<p>Abstract</p><p>This qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.</p><p>The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers. Our respondents are of the opinion that a clear and well-functioned communication that spires through the whole organization is necessary if one wants to encourage and keep the loyalty amongst the employees. It is also important to be able to feel included in decisions that affect ones own work, and to feel that one has interesting and stimulating tasks that actually contribute to the whole picture or the final product. This creates a feeling that one is making progress within ones work, and that the company really savors and makes use of their staff’s competence, as well as that one as an employee is contributing to the company’s development and possibility to survive in a market full of hard concurrence.</p><p>Key words: Loyalty, Trust, Confidence, Solidarity, Communication, Competence, Organization culture.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer som krävs för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala anställda. Studien omfattar halvstrukturerade intervjuer med nio personer, på olika nivåer och med olika befattningar, inom ett tillverkningsföretag i Värmland. Vår avsikt med denna undersökning är att försöka få reda på, om och i så fall på vilket sätt synen på lojalitet och vilka faktorer som krävs för att främja lojaliteten, skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Vår tes är att synen på lojalitet kommer att ta sig uttryck på varierande sätt hos våra respondenter och att denna varierande syn hänger samman med nivån som man befinner sig på.</p><p>Studiens resultat visar att synen på lojalitet liksom vad lojalitet egentligen innebär, inte skiljer sig speciellt mycket åt bland våra respondenter, oavsett nivå. De faktorer som enligt respondenterna är viktiga för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala medarbetare är, att kunna känna tillit till och ha förtroende för sina arbetskamrater liksom för företaget och den verksamhet som bedrivs där. Det är också viktigt att kunna uppleva känslan av samhörighet och att man som anställd trivs såväl på sin arbetsplats som med sina arbetskamrater. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation, som genomsyrar hela organisationen, är nödvändigt för att främja lojaliteten. Att få känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, som faktiskt bidrar till helheten eller slutprodukten är också av stor vikt. Detta gör att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget verkligen tar till vara på deras kompetens. De anställda kan även på detta sätt uppleva att de bidrar med sitt till företagets utveckling och möjlighet att överleva på en många gånger mycket konkurrensutsatt marknad.</p><p>Nyckelord: Lojalitet, Tillit, Förtroende, Samhörighet, Kommunikation, Kompetens, Organisationskultur.</p>

<p>Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt. Det begränsar både män och kvinnors val och villkor och de får även konsekvenser på arbetsmarknaden i form av bland annat segregering. Arbetsmarknaden präglas av både en horisontell och en vertikal segregering. Det innebär att män och kvinnor befinner sig på olika yrkesområden, avdelningar och branscher samt att de intar olika hierarkiska positioner. Arbetsvillkoren ser därmed olika ut för män och kvinnor och det är framförallt kvinnors villkor och förutsättningar som är begränsade.</p><p>Jämställdhetslagen syftar till att främja män och kvinnors lika rätt när det gäller arbete anställnings- och arbetsvillkor samt möjligheter till utveckling i arbetet. Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Trots aktivt jämställdhetsarbete får det inte alltid det genomslag det önskar. Studier visar att det kan finnas ett motstånd mot ökad jämställdhet. Många av dessa studier är gjorda på personer i arbetsledande befattning.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har studerat attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete hos de anställda på ett mansdominerat industriföretag. Vi har dessutom försökt urskilja ett eventuellt motstånd i de anställdas attityder. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att respondenterna har en positiv inställning till både jämställdhet och jämställdhetsarbete. De värderar jämställdhet högt och anser att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på arbetsplatsen samt att de ska ha lika lön för lika arbete. Intressant är att de inte värderar jämställdhetsarbete lika högt och viktigt som jämställdhet. De anser därför inte att det är lika viktigt att arbeta för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p><p>Framträdande i studien är att män och kvinnors attityder skiljer sig mycket åt. I vissa påståenden och frågor är det mer tydligt än i andra. Överlag tenderar kvinnorna att vara mycket mer positiva till såväl jämställdhet som jämställdhetsarbete än män. Det är en liten andel respondenter som har ett mindre positivt förhållningssätt till jämställdhet och jämställdhetsarbete, de skulle möjligtvis kunna utgör ett motstånd. Om de inte betraktar arbetet som särskilt viktigt kan de eventuellt utgöra ett hinder mot det arbete som bedrivs för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p>

<p>The manufacturing sequence may to a large extent influence properties like residual stresses and hardness and, as a consequence, the fatigue life and shape accuracy of a component. By simulating the manufacturing sequence and extract important accumulated data, the possibilities of early analysis of a design concept of a component and optimisation of the complete manufacturing sequence may increase. An established methodology has the potential to reduce physical testing, increase the process knowledge and reduce product development time and costs. This thesis suggests principles for simulating manufacturing sequences for forged and sheet metal-formed components.</p><p>It is possible to establish virtual manufacturing sequences and connect different commercial simulation softwares into a chain with support from methods for data communication and in process modelling. However, the data communication has pitfalls and also material data, process data and material models for single processes may be insufficient in order to conduct a quantitative analysis of the accumulated properties. Thus, a thorough validation of the sequential simulation results should be performed. Further, engineering simplifications of the sequence are recommended and e.g. a combination of numerical and empirical methods may be preferable in order to predict accumulated results with high accuracy. Future development concerning standards for data communication as well as meshing, mapping and modelling technique is recommended in order to improve the quality of the accumulated results. Finally, methods for integration of sequential simulation in the overall component design process, including conventional Computer Aided Design (CAD) and Finite Element Analysis (FEA), should be developed. The main advantage of sequential simulation may be conceptual studies of process and material parameter variations and their influence on the final product properties.</p><p>Paper I describes how to select the most critical process parameters in a manufacturing sequence. Paper II describes how to establish a sequence using a combination of numerical and empirical methods and paper III describes state of the art concerning shot peening simulation.</p>

<p>The need and demands within the automotive industry on quality systems and processes are high. The most widely spread document for quality control is the standard ISO/TS 16949. The aim with the APQP-process is to build the quality of the product and process for new designs or re-designs. The aim of this project is to find a customized, when it comes to the design process, APQP-process for Fuji Autotech with focus on the two first phases where most of the design activities are performed. This is done by studying the existing APQP-process at Fuji Autotech and comparing it with mainly the standard ISO/TS 16949, interviewing personnel at the company, and empirical studies of the process. The focus areas are therefore to find a process that suites the company and contribute to the academia by sharing experience to the University. Three issues where considered being of importance for the outcome of the project.</p><p>Question 1: Which factors are necessary to follow-up when assuring the quality of a project?</p><p>Question 2: How does the process for quality assuring a project look like today?</p><p>Question 3: How may the process for quality assurance of a project be optimized?</p><p>The result from this research project is two new process maps and a new APQP process flow for Fuji Autotech has been created. The studies performed, within this research project have identified the following key factors for obtaining a good quality.</p><ul><li>Existence of a management systems for quality</li><li>Management responsibility</li><li>Management of resources</li><li>Product design</li><li>Measure, Analyze and Improvement</li><li>Fulfilment of customer needs</li><li>Fulfilment of requirements</li></ul> / PREPARE

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.

Title:Does the leadership of the Unit Heads affect the employee health and sick leave? Background:Previous research indicates that there are a lot of different reasons for employee sick leave. Some factors that highlight the reasons for employee sick leave are related to socioeconomic and educational differences, personal health, work environment and the impact of the leader.  Aim:The aim of the study was to see whether there are differences or similarities between Unit Heads with high and low sick leave rates in terms of action and interaction with employees.    Method:Qualitative semi-structured interviews analyzed by using latent content analysis. Results:The results show that the Unit Heads who had longer experience as leaders and higher levels of education lead a healthier staff group where the employees showed lower rates of sick leave. Leadership that promotes prosperous employees come from the Unit Heads that recognize their employees, who are there for them and who have built a well-functioning structure at work. Team building, where the Unit Head invest to form functioning groups, highlights the difficulties of sick leave and also identifies other problems that occur among the employees. The Unit Heads with low sick leave rates among employees were individuals who themselves had low sick leave rates which made them a positive example to the employees. These Unit Heads also created a positive view about the leaders’ work environment. Conclusion:The Head of Units who had leadership qualification, long experience of leadership, acted and interacted with their employees focusing on the employee were the leaders with employees with low sick leave. Keywords:leader, interacting, acting, work environment

<p>Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.</p><p>Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten. Företag tappar personal, lönsamhet och engagemang och försöker ännu mer och ännu hårdare med en redan dåligt fungerande strategi som många gånger är baserade på felaktiga grundantaganden och övertygelser om varför de anställda gör det de gör.</p><p>I detta arbete redogörs, genom en litteraturstudie, vad metodiken går ut på samt att försök att förklara metodikens centrala begrepp utifrån författarnas synvinkel. Ett bekvämlighetsurval av 10 svenska företagsledare som på något sätt kommit i kontakt med metodiken har tillfrågats, genom en semistrukturerad intervju, om deras synvinkel på denna metodik. Enligt företagsledarna finns intresse och stora vinster av tillämpning men hinder finns också främst i form av tidsbrist och okunskap om metodiken och dess tillämpning.</p><p>Företagen behöver konkret hjälp och handledning på plats för sina arbetsledare. De största skillnaderna mellan denna metodik och det mer traditionella ledarskapet ligger i grundantagandet om vad som styr människors beteende. Tillämpningen av metodiken sker tvärt emot vår övertygelse att koncentrera oss på det som sker innan beteendet och istället koncetrera oss på vad som sker direkt efteråt. Förespråkarna hävdar att insatsen kräver ett nytt agerande men effekten bli mer hållbar och gynnar såväl de anställda som företagets egna utveckling.</p> / <p>Behavioral science has over 80 years of scientific studies and history. The application of its methodology within the business community has been taking place for approximately 30 years, but in Sweden it has hardly begun. The core of its application is taken from behavior analysis that is a scientific methodology that aims to understand why people do what they do in different situations. To apply behavior analysis within individual psychological treatment such as CBT (Cognitive Behavioral Therapy) has been shown to be time and cost efficient, as well as a successful method. The application of the methodology within the business community for group and organizational development is nearly non-existent in Sweden despite its breakthrough abroad in many big companies.</p><p>The organizational literature of behavior science and its researchers claim that leadership without knowledge of scientific behavioral methods damages productivity, personal development and motivation at work. There is sustainable and scientifically supported research, successful reference companies and a potentially great amount of profit with this approach. Nevertheless companies and their managers continue to chase short-term profits and invest in efforts that do not result in concrete change in their businesses. Companies lose personnel, profitability and commitment and still try more and harder with an already poor operational strategy. The strategy is often based on incorrect assumptions and convictions of why employees do what they do.</p><p>In this thesis, I will clarify the aim of this methodology and explain its central concepts. According to ten Swedish companies there are some direct benefits from applying this methodology. The obstacles they refer to are lack of time and ignorance about the methodology and its application.</p><p>Companies in general need specific help and guidance on site for their supervisors. The biggest difference between this methodology and more traditional leadership lies in the basic assumption about what governs people's behavior. The application of this methodology works in a different way of what we are traditionally taught within management. We have to concentrate on what happens after the actual behavior instead of focusing on what we should be done before it happens. The initiative requires a new way of acting, but there will be more sustainable effects and it will be more favorable for both employees and the overall business development.</p>

<p>Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.</p><p>Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter. Detta resulterade i två enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som undersökningsobjekt, vilket benades ut i sammanlagt sju respondenter, två chefer och fem medarbetare.</p><p>Av resultatet kan vi utläsa att både medarbetare och chefer är mycket positiva till utvecklingssamtal. Det viktigaste för båda parter verkar inte vara vad som sägs, utan att tiden tillsammans värderas högst. Kommunikationen verkar fungera förvånansvärt bra med tanke på att utvecklingssamtalen endast sker en gång per år, och både chef och medarbetare känner att de kan vara avslappnade och ärliga gentemot varandra. Av detta utläser vi en hög grad av både respekt och förtroende dem emellan. Något som dock skiljer sig mellan dem är synen på utvecklingssamtalets syfte och huruvida brus, det vill säga störningsmoment, förekommer. Andra faktorer som stod i fokus under våra intervjuer var relation, tid och lön vilka vi också har tittat närmare på i resultatdelen samt reflekterat över. Vi fann nämligen att tid är avgörande för hur utvecklingssamtalen upplevs samt hur kommunikationen fungerar parterna emellan. Även lönen står i fokus för de allra flesta respondenterna under dessa samtal.</p>

<p>Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa</p><p>upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades</p><p>av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning</p><p>som har gjorts på ämnet sedan dess.</p><p>Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory</p><p>undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i</p><p>interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade</p><p>interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har</p><p>olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav</p><p>på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör</p><p>visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss</p><p>situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.</p><p>Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven</p><p>på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och</p><p>omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.</p><p>Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för</p><p>hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel</p><p>kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens</p><p>situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet</p><p>på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna</p><p>beskriva och förklara dessa faktorer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.</p><p>Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:</p><p>1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?</p><p>Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.</p><p>2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?</p><p>Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.</p><p>3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?</p><p>Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.</p><p>4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?</p><p>Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.</p><p>5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?</p><p>En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.</p><p>Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.</p><p>Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.</p>