppnå en hög fosforrening och generellt bra vattenreningsresultat. Dock visade olika beräkningsmetoder att vattenbalansen i en tropisk våtmark markant kan påverka vattenreningsresultaten. Resultaten från spårämnesexperimenten demonstrerade att den effektiva våtmarksvolymen för vattenrening blev mindre vid hög täthet av övervattensväxter. Detta pekade på att regelbunden växtskörd var viktig för att uppnå god vattenrening i våtmarker. Experiment med spårämnet litium visade att man kan få felaktiga resultat p.g.a. att en del spårämne fasthålls på botten i våtmarken om denna har mycket övervattensväxter. Därför bör spridningen av spårämnet i sådana våtmarker underlättas m.h.a. en spridningsbarriär nära inloppsröret. Simuleringar visade också att valet av dataanalysmetod av spårämnesdata starkt kan påverka resultaten och därmed också vår tolkning av en våtmarks hydraulik och reningskapacitet. Den effektiva volymen kunde vara 50% högre och reningseffekten 13% högre beroende på vilken metod som användes. Likaså kan valet av dataanalysmetod ha bidragit till överskattade och orealistiska effektiva volymer (över 100%) i artiklar publicerade de senaste 25 åren. Genom att fokusera mer på valet av dataanalysmetod och t.ex. jämföra resultaten från två olika metoder kan man minimera risken för bristfälliga resultat och därmed felaktiga slutsatser om en våtmarks vattenreningskapacitet.

IntroductionLao People Democratic Republic (Lao PDR / Laos) has a population of 5.8 million people and is today one of the least developed countries in Asia. That Luang Marsh (TLM) is the largest remaining urban wetland (2000 hectare) in Vientiane Capital, which historically has supplied wildlife and local people with several eco-services. Some important functions are wastewater treatment, flood control (water storage), and several agricultural and aquacultural services. Due to the flat landscape and the low permeability in soil, the area becomes naturally flooded during the wet season when the water level in the Mekong River is high. All storm water in Vientiane is drained through TLM. There have been several projects in Vientiane aimed to solve the drainage and sanitarian situation. However, the problems have still not been completely solved today. Aim and objectives This Master of Science thesis aims at providing a prestudy for a Strategic Environmental Assessment (SEA), which may be used for creating a full-scale SEA in the future. The main objectives that will be analyzed are: Wastewater treatment in Vientiane. The environmental impact caused by human activity and how it can be reduced in TLM / Vientiane / Mekong River. Sustainable development in Vientiane. The need of SEA in TLM. Flood control in Vientiane. • Agriculture and aquaculture in Vientiane. The WATER Project and New Town Development Project. Socioeconomic overview of Laos / Vientiane. Methodology This thesis is a collaboration between the Swedish university KTH and the Thai university AIT. The student (author of this report) was linked to Dr. Shipin, co-advisor at AIT through Dr. Frostell, supervisor at KTH, and Dr. Berg. A field study was made from October 2008 - December 2008 in Vientiane Capital, Laos. The student has collected information from NGOs, institutions, departments, laboratories, libraries, local people, and Internet in the form of hardcopy literature, electronic documents, e-mail contacts, and interviews. During two days the student had the favour to join a team sent out by WWF for collecting water samples around the marsh. The team consisted of representatives from WWF and the three districts that surround That Luang Marsh. Strategic Environmental Assessment The main purpose of a SEA is to support sustainable decision-making processes in an area. Except from environmental aspects, the SEA also considers socioeconomical aspects. SEAs may differ in terminology and practice between countries and organisations but do usually include stages like preliminary scan, conduction of SEA, preparation of the report, implementation of SEA in PPP (policy, plans, or programmes), and review of the implementation. This report gives a short briefing about how SEAs are produced by CIDA (Canadian International Development Agency) and according to the European Directive. The European Directive is the standard SEA for several European countries. The report does also present the project oriented EIA (Environmental Impact Assessment) Wetland valuation Wetlands may be valuated in different ways. This report explains one method where the valuation is separated into: DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), and NUV (Non Use Value). These are added to TEV (Total Economical Value). WATER Project The WATER project is a response to the environmental and socioeconomical problems that have occurred in Vientiane. Several past projects have been less successful, which have resulted in adverse impact on the society and the ecosystem. The WATER project tries to highlight the wetland values and convince authorities to use CWs (Constructed Wetlands) instead of conventional wastewater treatment plants for treating wastewater. This project will first do five pilot studies in Vientiane. Three will be used for treating domestic wastewater and two for industrial. The project is a part of the Wetland Alliance Programme. Main partners during the project are the government of Lao PDR, WWF Laos, WWF Germany, Wild Fowl &amp; Wetland Trust (WWT). Other involved partners are CORIN, AIT, WFC, CIDA, and Sida. It seems that the authorities will allocate 22 hectares for constructing a CW that will purify Vientiane’s most polluted urban water canal Hong Ke. The WATER Project recommends that even Hong Xeng is included which totally requires 61 hectare CW area. New Town Development Project The New Town Development is a collaboration between the Lao and Chinese government. The plan is to develop the city so it attracts more foreign and domestic investors. 1000 hectares low valued land will be developed for business and 200 hectare will be used for creating an artificial lake aimed for compensating lost wetland area. As a part of the negotiations, the Chinese has already constructed a stadium that was used during the SEA Games 2009. 670 hectare will be developed in TLM, 100 hectare in Dongphosy Forest, and 430 hectare close to the new stadium. The Chinese investors will lease the developed land for 50 years. This may be used for business. When the project period is over, the Lao government have the right to reclaim all developed land without compensation. The Chinese Suzhou City stands as model for the development project in Vientiane. The estimated cost of the project is USD 800-1000 million. Discussion and conclusions Choosing SEA, CEA (Cumulative Effect Assessment), or another strategic assessment method should not be the main issue. As long as the method contributes to a strategic sustainable development and is internationally accepted it may be used for PPPs. The main issue of SEA is not to create a report, but convincing authorities about the importance of sustainable decision-making processes. Factors that may inhibit a sustainable development in Laos are low education, corruption, and greedy investors that devastate the environment for own profit. The laws are in several cases enough but due to the lack of a judicial organization and economical funding the legislative system becomes inefficient. It is difficult to valuate wetlands. The greatest challenge is to valuate OVs and NUVs. OVs are difficult because they are just options. NUVs are based on a subjective estimation because these consider cultural and aesthetical values. A problem with the New Town Development Project is that some vulnerable groups that live in TLM will be forced to live in a resettlement area. These people may have difficulties to adapt to the new environment. It is important that the authorities work extra hard with helping project affected people. Wetland degradation is probably a result of i) intense water pollution (wastewater from households and industries), ii) physical destruction (housing, filling, and artificial drainage), iii) overuse of wetland VI resources, iv) invasions or invitations of new species (golden apple snail). In theory, wetlands may be replaced with modern technology for protecting the city against flooding. One way is to build a cement layer in Houay Mak Hiao River for increasing the drainage capacity. However, because the country has very small economical margins and the hydrological situation is not completely investigated, this could be treated as a risk project. Another problem is that the wastewater capacity will reduce and the biodiversity in the river will be lost. The loss of wastewater treatment needs to be compensated with modern technology. Something needs to be done for increasing the sanitarian situation in Vientiane. This report has compared the benefits of using conventional wastewater treatment plants and CWs. Probably the most reasonable solution is to use a CW for treating the wastewater in Hong Ke while the new centre in TLM uses a conventional wastewater treatment plant. This is an optimal solution because a conventional wastewater treatment plant for treating the water in Hong Ke would require a completely new sewage system, which could become very expensive. Maintaining a conventional wastewater treatment plant is also expensive and requires special trained staff. An easier alternative would be to use CWs for the old part of Vientiane. Because the new centre will be built in a modern style with new infrastructure this part of Vientiane could treat wastewater conventionally. Building a conventional wastewater treatment plant would also save some high-valuated land. Conventional Wastewater TreatmentAdvancedStandardizedQuick turnover timeRequire small spaceCould be more sanitarianProcesses better evaluated Constructed WetlandLong lifetimeEffective in warm climatesNo chemical inputEasy to maintainLow sludge productionAestheticalLess need to change infrastructureLow running cost (flat topography) The author will not decide if Vientiane should develop into a top modern city or remain as a small sized capital as it is today. However, today the situation is unsustainable and something needs to be done. Better organization and planning is necessary for not repeating mistakes that were made during past projects. All decisions have to be based on a non-corruptive process and sustainable thinking. Integrating an environmental and socioeconomical strategy into the future of Vientiane should be of interest for all Laotians. Vientiane is the economical centre of Laos and an increased discharge of polluted water into the Mekong would increase the stress of the important river. A collapse of the biodiversity in the Mekong would strike hard on Laos’ fishing industry and economy. Decisions made today will surely more or less affect people at local, regional, national, and international level in the future. / Inledning Mänsklig aktivitet har på vissa håll resulterat i en allvarlig miljöpåverkan. Laos har en befolkningsmängd på 5,8 miljoner invånare och räknas idag som ett av Asiens minst utvecklade länder. That Luang Marsh (TLM) är huvudstaden Vientianes största urbana våtmarksområde (2000 hektar). Våtmarksområdet bjuder på flertalet ekologiska tjänster som under historiens lopp gynnat både människor och djur. Några av dessa är naturlig vattenrening och översvämningsskydd (vattenlager). Våtmarken bidrar till ett rikt jordbruk och akvakultur. Under regnperioden stiger vattennivån i Mekongfloden så att området naturligt svämmas över. Dräneringen av Vientiane försvåras eftersom landskapet är platt och permeabiliteten i jorden är låg. Huvudsakligen flödar vattnet ut via TLM och floden Houay Mak Hiao innan det når Mekongfloden. Flertalet projekt har försökt effektivisera Vientianes dräneringseffektivitet och minska de sanitära problemen. Dock finns det en hel del kvar att göra. Syften och mål Detta examensarbete är en förstudie till en Strategic Environmental Assessment (SEA). Förstudien skulle kunna utnyttjas till uppbyggandet av en komplett SEA. Huvudområden som undersöks i denna rapport är: Vattenreningen i Vientiane. Den mänskliga miljöpåverkan och hur denna kan lindras i TLM / Vientiane / Mekongfloden. Hållbar utveckling i Vientiane. Behovet av SEA i TLM. Översvämningsskydd i Vientiane. Jordbruk och akvakultur i Vientiane. Projekten WATER Project och New Town Development Project. En socioekonomisk översikt för Laos /Vientiane. Metod Projektet är ett samarbete mellan det svenska universitet KTH och det thailändska universitet AIT. Författaren till denna rapport, Fredrik Olsson är mastersstudent på KTH och har genomfört och utvecklat projektet tillsammans med handledaren Dr. Frostell, KTH och bihandledaren Dr. Shipin, AIT. Även Dr. Berg har haft en viktig roll i utvecklandet och det praktiska genomförandet av projektet. Oktober 2008 – december 2008 genomfördes fältstudier i Vientiane, Laos. Fakta till rapporten inhämtades främst från NGOs (Non- Governmental Organizations), institutioner, laboratorier, bibliotek, lokalbefolkning och internet. Detta skedde i form av tryckta papper/avhandlingar, elektroniska dokument, e-mail kontakter samt intervjuer. Under två dagar genomfördes fältstudier i TLM i samarbete med WWF. Syftet var att mäta vattenkvaliteten i våtmarken på ett antal förutbestämda platser. Gruppen bestod av en representant från WWF samt representanter från de tre distrikt som delar TLM. Strategic Environmental Assessment (Strategisk Miljöbedömning) Syftet med en SEA är att skapa hållbarhet i myndigheters beslutsprocesser. SEA integrerar både miljö och socioekonomiska aspekter i samma studie där målet är att sträva mot en hållbar utveckling. Olika SEA kan skilja sig i utformningen beroende på vilken handledning som används. Dock är dessa skillnader små och inträffar oftast i form av annorlunda terminologi och utförande. Normalt ingår moment som preliminär undersökning, genomförande av SEA, förberedelse av rapport, implementering av SEA i PPP (Policy, Plan och Program) samt utvärdering av implementeringen. Den här rapporten redovisar ytligt hur VIII en SEA genomförs enligt CIDA-modellen (Canadian International Development Agency) och enligt Europeiska Direktivet. Den senare handledningen används som standard i flertalet europeiska länder. Denna rapport kommer även att redovisa grunderna i EIA (Environmental Impact Assessment). Värdering av våtmarker Det finns ett antal olika sätt att värdera våtmarker. Ett sätt som redovisas i rapporten är att separera värderingsområdena till DUV (Direct Use Value), IUV (Indirect Use Value), OV (Option Value), och NUV (Non Use Value). Dessa summeras sedan till TEV (Total Economic Value). DUV beskriver de direkt synliga värdena av att bevara en våtmark, IUV de värden som är indirekta, OV de värden som kan vara möjliga i framtiden, NUV de värden som inte kan bedömas ur ett ekonomiskt och TEV våtmarkens sammanlagda värde. WATER Project Detta projekt är ett svar på de sanitära och ekologiska problemen som förekommer i Vientiane. Flertalet projekt har varit mindre framgångsrika vilket påverkat både samhället och ekosystemet negativt. För att råda bot på de sanitära problemen pågår för närvarande ett försök att informera myndigheterna om fördelarna med att bygga konstruerade våtmarker. Dessa skulle kunna vara ett alternativ till konventionella reningsverk. För att bevisa våtmarkernas effektivitet planeras nu byggandet av fem pilotanläggningar i Vientiane. Tre kommer användas för att rena kommunalt avloppsvatten medan två är avsedda för industriellt bruk. Projektet är en del av Wetland Alliance Programme. Samarbetspartners för WATER Project är laotiska staten, WWF Laos, WWF Tyskland och Wild Fowl &amp; Wetland Trust (WWT), CORIN, AIT, WFC, CIDA och Sida. Indikationer tyder på att konstruerade våtmarker (22 hektar) kommer att byggas för rening av vattnet i dräneringskanalen Hong Ke. Detta är Vientianes mest förorenade kanal. Dock önskar WATER Project att totalt 61 hektar avsätts så att även kanalen Hong Xeng kan renas. New Town Development Project Projektet är ett samarbete mellan den laotiska och kinesiska staten. Planen är att ett omfattande utvecklingsprojekt ska locka flera utländska och inhemska investerare till Vientiane. Totalt kommer 1000 hektar lågt värderad mark att kommersialiseras. Ytterligare 200 hektar kommer att användas till byggandet av en konstgjord sjö som kompenserar för förlorad våtmarksyta. Kineserna har i gengäld lovat att bygga en sportarena för SEA Games 2009. 670 hektar kommer exploateras i TLM, 430 hektar i närheten av den nya sportarenan och 100 hektar i Dongphosy skogen. Kinesiska investerare kommer att arrendera marken under 50 år. Under denna period kan investerarna fritt göra affärer och har rätt att sälja marken till vem de vill. När 50 år har passerat har den laotiska staten rätt att ta tillbaka den arrenderade marken utan kompensation. Som modell för utvecklingsprojektet står kinesiska Suzhou City. Projektet beräknas kosta 800-1000 miljoner amerikanska dollar. Diskussion och slutsats Det spelar ingen större roll vilken metod som används för att nå en hållbar utveckling om den har någon form av internationell acceptans, är strategisk och tar hänsyn till att integrera både miljö och socioekonomiska frågor i samma studie. SEA och CEA (Cumulative Effect Assessment) är endast några alternativ. Målet med en SEA är först och främst inte avsedd för att skapa en rapport utan snarare hållbarhet i beslutsprocesser på PPP-nivå. Faktorer som motverkar hållbar utveckling i Laos är bland annat korruption, dålig utbildning och giriga investerare som maximerar sina ekonomiska vinster på miljön och samhällets bekostnad. Det är svårt att värdera OV eftersom denna parameter endast tar hänsyn till möjliga framtida värden. Samtidigt är NUV näst intill omöjligt att värdera eftersom denna parameter värderar kulturella och etiska värden. Värderingen av NUV blir då en subjektiv bedömning. Under New Town Development Project kommer flertalet människor i TLM tvingas flytta till en mer urban miljö. Dessa grupper är ofta speciellt sårbara eftersom de har bristfällig kunskap om urbana arbeten. Det är extra viktigt att myndigheterna följer upp dessa människor så att deras lidande minimeras. Förstörelsen av våtmarker beror troligtvis på i) stor tillförsel av vattenföroreningar (kommunalt och industriellt avloppsvatten), ii) fysisk destruktion (husbyggen, utfyllnad och konstgjorda dräneringssystem), iii) överutnyttjande av våtmarksresurser samt iv) invasioner och införanden av främmande arter som till exempel ”golden apple snail”. Teoretiskt skulle det vara möjligt att ersätta våtmarker med moderna tekniska lösningar för att undvika översvämningar. En lösning skulle vara att floden Houay Mak Hiao beläggs med ett cementlager för att öka vattenflödet ut från Vientiane. Dock har landet mycket svårt att finansiera denna typ av projekt och efterkommande underhåll på grund av små ekonomiska marginaler i statens budget. Det är heller inte helt kartlagt hur hydrologin i området fungerar. Ett annat problem med denna typ av lösning är att Houay Mak Hiaos vattenreningskapacitet och biodiversitet går förlorad. Om projektet genomförs måste vattenrening ske på annat sätt. Den här rapporten har försökt jämföra fördelarna med att använda konstruerade våtmarker (CW) istället för traditionella vattenreningstekniker. Att använda CW för att rena vattenmassorna i Hong Ke (avloppsvatten från gamla Vientiane) är nog det enklaste och billigaste alternativet medan den nya stadsdelen i mitten av TLM skulle kunna utrustas med ett konventionellt reningsverk. Detta eftersom de utländska stadsutvecklarna antagligen kommer ha tillräckligt med medel och kunskap för att stödja modern vattenreningsteknik som rymmer inom New Town Development Project. Infrastrukturen för att använda konventionella reningsverk är inte tillräckligt utvecklad i resterande Vientiane så att bygga ett konventionellt reningsverk i dessa delar av staden kan bli kostsamt. Dock blir situationen en annan i den nya stadsdelen eftersom denna byggs upp från grunden. Eftersom marken beräknas få ett avsevärt högre marknadsvärde kommer antagligen modern reningsteknik spara en del yta. Fördelar med konventionella reningstekniker är att dessa allmänt är mer avancerade, standardiserade, har en snabb omsättningstid på avloppsvattnet, är mindre platskrävande och processerna i dessa verk är bättre kartlagda. Däremot kan CWanläggningar användas under en längre tidsperiod, de har en hög effektivitet i varma klimat, har låg slamproduktion, kräver mycket små tillsatser av kemikalier, är enkla att underhålla, är mer estetiska, kräver enklare infrastruktur och har en låg driftskostnad. Författaren till denna rapport kan inte avgöra om det bästa för staden är att utvecklas till ett modernt urbant komplex. Dock är den nuvarande situationen ohållbar och därför bör någon form av åtgärder vidtas. Om organisationen och planering inom och mellan projekt förbättras minskar risken för misslyckade projekt. Det är viktigt att alla beslut som fattas grundas på ett korruptionsfritt hållbarhetstänkande. Om Vientiane strävar mot att ta ett större ansvar för miljö och socioekonomi så kommer landet som helhet att gynnas, eftersom huvudstaden är motorn i Laos ekonomi. Ett ökat okontrollerat utsläpp av vattenföroreningar från Vientiane kommer att öka belastningen på Mekongfloden. En biodiversitetskollaps i Mekongfloden skulle få allvarliga konsekvenser för landets fiske och ekonomi. De beslut som fattas idag kommer i framtiden att mer eller mindre påverka människor på ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt plan.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it. / Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.