Audits of organizational communication have been viewed as an efficient means for collecting data and diagnosing common communication problems (Meyer, 2002), and evaluating employee communication satisfaction has proven to be a vital component of the auditor’s overall goal of assessing communication effectiveness. While communication audits have been used for the past 50 years by practitioners and scholars alike to evaluate the effectiveness of both external and internal communications, this particular analysis will explore the internal communications of a business-to-business sales division within a major U.S. credit reporting agency. Using Goldhaber’s (2002) method for administering Web-based communication surveys and a combination of Downs & Hazen’s (1977) Communication Satisfaction Questionnaire and Gayeski’s (2000) Information Systems Analysis, this study will assess how the salesperson’s satisfaction of the company’s electronic sales communications relates to perceived productivity.

This dissertation studies the impact of the mode of data collection on the quality of answers to survey questions, defined as the product of reliability and validity. Using data from the Netherlands about different topics (media, social and political trust, satisfaction, political orientation, left-right self-placement, attitudes toward immigration), it shows that the quality is similar in a computed assisted face-to-face survey using show cards (the European Social Survey, ESS) and a web survey based on a probability sample (the LISS panel). This is true both at the level of single items and composite scores. It suggests that standardised relationships across variables can be compared across these two modes. On the contrary, telephone interviews lead to some differences in quality. For complex concepts, measurement equivalence also holds, meaning that means and unstandardised relationships can be compared across the faceto- face and web surveys mentioned previously. / Esta tesis estudia el impacto que el método de recolección de datos en encuestas tiene sobre la calidad de las respuestas, definida como el producto de la fiabilidad y la validez. Utilizando datos de Holanda sobre temas diversos (utilización de los medios de comunicación, confianza social y política, satisfacción, orientaciones políticas, autoubicación en la escala izquierda-derecha, actitudes hacia la inmigración), se muestra que la calidad es similar en una encuesta cara-a-cara asistida con ordenador y utilizando tarjetas (la Encuesta Social Europea) y una encuesta online basada en una muestra probabilística (el panel LISS). Esto se cumple tanto para los indicadores simples, como para indicadores complejos. Los resultados sugieren que las relaciones estandardizadas entre variables son comparables entre los dos métodos de recolección. Al contrario, las entrevistas telefónicas producen diferencias de calidad. Para conceptos complejos, la equivalencia de las mediciones también está garantizada: las medias y las relaciones no estandarizadas son comparables en las entrevistas cara-a-cara y online.

No description available.

Anställdas upplevda användbarhet av intranät som informations- och kommunikationsverktyg  En enkätstudie i samarbete med ICA Gruppen AB om hur intranätet Worknet används och upplevs ur ett medarbetarperspektiv. En organisation ställer höga krav på den interna kommunikationen. Den ska fungera väl, inspirerande och felfritt. En intern kommunikation som är effektiv har förmågan att ge de anställda en möjlighet att kommunicera med varandra. Den förmågan skapar en vi-anda. Detta gäller även om alla inte befinner sig på samma plats.  Syftet med studien är att undersöka hur intranätet upplevs på ICA Gruppen AB från medarbetarnas perspektiv. Vad kan förbättras och förändras? På vilket sätt använder man intranätet och kan intranätet stärka den organisationskultur som lever inom ICA Gruppen AB?  Studien utfördes med ett enkätformulär. Vi valde att lägga 14 enkätfrågor på intranätet som anställda fick möjlighet att svara på.  De allra viktigaste resultaten som kom fram i studien var att majoriteten var nöjda med intranätet. Dock vill respondenterna se en förbättrad sökfunktion, både grafiskt och tekniskt. Intranätets nuvarande utformning bidrog till en viss “vi-känsla” inom organisationen men de fanns synpunkter där bland annat mer lokala nyheter efterfrågades. Man ville bygga ut den interna sidan med mer riktade nyheter. Resultatet visar att intranätet stärker organisationskulturen.