• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Traumamedvetenhet – ett skyddsnät : en litteraturöversikt om hur organisationer kan förebygga traumarelaterade symtom inom social barnavård. / Trauma-informed care – a safety net : A literature review on how organizations can prevent trauma-related symptoms in child welfare.

Bjurbäck, Ida, Söderman, Linn January 2024 (has links)
I den här litteraturöversikten är syftet att undersöka hur organisationer inom sociala barnavård arbetar för att identifiera, hantera och förebygga sekundär traumatisk stress bland sina medarbetare. Sekundär traumatisk stress är ett begrepp som i denna studie ingår i begreppet traumarelaterade symtom, och som kan användas när personer i sin yrkesroll utsätts för upprepande exponering för sina klienters trauman. Andra närliggande begrepp som ofta diskuteras i samband med traumarelaterat arbete är sekundär traumatisering, PTSD och utbrändhet. Litteraturöversikten utgår från två frågeställningar, 1) Hur kan organisationer inom social barnavård utveckla traumamedvetenhet? 2) Vilka insatser kan finnas för att förebygga traumarelaterade symtom inom organisationer i socialt arbete?  Översikten är en systematisk litteraturöversikt där artiklarna har blivit kvalitetsgranskade. Sökningen har bestått av sökorden "secondary traumatic stress OR compassion fatigue OR vicarious trauma OR burnout OR indirect trauma AND child welfare AND "organization" och sökningen har gjorts utifrån fyra olika databaser. Utifrån valda inkluderings- och exkluderingskriterier mellan årtalen 2019–2023 fann vi tio forskningsartiklar. De tio granskade artiklarna består av fem kvantitativa studier, två multimetodstudier och tre litteraturöversikter. Därefter gjordes en tematisk innehållsanalys där det identifierades två huvudteman, individuella och organisatoriska, som består av sex underteman. De individuella faktorerna sammanfattas av eget välmående samt anknytning och egen traumahistorik och de organisatoriska faktorerna sammanfattas av traumamedvetenhet inom organisationen, handledning och utbildning, arbetsbelastning och organisationskultur samt stanna på arbetsplatsen. Sedan analyseras resultatet utifrån den teoretiska utgångspunkten copingstrategier och traumarelaterade begrepp. Förståelse för de individuella faktorerna visade sig kunna vara behövliga för att organisationen ska fungera samt för att organisationer i slutändan ska kunna minimera de traumarelaterade symtomen hos de anställda.  Studiens slutsats kan visa på att de organisatoriska och individuella faktorerna kan samspela med varandra. Det innebär ett behov av organisatoriska resurser som kan skapa ett skyddsnät i kombination med upparbetade individuella strategier som sedan kan förebygga risken att drabbas av traumarelaterade symtom.
2

Att synliggöra elever med trauma : En översiktsstudie om forskningsläget för arbetet med elever med trauma i grundskoleåldern / Making pupils with trauma visible : An overview of the current state of research on work with pupils with trauma of primary school age

Bohman, Elin, Linder, Anders January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur forskningsläget kring arbetet med elever med trauma i grundskoleåldern ser ut. Ett trauma kan vara en händelse eller livssituation som är överväldigande och okontrollerbar, där någon utsätts för en enorm psykisk påfrestning. Både tidigare erfarenheter, personliga förutsättningar och egenskaper samt olika delar av själva händelsen spelar roll i vad ett trauma innebär. Grunden i ett trauma kan vara känslor av intensiv skräck och maktlöshet. Händelsen kan upplevas som kränkande och meningslös (Hedrenius & Johansson, 2013). En översiktsstudie har valts som metod för att svara på frågorna om vilka erfarenheter lärare och andra professioner i skolan har av arbetet med elever med trauma, vilken kunskap de behöver för att ge elever med trauma i grundskoleåldern goda förutsättningar för lärande, samt vilken roll som specialpedagogen skulle kunna utforma utifrån Högskoleförordningen (SFS 2017:1111) och studiens resultat. Översiktsstudiens resultat visar att kunskap om, och förståelse för traumamedvetenhet skapar goda förutsättningar för elever med trauma och deras lärande. Traumamedvetenhet handlar bland annat om att skapa- och värna om goda relationer, skapa trygghet, stötta elevens självreglering genom samreglering, lyhördhet, kunskap om trauma och dess konsekvenser, och om vikten av att uppmärksamma trauma över tid (Bath & Seita, 2019). Resultatet visar att lärare och andra professioner inom skolan har viss erfarenhet och kunskap om arbetet med elever med trauma i grundskoleåldern, samtidigt som det behövs mer kunskap om trauma och dess konsekvenser för lärande. Skolans ledning har en bidragande roll i arbetet med elever med trauma och i genomförandet av en långsiktig förändring för en traumamedveten skola. Slutsatsen är att det behövs mer kunskap och forskning om arbete med elever med trauma kopplat till skolkontext på samhälls-, organisations-, grupp-, och individnivå. Den här översiktsstudien är inte begränsad till någon särskild typ av trauma vilket ger ett mer övergripande perspektiv på området.
3

Den lille själens ärr : En vetenskaplig essä om barn med krigserfarenhet på förskolan / The scar of the little soul : A scientific essay about children with war experience in preschool

Pavlovic, Milica January 2020 (has links)
Denna studie handlar om barn med krigserfarenhet på förskolan och inleds med två berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemman som uppstår är kopplade med tredje berättelsen som är mina egna upplevda krigsminnen. Syftet med studien är att undersöka hur jag som pedagog kan skapa goda förutsättningar för barn med krigserfarenhet på förskolan och vilken roll min egen krigserfarenhet kan ha i mitt förhållningssätt gentemot dessa barn. Texten är skriven i essäform, vilket innebär att jag utifrån mina berättelser fördjupar reflektion tillsammans med litteratur inom pedagogik, psykologi och förskolans läroplan. Essä som metod har gett mig möjlighet att tolka dilemman ur andras perspektiv. Genom olika teorier och perspektiv på lek undersöker jag vilken betydelse leken kan ha för barn med krigserfarenhet. Ytterligare undersöker jag på vilket sätt trygghet och relationer som strategier för barn med krigserfarenhet kan vara avgörande i de dagliga mötena. I min essä kommer jag fram till att förskolan är av stor betydelse i hur barnen formas i mötet med omgivningen och i de diskursiva konstruktionerna samt hur pedagoger tolkar sitt uppdrag i förskolan. / This study is about preschool children with war experience. It begins with two stories taken from my professional life. The dilemma that arises are related to the third story, which is contained in my own memories of the war. The aim of this study is to explore how I, as an educator, can create good conditions for these children in preschool and what role my personal war experiences might play in my approach to these children. The study is written in form of an essay which means it is based on my stories deepened by my reflections of conjunction along with literature in pedagogy, psychology and the preschool curriculum. Writing essays gave me the opportunity to interpret my dilemmas from the perspective of others. Through various theories and perspectives of children´s play, I explore the importance of children´s play for children with war experience. I also explore how safety and relationships as a strategy can be crucial for these children in their daily interaction with others. In my essay, I came to the conclusion that preschool is of great importance in how they are being affected meetings with the surrounding environment and in the discursive constructions as well as how educators interpret their task and role in preschool.

Page generated in 0.0421 seconds