Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metodför att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemetmental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktiskundersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersökaom visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen fördetta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception ochkognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara enmycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet attuppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för attförklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genomen visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få enbild av problemet. / The essay explores whether visualization can be a suitable method toincrease people’s awareness of mental illness. The purpose of this paperis, through literature studies and practical examination, to increase theknowledge of visualization of information. The purpose is also to, withthe help of a focus group, examine whether visualization of mental illnesshas the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. Theconclusion is that visualization of mental illness can be a very effectivemethod by providing the opportunity to draw attention to a subject inwhich words are not perceived to be enough to explain. This is thanks tothe instant communication capability of an image through which a visualand cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture ofthe problem.

Denna undersökande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur vägen fram till det färdiga designen kan se ut. Simulatorn som står i centrum för just denna studie kallas för Simulerade Provokationer (SimProv) och har lärarstudenter som huvudsaklig målgrupp. I SimProv kan lärarstudenten som användare välja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation. Klassrumssituationerna är baserade på händelser som lärare i svenska skolan dagligen kan möta. Det visuella materialet skapas för att illustrera handlingsalternativen och i största möjliga mån få med lärarens känslor och tankar. Litteraturgenomgången tar upp ledarskap, kroppsspråk och visualisering. Genom förstudie, skisser och utvärdering tas ett visuellt material fram baserat på både tidigare forskning och utforskande design.

Denna uppsats skall undersöka kopplingen mellan mental visualisering och ledarskap. Då tiderna förändras så ändras även rollen för en god ledare efter de nya förutsättningarna. Jag skall först undersöka vad som utmärker en ledarroll och vilka egenskaper som karktäriserar en god ledare. En sådan egenskap som jag tittar djupare på är mental visualisering; vart och hur är denna egenskap aktiv i en hjärna? Slutligen kommer jag försöka besavara hur eller om visualisering är en kritisk egenskap hos en god ledare. / This paper will examine the link between mental visualization and leadership. As times change so will also the role for a good leader change. I will first examine what distinguishes such a leadership and which qualities characterize a good leader. Futhermore, I will examine the possible problems  that might occur with using modern neuroscience techniques to identify the characteristics that are considered relevant for a good leadership. One such feature that I will examine closer is mental visualization. Where and how is this property active in the brain? Finally, I will try to answer how or if,  visualization is a critical characteristic of good leadership.

Syftet med detta arbete var att undersöka en övningsmetod som skulle göra min övning mer effektiv och ge mig möjligheten att öva när och var jag vill. Övningsmetoden jag använde mig av var visualisering, vilket innebar att studera notbilden och föreställa sig hur fingrarna spelade utan att använda instrumentet. Processen inleddes med en jämförelse mellan två jämnsvåra stycken som jag spelade för första gången, där jag hade visualiserat notbilden samt fingersättningen på endast ett av styckena. Det jag kom fram till i jämförelsen applicerade jag efteråt på instuderingen av ett tredje gitarrstycke, David Kellners Phantasia i A-dur, där jag fortsatt använde visualisering som övningsmetod. Först när jag hade studerat och visualiserat noterna tills jag kunde dem utantill i minnet började jag öva med gitarren. Fortsättningsvis övade jag med gitarren parallellt som jag övade med visualisering tills stycket kändes instuderat. Jag prövade även denna metod på ett stycke med svårare fingersättningar och har redogjort för den processen. Arbetet redovisas i inspelade ljudfiler och med noter jag använt mig av. Arbetet resulterade i att jag tillgodogjorde mig kunskap om en övningsmetod som hjälper mig att vara effektiv, att minimera felspelningar, ha ett mer kontrollerat spel samt att få en djupare medvetenhet, både hos mig själv i form av mitt spel och i musiken.

I dagens samhälle finns många företag som hanterar stora mängder information varje dag. Dessa företag har svårt att manuellt överblicka all information. Den stora mängden data kräver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som människor sedan kan tolka och använda som underlag för vidare analys. En sådan process är klusteranalys vars syfte är att dela upp datamängden i olika segment för att kunna få en djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar. Det ställs höga krav på att presentationen kan förmedla informationen på ett effektivt och enkelt sätt ifall de ska kunna användas av människor som, inte själva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara använder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll. Det är klusteranalysens stora styrka är då det kombinerar modern beräkningskraft med en presentation som med hjälp av varierande färg, form och storlek bidrar till att det blir enklare att urskilja resultatet med det mänskliga ögat.Huvudfrågan “Hur kan ett dataintensivt företag använda sig av klusteranalys som verktyg för att presentera data?” besvaras genom två delfrågor:● Hur kan klustring av göras inom transportsektorn?● Hur kan klustringsresultat presenteras för att underlätta för dem som skall använda resultaten?Studien bedrivs med en kvalitativ ansats och den övergripande forskningsstrategin var en kvalitativ kartläggning som följdes av en komparativ analys av teorin och empirin. De framtagna presentationsteknikerna användes som underlag i halv strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån teorin för att leda fram till slutsatsen.Studiens slutsatser är att K-means kan användas som klusteringsalgoritm. Antalet naturliga kluster kan uppskattas med knäböjsmetoden och normalisering kan göras med Z-score.Klustringsresultat inom dataintensiva företag presenteras bäst genom parallella koordinater eller spridningsdiagram beroende på om syftet är att presentera läget eller ta fram beslutsunderlag.Studiens bidrag och konsekvens är att dataintensiva företag kan använda de slutsatser som dragits i denna studie som riktlinjer för hur de skall komma igång med klusteranalys. En liknande studie på ett dataintensivt företag inom transportsektorn är sällsynt och därför är det signifikant och originellt bidrag för dataintensiva företag som exempelvis inom transportsektorn. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Rapporten beskriver arbetet med att ta fram ett förändringsförslag för ett kappprum. Kapprummet finns i Elimkyrkan i Eskilstuna. Vid framtagandet av förslaget skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt information/anslagstavlor, men utan att försumma helheten. Den problemformulering som utformades som en sammanfattning av uppgiften var: Visualisering av förslag som förbättrar kommunikation och funktion i Elimkyrkans kapprum.</p><p>Resultatet visualiserades med hjälp av Open Source programmet Blender.</p>

<p>Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen <em>Innovation och produktdesign</em> vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras. I forskningsstudien var målet att ta reda på om konsumenters beteende gällande elanvändning kunde påverkas med hjälp av ett tävlingsmoment grannar emellan där en webbsida fanns tillgänglig med en personlig profil och en artefakt (BOEL-lampan) som placerad i fönstret kunde visa olika interaktiva färger. Färgerna som implementerades i tävlingen var rött för tappad placering, gult för samma placering och grönt för högre placering.  Några av de krav som ställdes på BOEL-lampan var att den skulle kunna visa de olika färgerna och att den skulle kunna uppdateras en gång om dagen då tävlingsmomentet byggde på en procentuell ökning eller minskning av föregående dags elförbrukning, vilket avgjorde tävlingsplaceringen för deltagarna nästkommande dag. Vidare behövde ändringen av färg på BOEL-lampan kunna ske trådlöst för att inget intrång i hushållen skulle behöva göras under tävlingens gång. Det fanns även krav på att lampan skulle vara så energieffektiv som möjligt, ha så liten miljöpåverkan som möjligt, samt att priset inte skulle vara allt för högt. En helhetsbild innehållande alla dessa delar behövdes och där kommersialisering i framtiden fanns i åtanke.</p><p>Utvecklingsarbetet med lampan delades in fyra olika delar: trådlös kommunikation, ljuskälla, material samt färg och form. Konceptframtagning skedde för de olika delarna där möjliga alternativ utvecklades och utvärderades. Slutligen skedde ett konceptval inom respektive del och utifrån detta togs lämpligaste tillverkningsmetod fram. För den trådlösa kommunikationen valdes ZigBee/XBee teknik då detta var det bästa alternativet med avseende på pris, energieffektivitet samt möjlighet till uppstartande av nätverk. Till ljuskälla valdes LED-dioder av RGB variant där varje BOEL-lampa innehöll tre RGB-dioder. Materialet som användes för kroppen på lampan var silikon med anledning av ljusspridning och formbarhet, och för toppen på lampan användes plast av formbarhetsskäl. Formen på BOEL-lampan var inspirerad av en droppe och gav lampan en avlång topp och ett runt klot till underdel. Färgen på toppen, och likaså sladden, vart svart då detta var en diskret färg som gick bra ihop med silikonets genomskinliga men något gulaktiga ton.</p><p>BOEL-lampan tillverkades manuellt i sex exemplar för forskningsstudien i verkstaden på Mälardalens högskola. Lamporna fungerade på så sätt som tänkt och kunde efter tillverkning sättas upp i testhushållen som medverkade i forskningsstudien. Då lamporna tillverkats upptäcktes vissa aspekter som skulle behöva ändras för framtiden. Silikonet var tungt och färgen på lampan syntes nästan inte alls dagtid, så valet av material och ljuskälla behöver ses över. Vidare är tillverkningsmetoden inte anpassad för serietillverkning, så nytt underlag för detta behöver tas fram. Det finns även utrymme för kostnadsminskningar och en mer noggrann analys av ingående delar behövs.</p>

<p>I den här rapporten redogör jag för framställandet av en 3d-visualiserad interaktiv monteringsanvisning till företaget Leine & Linde i Strängnäs (här efter 3d-anvisning). Företaget tillverkar pulsgivare som används till att mäta rotationshastighet och vinklar på axlar i rörelse.</p><p>Tidigare var det möjligt för företaget att ge direktsupport till kunderna via telefon, men eftersom företaget expanderar så ökar även antalet supportärenden. Därför var behovet stort av tydliga monteringsanvisningar för att avlasta de ingenjörer som stod för supporten.</p><p>Jag har med hjälp av intervjuer undersökt vilka moment i monteringen som är kritiska för produktens funktion samt har hög felprocent hos företagets kunder. Därefter har jag tillverkat en 3d visualiserad interaktiv monteringsanvisning som utprovats i jämförelse med företagets befintliga pappersmanual.</p><p>Arbetet ska inte ses som en generell undersökning av 3d-anvisningar, utan som specifik för montering av Leine & Lindes pulsgivare.</p><p>Resultatet pekar på en viss tidsvinst samt en ökad formförståelse och positiv upplevelse för målgruppen.</p>

<p>Den här rapporten är en kartläggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har på uppdrag av Näringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. Frågorna har bland annat rört företagens sysselsättning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vänt sig mot nöjesindustrin och då främst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. </p><p>Alla tror på en framtid med visualiseringstekniken även om den svenska marknaden för en del är för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft på området. Detta medför att de flesta ser positivt på det egna företagets möjligheter till att expandera och växa. </p><p>I slutet av rapporten finns mina egna tankar om hur jag tror att framtiden kommer att utvecklas. Jag tror att visualiseringstekniken är här för att stanna och att vi har sett långt ifrån alla möjligheter som tekniken innebär. Campus Norrköping har medfört att flera nya småföretag som sysslar med visualiseringsteknik har startats och förhoppningsvis kommer det i framtiden att medföra att stora delar av marknaden kommer att förflyttas hit till Norrköping vilket skulle vara mycket positivt för kommunens näringsliv.</p>

<p>AnSyn AB är ett företag i Linköping som utvecklar programvara för att optimera analog elektronik. I deras program Analog Dimensions finns en visualiseringsmodul som ritar upp de kopplingsscheman som elektronikkonstruktören arbetar med. Ansyn var inte nöjda med den lösningen de hade. Den gamla visualiseringsmodulen hade flera begränsningar och i denna rapport kan du följa arbetet med att ta fram en ny visualiseringsmodul. Arbetet resulterade i en helt ny visualiseringsmodul som saknar de begränsningar som den gamla visualiseringsmodulen hade. Visualiseringsmodulen är helt skriven i Java och använder sig av ett grafikbibliotek vid namn Netbeans Visual Library. Det är ett bibliotek med öppen källkod som bland annat kan användas för visualisering av vektorgrafik. Rapporten innehåller även en undersökning av programbibliotek för Java som hanterar vektorgrafik. I undersökningen studerades totalt 15 olika bibliotek.</p>