O crescente número de pessoas que utilizam a Web e sua vasta quantidade de conteúdo têm motivado especialistas em computação a investigar e acompanhar a experimentação desses usuários. Podese observar que um grande número de usuários que adere ao uso da Internet é o das pessoas com meia-idade, de 40 a 59 anos, e os idosos com idade superior a 60 anos. Trata-se de um público interessado e potencialmente pró-ativo para usufruir das possibilidades que a Web proporciona a cada dia. No entanto, barreiras que dificultam o acesso à informação são naturalmente encontradas com o avançar da idade. Dificuldades como a perda parcial ou total da visão, a redução de precisão dos movimentos, e a diminuição de memorização dos passos a serem realizados são alguns exemplos dessas barreiras. Para superar as dificuldades apresentadas pelos usuários, estudos têm sido realizados visando minimizá-las, de maneira geral. Seus resultados encontram-se sintetizados em normas / orientações a serem seguidas visando proporcionar melhor usabilidade e acessibilidade para toda diversidade de usuários. Nesse contexto, na presente pesquisa, investiga-se quais dessas normas junto com os padrões para a criação de websites que disponibilizam conteúdos proporcionam melhor adequação para atender à demanda das pessoas com idade mais avançada. Assim, foram estudados diferentes tipos de menus de navegação que disponibilizam as subnavegações conforme a necessidade do usuário (no inglês conhecido como menus drop-down) com diferentes propriedades e avaliado qual menu e suas propriedades apresentavam melhores resultados, entre eles, foi verificado o tempo de uso do menu e o número de erros cometidos para uma determinada tarefa. Conclui-se que, menus com melhores contraste e um tempo mediano de resposta ao realizar a interação, apresentaram melhores resultados / With the constant number of people who use facilitated through the use of the Web and its vast amount of content, have motivated computer specialists to investigate and monitor the trial of those users. It may be noted that a large number of users joining the Internet use is that of people aged mature (middle-aged, 40 to 59 years, and the elderly aged 60 years). It is a potentially interested public and pro-active to enjoy the possibilities that the Web provides each day. However, barriers to access to information are found naturally with advancing age, difficulties as the partial or total loss of vision, reducing accuracy of movements, and decreased retention of steps to be performed are some examples of these barriers . To overcome the difficulties presented by the users, studies have been conducted in order to minimize them in general. Their results are summarized in standards / guidelines to be followed in order to provide better usability and accessibility for the whole range of different types of users. In this context, the present study, we investigate which of these standards along with standards for the creation of websites that provide content provide better adaptation to meet the demand of people with older age. Thus, we studied different types of navigation menus that provide the subnavegações as needed by the user with different properties and evaluated their properties which menu and had better results, among them was found the time to use the menu and the number of errors for a particular task. It can be concluded that menus with better contrast and a median time of response to make the interaction, showed better results

<p>På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.</p><p>Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer. Vi har upptäckt att kunskapen och motivationen bland webbutvecklare är varierande, men att problem kan uppstå även när kunskapen och motivationen är hög.</p> / <p>A large problem lies in that essential information is not available to the entire public on the web today. Information is progressively spread through the Internet and through that amongst all a democratic problem occurs. The lack of accessibility is therefore a growing issue and something that has been addressed from governing parts of society. Public websites in Sweden are meant to follow the guidelines from W3C, presented under the name WCAG, and specified in the Swedish version ”Vägledningen för 24-timmarswebben”.</p><p>Our paper shows that in spite of those documents not even public websites does comply very well with these guidelines. We investigated the relations between knowledge of, motivation to and compliance of WCAG, by interviewing web developers. We have discovered that the knowledge and motivation amongst web developers is varied and that problems can arise even when the levels of both knowledge and motivation is high.</p>

L'enjeu de ce mémoire consiste à tenter de saisir, à travers l'oeuvre cinématographique de Wong Kar-wai, quelques indications sur la nature de notre rapport à la nuit dans le monde contemporain alors que celui-ci semble déterminé à faire disparaître la noirceur. Les activités diurnes de nos sociétés post-industrielles empiètent en effet de plus en plus sur la nuit: les commerces et les services demeurent ouverts de plus en plus tard, voire toute la nuit, les communications, surtout depuis l'arrivée d'Internet, sillonnent le globe 24 heures sur 24, faisant fi des fuseaux horaires. Laissant à d'autres le soin de mesurer les retombées sociologiques de ce phénomène, nous nous sommes proposé d'en questionner les effets sur notre rapport à la nuit tel qu'on peut le percevoir à travers le cinéma. Pour ce faire, l'oeuvre du cinéaste chinois Wong Kar-wai nous est apparu riche de possibilités. Non seulement le nocturne y est-il prépondérant, mais cette filmographie se situe résolument dans la contemporanéité autant par son propos que par son traitement. Nous avons regroupé les problématiques étudiées sous trois grands chapitres: il s'agit du traitement de la nuit comme expression d'une crise sociale, du traitement de l'espace et de ce qu'il révèle des rapports à l'intériorité et à l'intimité et enfin du traitement du temps et de ses implications sur l'approche narrative et en rapport à la modernité. Ces trois points d'accès à l'oeuvre de Wong Kar-wai permettront d'y vérifier la présence d'un être nocturne identifié lors d'un colloque consacré à la nuit au Centre de Cerisy en 2004. On progressera dans l'analyse en nous référant régulièrement à l'expressionnisme allemand et le film noir américain qui représentent deux pôles de référence incontournables pour le traitement de la nuit dans l'histoire du cinéma. Nos références théoriques sont principalement Les structures anthropologiques de l'imaginaire, de Gilbert Durand et L'origine de l 'oeuvre d'art, de Martin Heidegger. L'analyse nous amènera à constater, chez Wong Kar-wai, un glissement du Régime diurne au Régime nocturne de l'imaginaire et nous permettra de vérifier la pertinence de notre intuition initiale sur le caractère essentiel de la nuit dans notre relation au monde. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Cinéma, Film, Nuit, Nocturne, Wang Kar-wai.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna. De nio studierna kodades med hjälp av Santiago, Klein, Vivian, Arnow, Blalock, Kocsis, Markowitz, Manber, Riso, Rothbaum, Rush, Thase, McCullough, &amp; Keller (2005) teoretiska modell för indelning av specifika och gemensamma faktorer och deras förhållande till utfallet. I en studie predicerade inte alliansen utfallet. I ytterligare en studie predicerade alliansen signifikant utfallet i en av de undersökta dimensionerna. Fyra av nio undersökta studier kunde kodas enligt:” specifika mekanismer utgör ett mellanled till effekten av alliansen på utfallet. Det betyder att den tidiga alliansen hjälper de specifika elementen att optimeras och på så sätt bidra med ett bättre utfall. Både alliansen och specifika ingredienser samverkar till en kurativ helhet men alliansen är nöd­vändig för att specifika element ska fungera terapeutiskt.” (Bordin, 1979 enligt Santiago et al. 2005)

Thesis (M. Sc.)--University of Hong Kong, 2009. / Includes bibliographical references (p. 286-290).

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 58-62).

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 71-75).

Typescript. / Bibliography: leaves [201]-210. / xv, 210 leaves ill

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 58-62) Also available in print.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 71-75). Also available in print.