Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

Denna studie handlar om barn med krigserfarenhet på förskolan och inleds med två berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemman som uppstår är kopplade med tredje berättelsen som är mina egna upplevda krigsminnen. Syftet med studien är att undersöka hur jag som pedagog kan skapa goda förutsättningar för barn med krigserfarenhet på förskolan och vilken roll min egen krigserfarenhet kan ha i mitt förhållningssätt gentemot dessa barn. Texten är skriven i essäform, vilket innebär att jag utifrån mina berättelser fördjupar reflektion tillsammans med litteratur inom pedagogik, psykologi och förskolans läroplan. Essä som metod har gett mig möjlighet att tolka dilemman ur andras perspektiv. Genom olika teorier och perspektiv på lek undersöker jag vilken betydelse leken kan ha för barn med krigserfarenhet. Ytterligare undersöker jag på vilket sätt trygghet och relationer som strategier för barn med krigserfarenhet kan vara avgörande i de dagliga mötena. I min essä kommer jag fram till att förskolan är av stor betydelse i hur barnen formas i mötet med omgivningen och i de diskursiva konstruktionerna samt hur pedagoger tolkar sitt uppdrag i förskolan. / This study is about preschool children with war experience. It begins with two stories taken from my professional life. The dilemma that arises are related to the third story, which is contained in my own memories of the war. The aim of this study is to explore how I, as an educator, can create good conditions for these children in preschool and what role my personal war experiences might play in my approach to these children. The study is written in form of an essay which means it is based on my stories deepened by my reflections of conjunction along with literature in pedagogy, psychology and the preschool curriculum. Writing essays gave me the opportunity to interpret my dilemmas from the perspective of others. Through various theories and perspectives of children´s play, I explore the importance of children´s play for children with war experience. I also explore how safety and relationships as a strategy can be crucial for these children in their daily interaction with others. In my essay, I came to the conclusion that preschool is of great importance in how they are being affected meetings with the surrounding environment and in the discursive constructions as well as how educators interpret their task and role in preschool.