Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera dessa samt medels ett åtgärdsförslag i ett gestaltande projekt bidra med en liten pusselbit i detta komplexa ämne. Nyckelord: naturbaserade lösningar, urbana landskap, grön infrastruktur, klimat- och miljömål / Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

Detta examensarbete är en fallstudie av Salems kommuns klimatanpassning rörande dagvattenhantering. En analys av lågpunkter och rinnvägar vid nederbörd har utförts för att identifiera översvämningsrisker. Vidare har textanalys utförts på Salems kommuns översiktsplan, dagvattenstrategi samt på två detaljplaner med tillhörande dagvattenutredningar. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av social-ekologisk resiliensteori. Salems kommuns arbete har jämförts med grannkommunen Botkyrka samt med vägledning och riktlinjer från bland annat Svenskt Vatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Naturvårdsverket. Salems kommun visar på klimatanpassning av dagvattensystem vid planerad bebyggelse som går väl i linje med rekommendationer samt vetenskapliga studier och som till stor del liknar Botkyrkas arbete. Salems kommun använder sig av naturbaserade lösningar vilket stärker deras social-ekologiska resiliens och skapar förutsättningar för mer ekosystemtjänster. De har betydligt mindre fokus på klimatanpassning av dagvattensystem kopplad till befintlig bebyggelse och därför behöver arbetet kring det utvecklas. / This degree project is a case study of Salem’s municipality’s climate adaptation of its stormwater management. An analysis of topographic lows and pathways of the precipitation has been concluded to identify risks of flooding. Furthermore, a document analysis has been carried out on Salem’s municipality’s comprehensive plan, stormwater strategy and of two detail development plans and the stormwater investigations linked to them. The collected empirical data has been analysed using social-ecological resilience theory. Salem’s municipality’s work has been compared to its neighbouring municipality Botkyrka and to guidance and guidelines from among others Svenskt Vatten, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Environmental Protection Agency. Salem’s municipality shows climate adaptation of its stormwater management system of planned buildings that are well in line with recommendations and scientific studies and that is largely similar to the work of Botkyrka. Salem’s municipality use nature-based solutions, which strengthens their resilience and creates conditions for more ecosystem services. They have considerably less focus on climate adaptation of stormwater systems connected to existing built environment and therefore the work around it needs to be developed.

Bangladesh is one of the most vulnerable countries to climate change, with coastal areas being especially vulnerable. Along the Bangladeshi coast lies mangrove forests that protect against storm surges, tropical cyclones, SLR, coastal erosion, and salt-water intrusion. On Char Kukri Mukri, a remote island in the Bay of Bengal, Keora-species (Sonneratia apetala) mangroves are planted. The forest is virtually a monoculture in degradation and thus needs restoration through enrichment. Therefore, this study aimed to explore the opportunities and limitations of mangrove enrichment as climate adaptation on Char Kukri Mukri. We conducted semi-structured interviews with local communities and other key stakeholders and analysed soil and water samples along the island's south coast to assess this. Our results indicate that the soil is highly saline, which, combined with projected climate impact, limits the abilities of more sensitive mangroves to survive there. Climate impacts severely affect the lives and livelihoods of the people living on Char Kukri Mukri. Successful adaptation requires further involvement of local communities, site-specific solutions, and a holistic approach to adaptation. However, a hindrance to adaptation measures is the lack of resources to fund large-scale projects, which leads to beneficiaries being required to provide money and land themselves to be considered for projects. This risks systematically excluding the landless poor, and there is therefore a need to reform adaptation financing systems so that measures benefit the most vulnerable. / Bangladesh är ett av de länder i världen som är mest sårbara för klimatförändringarna. Kustområdena är mest känsliga. Längs Bangladeshs kust finns mangroveskogar, som skyddar mot klimateffekter som stormar, cykloner, havsnivåhöjning, kusterosion, och saltvattenintrång. På Char Kukri Mukri, en avlägsen ö utanför Bangladeshs centralkust i Bengaliska viken, har mangrover av arten Keora (Sonneratia apetala) planterats. Skogen är praktiskt taget en monokultur som håller på att förstöras, och det finns därför ett behov av att restaurera skogen. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna och hindrena för restaurering av mangroveskogarna som klimatanpassning på Char Kukri Mukri. För att uppnå detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen och andra nyckelintressenter, och analyserade jord- och vattenprover tagna vid öns sydkust. Våra resultat indikerar att jorden har hög salthalt, vilket i kombination med ökade klimateffekter minskar mer känsliga mangrovearters möjligheter att överleva i dessa områden. Klimateffekter påverkar människorna och deras försörjning på Char Kukri Mukri i hög grad. Lyckad klimatanpassning kräver mer inkludering av lokalbefolkningen i initativ, platsspecifika lösningar, samt ett holistiskt tillvägagångssätt. Resursbrist hindrar dock investeringar i storskaliga och långsiktiga projekt, vilket gör att förmånstagare behöver bidra med pengar och mark till projekten. Detta gör att fattiga människor som inte äger mark systematiskt exkluderas ur anpassningsprojekten. De nuvarande finansieringssystemen behöver därför reformeras för att projekten ska ge fördelar till de människor som är mest sårbara för klimatförändringarna.

Considering the potential for natural wetlands to store and retain water in the landscape,restored and constructed wetlands are increasingly implemented as Nature‐BasedSolutions (NBS) to mitigate downstream flooding. However, there is a frequent lack ofknowledge of the performance of NBS, and particularly wetlands, and how to best selectperformance indicators to measure their effectiveness. The aim of this study was to assessthe flood regulation services of multiple constructed wetlands at catchment scale. TheSWAT+ model was used to assess the impacts of 35 constructed wetlands in the 193 km2Råån catchment in southwest Sweden. The assessment was based on a paired simulationscenario, with and without wetlands, and performance was evaluated based on impacts onthe downstream river hydrograph (peak flow rate, time-to-peak, recession curve shape,daily streamflow average) as well as event-based (daily average streamflow for differentprecipitation ranges), descriptive (average wetland storage capacity), consequential(overbank flooding) and social (social acceptance) indicators. The results implied that theflow regulating capability of the modeled wetlands was directly related to their outflowmechanisms. The wetlands had an average storage capacity of 0.38 m3 per m2 area butbecause the wetlands seemed to frequently exceed their maximum storage capacity duringhigh flow events, and the excess water was immediately spilled downstream, the wetlandsprovided limited flood regulation services. There were no visible impacts on thehydrograph-related indicators and the daily streamflow average was reduced by anegligible 0.02%. Furthermore, there were no significant differences in wetlandperformance between small and heavy rainfall events and the model output showed nosigns of overbank flooding for either wetland scenario. In terms of social acceptance, recentwetland projects in Råån catchment seem to have been well-received by farmers andlandowners in the area. However, lack of wetland-specific data, such as volume and dailyinflow and outflow data, as well as other model uncertainties, motivated a low confidencegrade for the indicators. In fact, if indicator values are to be useful tools in the futureintegration of wetlands as nature-based solutions, in-situ monitoring data of wetland waterbalance components are required. To support future policies and decision-making, adaptedtools and further research are needed to assess the impact of NBS on upstream-downstream processes. / Naturliga våtmarkers förmåga att hålla kvar och lagra vatten i landskapet gör attrestaurerade och anlagda våtmarker alltmer implementeras som naturbaserade lösningarför att mildra översvämningar i nedströms belägna områden. Det råder dock brist påkunskap om hur effektiva naturbaserade lösningar är och hur nyckelindikatorer bäst kanväljas för att mäta hur väl dessa system fungerar. Syftet med denna studie var att utvärderaanlagda våtmarkers förmåga att mildra översvämningar i ett avrinningsområde. SWAT+modellen användes för att bedöma påverkan av 35 anlagda våtmarker i Råånsavrinningsområde (193 km2) utanför Helsingborg. Bedömningen baserades på ettsimuleringspar, med och utan våtmarker, och effektiviteten utvärderades baserat påhydrografens egenskaper (flödestopp, stegringsfasen, recessionsfasen, daglig medel-vattenföring) samt med en nederbördsbaserad (daglig medelvattenföring för olikanederbördsintervall), beskrivande (genomsnittlig lagringskapacitet), konsekvensbaserad(översvämmad mark) och social (social acceptans) indikator. Resultatet antydde att denflödesreglerande förmågan hos de modellerade våtmarkerna var direkt kopplad till derasutflödesmekanismer. Våtmarkerna hade en genomsnittlig lagringskapacitet på 0.38 m3 perm2 yta men eftersom de ofta verkade överskrida sina maximala lagringskapaciteter underhögflöden, och överskottsvattnet omedelbart släpptes igenom nedströms, tillhandahöllvåtmarkerna en mycket begränsad flödesdämpande funktion. Det fanns inga synligaeffekter på de hydrografrelaterade indikatorerna och den dagliga medelvattenföringenminskade med försumbara 0.02%. Dessutom sågs inga signifikanta skillnader mellan småoch kraftiga nederbördshändelser och modellen visade inga tecken på översvämmad markför något av våtmarksscenarierna. Vad gäller social acceptans tycks de senastevåtmarksprojekten i Rååns avrinningsområde ha tagits emot väl av lantbrukare ochmarkägare i området. Bristen på våtmarksspecifika data, såsom volym och dagliga in- ochutflödesdata, samt andra modellosäkerheter medförde dock ett lågt förtroende förindikatorerna. Om indikatorvärden ska vara användbara verktyg i den framtida integ-reringen av våtmarker krävs uppmätta data över våtmarkernas vattenbalanskomponenter.För att stödja framtida beslutsfattande behövs även anpassade verktyg och ytterligareforskning för att bedöma påverkan av naturbaserade lösningar på uppströms-nedströmsprocesser.

With increased urbanization and climate change, heavy rainfall events and urban floods are becoming more frequent. To meet the demands for effective climate adaptation strategies and mitigation measures, Nature-Based Solutions (NBS) have received increased attention. The city of Stockholm has a long history of implementing such solutions for local stormwater management, to capture surface runoff by infiltration and retention at its source. Implementing urban trees with skeletal soil is a well-established approach with the potential as an effective mitigation measure. Nevertheless, the literature review found few studies with evidence of their effectiveness in terms of flood risk mitigation. To contribute to this knowledge gap, the aim of this study was to quantitatively assess the effectiveness of urban trees with skeletal soils. By investigating their effectiveness in reducing flood extent, runoff volumes, and peak flows during different rainfall events, the results are thought to provide new insights and support decision-makers. In fulfilling the study objectives, the hydrological functions of plant beds with skeletal soils were investigated, and an urban flood model was developed within the MIKE+ 2D Overland Module. Three scenarios, including a baseline scenario and two full-scale implementations of skeletal soils, were evaluated under different design storms. The results revealed that urban trees with skeletal soils have low effectiveness in flood risk reduction under heavy rainfall events, but are an effective measure for rainfalls with low return periods. For flood risk mitigation, this study emphasizes a hybrid approach, combining multiple NBS with traditional grey infrastructure. Uncertainties related to model performance and hydrological parameters raised concerns about the reliability of the results. Therefore, plant beds with skeletal soils should not be disregarded, but require further investigations. This study recommends alternative modelling approaches, such as coupling the 2D overland flow model with a 1D network model, and emphasizes the need for comprehensive analyses, empirical data, and field measurements. Future research should explore the collective impact of various NBS, and incorporate economic valuation through cost-benefit analysis (CBA). / Med en ökad urbanisering och påverkan av klimatförändringar blir intensiva nederbördshändelser och stadsöversvämningar allt vanligare. För att möta kraven på mer effektiva strategier för klimatanpassning och riskbegränsande åtgärder har naturbaserade lösningar fått ökad uppmärksamhet. Stockholms stad har en lång historia av att använda sådana lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, med fokus på att fånga upp ytavrinning genom infiltration och fördröjning. En väletablerad metod innefattar användandet av stadsträd med skelettjordar, med potential som en effektiv skyfallsåtgärd. Trots detta visade litteraturstudien att det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras effekt när det gäller översvämningshantering. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att kvantitativt bedöma effekten hos stadsträd med skelettjordar. Genom att analysera deras effekt när det gäller att minska översvämningsmängder, avrinningsvolymer och toppflöden under varierande nederbördshändelser hoppas studien kunna bidra med nya insikter samt stödja beslutsfattare. För att uppnå dessa mål genomfördes en analys av de hydrologiska funktionerna hos skelettjordar, och en skyfallsmodell togs fram inom ramen för MIKE+ 2D Overland Module. Tre scenarier, inklusive ett nulägesscenario samt två fullskaliga användningar av skelettjordar, utvärderades under varierande typregn. Resultaten visade att skelettjordar har generellt låg effekt vid intensiva regn, men kan betraktas som en effektiv åtgärd för dagvattenhantering vid normala flöden. För att minska risken för översvämningar betonar denna studie vikten av att kombinera flera naturbaserade lösningar med traditionell grå infrastruktur. Osäkerheter relaterade till modellens prestanda och hydrologiska parametrar väckte dock tvivel kring resultatens tillförlitlighet. Således bör stadsträd med skelettjordar ej helt förkastas som skyfallsåtgärd. Studien föreslår alternativa modelleringsmetoder, såsom att koppla 2D-modellen med en nätverksmodell, samt understryker behovet av avancerade analyser och empiriska data för att förbättra modellens precision och tillförlitlighet. Framtida forskning bör inriktas mot att undersöka den samlade effekten av olika naturbaserade lösningar samt inkludera ekonomisk värdering genom kostnadsnyttoanalys.

The view on stormwater has changed in recent years, considering the ongoing climate change. By implementation of blue-green infrastructure, it is possible to locally delay and purify stormwater, promoting the natural cycle. At the same time the pipeline network can be relieved and reduce the risks of flooding. With these facilities, sustainable urban development can be achieved, which is increasingly demanded in the construction industry today. The purpose of this study has been to identify sustainable suggestions for implementation in newly developed environments for stormwater management. This was done by leveraging knowledge to meet current and future needs for stormwater delay and purification. To identify suitable sustainable suggestions, several factors influencing the choice of facility were inspected, with an emphasis on costs and capacity. The research questions for this study were answered through interviews with professionals in the construction industry. This was done to gain a deeper understanding of design, costs, and capacity. The interview questions were based on the literature review conducted prior to the interviews. The literature review laid the ground for the theoretical part on which the interview questions were based. To identify factors influencing costs and capacity in the choice of facility, questions addressing these issues were included in the interview, where respondents were asked to rate the cost of different facilities on a scale from 1-10. The results of the study signify that sustainable stormwater management suggestions should involve blue-green infrastructure. Examples include ditches, permeable pavements, and stormwater ponds. These mimic the LOD (Local management of stormwater) principle, which involves managing stormwater locally where it occurs. The design must be done according to standards, which is demonstrated by the ability to manage both current and future needs for different types of flows. Various factors influence the choice of facility, including site conditions, drainage area size, existing facilities or infrastructure, requirements, guidelines, regulations, and flexibility, all of which make each project unique and require consideration of these factors. Finally, the factors of cost and capacity will affect each other, but the primary goal of addressing social, economic, and ecological aspects will always take precedence. / Synen på dagvatten har förändrats de senaste åren, med betraktande på de kontinuerliga klimatförändringarna. Genom att integrera blågrön infrastruktur är det möjligt att fördröja och rena dagvattnet lokalt, vilket främjar det naturliga kretsloppet. Samtidigt som ledningsnätet kan avlastas och minska riskerna för översvämningar. Med dessa anläggningar är det möjligt att uppnå en hållbar stadsutveckling, vilket är ett allt större krav idag i bygg- och anläggningsbranschen. Syftet för denna studie har varit att identifiera hållbara åtgärdsförslag för att kunna implementera vid nyexploaterade miljöer för hantering av dagvatten. Detta genomfördes genom att lyfta kunskaper för att möta dagens och framtidens behov av fördröjning samt rening av dagvatten. För att identifiera lämpliga hållbara åtgärdsförslag undersöks flera olika faktorer som påverkar val av anläggning. Detta med betoning på kostnader och kapacitet. Frågeställningarna för denna studie besvaras genom intervjuer med yrkesverksamma roller inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genomfördes för att skapa en djupare förståelse för utformningen, kostnader och kapacitet. Frågorna till intervjun var baserade på den litteraturstudie som hade genomförts innan intervjuerna. Litteraturstudien lade grunden till den teoridel som intervjufrågorna var baserade på. För att identifiera faktorer som påverkar kostnader och kapacitet vid val av anläggning fanns det med frågeställningar kring detta i intervjun, vilket respondenterna fick besvara vad olika anläggningar kostar på en skala mellan 1-10. Studiens resultat pekar på att åtgärdsförslag som ska vara hållbara för hantering av dagvatten, bör vara blågrön infrastruktur. Exempelvis kan detta vara diken, permeabla anläggningar och dagvattendammar. Allt som efterliknar LOD-principen som innebär att hantera dagvattnet lokalt där det uppstår. Utformningen ska ske enligt standarder, vilket påvisas av att dagens och framtidens behov vid olika typer av flöden ska kunna hanteras. Olika faktorer påverkar val av anläggning där områdets förutsättningar, avrinningsområdets storlek, befintliga anläggningar eller infrastruktur, krav, riktlinjer, regler och flexibilitet utgör att alla projekt är unika där dessa parametrar behöver tas i beaktning. Slutligen, faktorerna kostnader och kapacitet kommer att påverka varandra, men det får kosta vad det kosta vill för att det primära målet för sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter kommer alltid först.

Urban expansion and climate change intensify environmental challenges, rendering traditional engineering solutions for water management and flood mitigation increasingly ineffective and economically unfeasible. Nature-based solutions, such as wetlands, are gaining attention for their potential to offer sustainable alternatives by naturally managing water, and supporting biodiversity. Despite their benefits, the strategic placement of wetlands within urban landscapes is poorly understood, particularly in terms of the dynamic flow of water and sediments through the landscape. The study aimed to develop an optimized framework for strategically placing wetlands in urban areas to enhance hydrological stability and adaptability. It sought to address the research gap by utilizing hydrological connectivity assessments to strategically place wetlands for sediment control, water retention, and flood mitigation, thereby supporting urban adaptability and sustainability goals.  The research applied a combination of hydrological modeling and Geographic Information Systems to evaluate urban catchments for potential wetland sites. It involved the development and application of a revised connectivity index that incorporates multiple factors including land use, soil type, topography, and rainfall-runoff dynamics. The study areas were selected based on their diverse urban and agricultural characteristics to provide an understanding of different urban catchment dynamics. The methodology included detailed mapping of sediment connectivity using advanced GIS techniques and the integration of environmental and hydrological data to model the effects of various connectivity scenarios on potential wetland performance.  The findings demonstrated that the connectivity index model effectively identifies locations within catchments that benefit from wetland implementation. Areas characterized by specific roughness and runoff properties were pinpointed as optimal for managing sediments effectively. Comparative analyses of different hydrological models highlighted how variations in sediment connectivity could influence the strategic placement of wetlands, thereby optimizing their ecological and hydrological benefits. The research also quantified the potential impacts of newly introduced wetlands on the local hydrological connectivity and explored their broader implications, evaluating effects both upstream and downstream of the implementation site, showcasing significant benefits in terms of sediment retention and flood mitigation. The study suggests that the thoughtful placement of wetlands, informed by thorough hydrological connectivity assessments, has the potential to enhance the adaptability of the built environment to climate change effects. Such optimized placement might effectively address challenges related to flood and sediment management and could support sustainable urban development by incorporating ecological aspects into urban planning. / Stadsutvidgning och klimatförändringar förstärker miljöutmaningar och gör traditionella ingenjörslösningar för vattenhantering och översvämningsreducering alltmer ineffektiva och ekonomiskt ohållbara. Naturbaserade lösningar, såsom våtmarker, får ökad uppmärksamhet för sin potential att erbjuda hållbara alternativ genom naturlig vattenhantering och stöd till biologisk mångfald. Trots sina fördelar är den strategiska placeringen av våtmarker inom urbana landskap dåligt förstådd, särskilt när det gäller dynamiskt flöde av vatten och sediment genom landskapet. Studien syftade till att utveckla en optimerad ram för strategisk placering av våtmarker i urbana områden för att förbättra hydrologisk stabilitet och anpassningsförmåga. Den strävade efter att täcka forskningsgapet genom att använda bedömningar av hydrologisk konnektivitet för att strategiskt placera våtmarker för sedimentkontroll, vattenretention och översvämningsminskning, därigenom stödja städers anpassningsförmåga och hållbarhetsmål.  Forskningen tillämpade en kombination av hydrologisk modellering och geografiska informationssystem för att utvärdera urbana avrinningsområden för potentiella våtmarksplatser. Den involverade utvecklingen och tillämpningen av ett reviderat konnektivitetsindex som integrerar flera faktorer inklusive markanvändning, jordart, topografi och nederbörds-avrinningsdynamik. Studieområdena valdes utifrån deras mångfaldiga urbana och jordbruksmässiga egenskaper för att ge en förståelse för olika urbana avrinningsdynamiker. Metodologin inkluderade detaljerad kartläggning av sedimentkonnektivitet med avancerade GIS-tekniker och integration av miljö- och hydrologiska data för att modellera effekterna av olika konnektivitetsscenarier på potentiell våtmarksprestanda.  Resultaten visade att konnektivitetsindexmodellen effektivt identifierar platser inom avrinningsområden som gynnas av våtmarksetablering. Områden som kännetecknas av specifika grovhetsegenskaper och avrinningsegenskaper pekades ut som optimala för effektiv sedimenthantering. Jämförande analyser av olika hydrologiska modeller belyste hur variationer i sedimentkonnektivitet kunde påverka den strategiska placeringen av våtmarker, därigenom optimering av deras ekologiska och hydrologiska fördelar. Forskningen kvantifierade även potentiella effekter av nyintroducerade våtmarker på lokal hydrologisk konnektivitet och utforskade deras bredare implikationer, genom att utvärdera effekter både uppströms och nedströms om implementeringsplatsen och visa på betydande fördelar när det gäller sedimentretention och översvämningsskydd. Studien antyder att genomtänkt placering av våtmarker, informerad av noggranna bedömningar av hydrologisk konnektivitet, har potential att förbättra byggd miljös anpassningsförmåga till klimatförändringseffekter. En sådan optimerad placering kan effektivt hantera utmaningar relaterade till översvämningar och sedimenthantering och kan stödja hållbar stadsutveckling genom att integrera ekologiska aspekter i stadsplaneringen.