The aim of this study is to investigate how a specific crisis support in a Swedish municipality is functioning. The study also aims to investigate social workers’ perceptions of this crisis support as well as its success factors and development areas. Four social workers who have experience of the specific crisis support participated in individual interviews. The resultsshow the general perception being that the crisis support is effective. Areas for development are also presented, including skills development and continuity in work with violenceexposed children and their families. The material was analyzed using attachment theory and systems theory as a base. The results show the receptibility of people in crisis and that it is necessary for people to receive professional support in difficult situations, matching findings from previous studies. The results confirm the importance of early support in a crisis process where child maltreatment is reported. / Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med ett specifikt krisstöd i en kommun utövas samt vilka upplevelser av framgångsfaktorer och utvecklingsområden de yrkesverksamma har av arbetssättet. Fyra intervjuer genomfördes med familjebehandlare och socialsekreterare som i sitt nuvarande arbete antingen arbetar eller har arbetat med ett specifikt krisstöd. Resultatet visade genomgående teman där, det framkom att krisstödet upplevs fungera väl av såväl familjebehandlare som socialsekreterare. Utvecklingsområden, i form av kompetensutveckling och kontinuitet i arbetet med våldsutsatta barn och deras familjer lyfts också i resultatet. Materialet har analyserats med hjälp av anknytningsteori och systemteori. Resultatet visar att människor är mottagliga i kris och att de har ett behov av professionellt stöd att hantera den svåra situationen, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet, i likhet med tidigare forskning, bekräftar vikten av att stödåtgärder aktualiseras tidigt i en krisprocess där en orosanmälan om våld mot barn inkommer till socialtjänsten.

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.