Det här arbetet syftar till att redogöra för en studie i spelarens upplevda agency i dialogsammanhang. Arbetet tar sin bakgrund i talaktsteori och känslor som hjälpmedel vid dialogsystemsdesign. Frågeställningen söker sedan svara på om ett dialogsystem av typen abstract response menu är effektivast med eller utan det så kallade känslohjulet. Känslohjulet kombinerar en abstrakt fras med en känsla. Spelaren väljer känslan genom att rotera ett hjul med färger. För att testa spelarens upplevda agency fick två testgrupper testa respektive dialogsystem och fylla i ett formulär relaterat till deras upplevda agency. Resultatet visade att inget av dialogsystemen var nämnvärt bättre än det andra. Däremot framkom det att vissa spelarens motivation som ett uttryck av agency påverkades annorlunda av känslohjulet då spelaren upplevde en högre nivå av självuttryck.

Människor i Sverige blir allt mer intresserad av mat och dryck vilket man kan se i antalet tv-program och i den ökade investeringen i alkoholreklamen. Detta och eget intresse i ämnet lade startskottet för intresset att undersöka hur vinlistor utformas för att få en ökad förståelse för hur vin hamnar på vinlistan. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom val till hur en vinlista utformas på restaurang av ägare eller så kallad vinansvarig samt om dessa val grundar sig i kundens- och/eller ägarens önskemål. Detta genom att först göra en studie av vinlistor för att ge en överblick av hur vinlistor är uppbyggda idag och vad de innehåller. För att sedan göra kvalitativa intervjuer med ägare/vinsansvariga i olika typer av restauranger för att undersöka vilka nyckelfaktorer som påverkar utformningen av vinlistan och hur restaurangägare tar hänsyn till kundens önskemål/förväntningar. Man kan se att vinlistans utformning skiljer sig åt mellan olika typer av restauranger, både då det gäller omfattning och innehåll. Resultatet från intervjuerna visar att de huvudfaktorer som påverkar vinlistan utformning hos undersökta restauranger är urval av vin, anpassning och hållbarhet. Uppsatsens undersökningar visade sig vara väldigt lärorika och relevanta till valt område. Intervjuerna visade att vinlistan är ett verktyg för ägaren att förmedla sitt intresse och sin idé med innehållet men där en viss anpassning sker efter kunden och maten som serveras tillsammans med olika synsätt på hur en hållbar vinlista ska se ut. Vinlistan är utan tvivel ett komplext verktyg som både kan användas för ägaren att leva ut sin passion för vin men även som ett verktyg för att öka försäljningen.     Nyckelord: Kunden, Restaurangägare, Val, Vin, Vinlistor

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna. På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val. Således valde vi att undersöka vilka faktorer som påverkar studenters val av livsmedelsbutik. Utifrån ovanstående resonemang kom vi fram till vår problemformulering: Vilka faktorer har störst påverkan på studenter vid val av livsmedelsbutik? För att besvara vår problemformulering har vi använt en metodkombination där vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på studenter vid Umeå Universitet samt en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer med fem studenter från Umeå Universitet och personliga intervjuer med de tre butiksansvariga på Ålidhem Centrum. Vi har utgått från ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppsätt eftersom vi baserat vår undersökning på de faktorer vi funnit ur teorin och testat genom vår studie om det är samma faktorer som påverkar val av livsmedelsbutik. Den centrala tanken inom konsumentbeteende är hur individer väljer mellan olika produkter eller tjänster samt varför och var de köper dessa. För att skapa oss en förståelse inom detta ämne har vi använt ett flertal olika teorier vilka är konsumentbeteende inkluderat en människas svarta låda, köp- och beslutsprocessen, de 7 P:na, CRM och valkriterier. Med hjälp av dessa teorier samt det empiriska resultatet som framkommit från våra undersökningar har vi kommit fram till vårt resultat. Resultatet från denna uppsats har visat på fyra faktorer som har störst påverkan på studenters val av livsmedelsbutik. De fyra faktorerna är produktutbud, prisnivån, öppettider och att handla inom samma livsmedelskedja.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur heterosexuella kvinnor i en barnfamilj upplever valet kring föräldraledighet samt skapa en förståelse för hur resonemanget kring föräldraledigheten ser ut i Sverige.  Vidare har förståelse kring resonemanget utgått från att synliggöra de faktorer som kan ligga till grund för kvinnornas val. För att kunna besvara syftet har sex stycken intervjuer med kvinnor utförts vilket utgör det empiriska materialet. Tidigare forskning av föräldraledighet påvisar att det finns en ojämn fördelning av föräldraledighet mellan man och kvinna. Detta låg till grund för valet att intervjua kvinnor, de parterna som tagit ut störts del av föräldraledigheten. Resultatet påvisade att majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade ett val i frågan om föräldraledighet. Till de bidragande faktorer som kvinnorna nämnde i resonemanget var framförallt en ekonomisk aspekt men även en könsrollsaspekt. / The aim of this study is to investigate how heterosexual women in families with children experience the choice around parental leave, as well as create an understanding for the reasoning behind it. Further, grationalisation of parental leave in women´s narratives is based on visualizing elements which forms the basis for the women's choices. In order to answer the aim of the study, six interviews with women were conducted and represent the empirical material. Previous research on parental leave demonstrate that there is an uneven distribution of parental leave between men and women. This was the underlying cause for interviewing women, who are the ones using the biggest part of the parental leave. The result demonstrated that the majority of the women experienced that they had a choice concerning parental leave. The contributing factors the women mentioned having an influence on the reasoning were overall an economic aspect but also a gender role aspect.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Texte remanié de: Th.--Lettres--Zurich, 1937. Titre de soutenance : La vie rurale et alpestre du Val d'Anniviers. / Bibliogr. p. 28-32.

Thesis (Doctoral)--Università di Zurigo, 1938.

Th. 3e cycle--Géogr. de l'aménage.--Paris 10, 1986.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Denna studie undersöker ämneslärarstudenters motiv bakom valet av utbildning och hur deras identiteter påverkas av utbildningen. Syftet är att fördjupa förståelsen för de svenska ämneslärarprogrammens studentgenomströmning, vad som motiverar studenterna att utbilda sig till ämneslärare och hur det påverkar deras identitet. Genom kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter inom historia utforskas hur deras beslutsprocesser har gått till inför, ochunder deras utbildning. Dessutom undersöks deras identifiering med utbildningen och det framtida läraryrket samt vilken innebörd det har haft för deras beslut kring utbildningsvalet.Tidigare forskning antyder att social interaktion under utbildningen påverkar studenters identitetsutveckling. Studenter formar sina identiteter i enlighet med institutionens normer och beteenden, och en identifikation med utbildningen anses vara central för motivation inom studierna. Forskning om svenska ämneslärarprogram visar att studenters attityder påverkar deras beslut att fortsätta, byta studieprogram eller avbryta studierna. Den insamlade empirinanalyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet. Resultaten indikerar att studenternas attityder till högreutbildning påverkar hur de motiverar sitt val att studera till lärare och skapar olika uppfattningar om valmöjligheter, vilket följaktligen påverkar deras benägenhet till upplevda tvivel inför utbildningsvalet. Identitetsutvecklingen påverkas kontinuerligt av studenternas beslutsprocesser och de lärarideal som förmedlas under utbildningen och praktiken.