Under hösten 2006 har några studenter vid Högskolan i Gävle utvecklat ett lokalbokningssystem till Lärcentrum i Sandviken. Lokalbokningssystemet använder en MySQL databas och webbsidorna är skrivna med HTML samt PHP för kommunikationen mot databasen. Jag har under arbetets gång hittat och åtgärdat en säkerhetsbrist i systemet samt implementerat nya funktioner i systemet för att göra det bättre och mer användarvänligt. Efter vidareutvecklandet av det befintliga lokalbokningssystemet uppfyller det nu kundens alla ursprungliga krav på funktioner.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka. Programmeringsspråken som används är Python och JavaScript, vilka båda är populära på webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas. Testerna går ut på att XML och JSON konverteras till en lämplig intern datastruktur. I JavaScript är det ett Object, för Python är det en dictionary. Det testas även att konvertera från datastrukturen, till XML och JSON. Både stora och små datamängder testas. Resultaten visar enhälligt att JSON är betydligt snabbare än XML, upp mot en faktor 100. För JavaScript gäller detta i de tre stora webbläsarna som testas; Google Chrome, Mozilla Firefox samt Internet Explorer. Det stämmer även för Python. Resultatet är detsamma för liten datamängd som för en stor datamängd.

As the Internet grows larger and the use of it expands, more people are developing for the web. This rapid development is making it more clear how important it is to think of the intended user. Twingly works with blog tools towards several different customers. Twingly wants to offer their customers the use of a dashboard with visualizations of customer-specific data. It would also be used to attract new customers.

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det? Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde. Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska. Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information. Detta kan göras av personer som författar webbsidor. För att detta ska kunna göras krävs det att det finns verktyg som tillåter att det görs, verktygen ska gärna kunna användas samtidigt som webbsida skapas. Denna studie har utvärderat hur de webbsidesredigeringsverktyg som används idag kan användas för att skapa semantisk uppmärkning. Studien går igenom ett antal verktyg ur olika kategorier och utvärderar det semantiska stödet dessa ger användaren. Utvärderingen görs med hjälp av kriterier som tagits fram genom att studera ett antal prototypverktyg för semantisk uppmärkning. Resultatet av studien ger en indikation på att de verktyg som idag används inte är redo för att låta användaren skapa webbsidor märkta med semantisk information.

JG Communication som är en av Sveriges störta kommunikationsbyråer kom till en insikt att företagets webbplats inte listas tillräckligt högt upp när användare gör sökningar på relevanta sökord genom Googles sökmotor. Detta resulterar i få unika besökare varje vecka vilket i slutändan också gör att det etableras låg kundkontakt genom webbplatsen. Företaget tyckte att åtgärder behövde vidtas för att försöka komma till rätta med detta problem. Ett projekt startades upp för att uppdatera, sökmotorsoptimera och för att försöka få en mera leads genom sin externa webbplats. Min roll i detta projekt har varit att skapa design och layout för webbsidor till JG Communication. Denna rapport dokumenterar och redogör för hur arbetet kan gå till när ett arbete av denna karaktär utförs. Dokumentationen går igenom relevant litteratur, genomförandet av designarbetet och vad arbetet resulterade i.

Tekniknummer_580 Vi har skapat en webbapplikation där besökaren snabbt och enkelt ska kunna se vad det erbjuds som dagens lunch på Kalmars restauranger. Vi är nöjda med projektets resultat. Vi har nu en webbsida som uppfyller de mål vi satte innan projektet och den är redo för vidareutveckling. Vårt huvudmål var att skapa en webbtjänst som ska vara enkel och användbar för besökaren. Detta mål anser vi vara uppfyllt. Besökaren ser direkt dagens lunch på förstasidan utan att behöva ta några omständiga vägar för att nå dit.

Denna rapport kommer behandla det projekt som en grupp på sju personer gjorde i kursen TDDD96 på Linköpings universitet våren 2020. Projektet var att utveckla en webbapplikation som kunde visualisera en översikt av data från olika källor, en så kallad dashboard, åt kunden Skira. Rapporten kommer beskriva hur utvecklingsarbetet utfördes samt försöka besvara de uppsatta frågeställningarna. Den huvudsakliga frågeställningen är hur webbapplikationen som tidigare beskrevs kan skapas för att tillföra värde till kunden. För att utveckla webbapplikationen användes ramverket React på klientsidan. Verktyget Node användes på serversidan. Gruppen adopterade ett agilt arbetssätt med iterativ utveckling. Övriga metoder för att utveckla webbapplikationen redovisas mer utförligt i metod-delen tillsammans med tillvägagångssätten för att besvara övriga frågeställningar. Sammantaget blev slutsatsen att den metod som valdes framgångsrikt kan användas för att utveckla en webbapplikation som tillför värde till kunden. Kravspecifikationen som skapades tillsammans med kunden uppfylldes. Varje medlem i gruppen har också bidragit med en individuell del om ett ämne relaterat till projektet. Dessa delar finns i slutet av rapporten.

Denna rapport beskriver ett arbete genomfört av åtta studenter i kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet under vårterminen 2020. Arbetet efterfrågades av företaget Ericsson AB. Syftet var att göra den existerande processen att begära och bevilja tillträden till lokaler enklare. Den åstadkomna produkten blev en webbapplikation som hanterar den ovannämnda processen med hjälp av en interagerbar och visuell karta. Användarvänligheten stod i fokus enligt kundens önskemål. Rapporten innehåller en gemensam beskrivning av utvecklingsprocessen, presentera resultatet och diskutera resultatet av. Rapporten innehåller också individuella bidrag från gruppmedlemmarna inom områden som är relevanta till projektarbetet.

No description available.