Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som har lett till barnmorskors beslut att säga upp sig. För att besvara studiens syfte kommer studien att ta utgångspunkt i de olika hygien- och motivationsfaktorerna från Herzbergs tvåfaktorteori. Genom intervjuer med åtta barnmorskor visar resultaten från denna undersökning att anledningar till att de sagt upp sig beror på faktorer som undermålig organisation, hög arbetsbelastning och arbetslivets inkräktande på privatlivet. Övriga anledningar som uppges är personliga skäl såsom att till exempel prova en annan inriktning mot forskning eller ledarskap. Samtliga barnmorskor har angett att de älskar yrket i sig. Därför har själva yrket i sig inte varit anledningen till att de sagt upp sig eller bytt arbetsgivare, utan det har varit på grund av ovan nämnda faktorer. Hygien- och motivationsfaktorer från Herzbergs tvåfaktorteori används i analysen för att beskriva barnmorskornas anledningar. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Det har visat sig att flera av våra resultat liknar tidigare forskning. Något som inte syns från tidigare forskning är barnmorskornas medvetenhet om det egna värdet. De menar att det aldrig kommer bli brist på barnmorskor vilket kan göra dem benägna att våga testa nya vägar eftersom de vet att de alltid kan falla tillbaka till barnmorskeriet.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

Technological advancements have paved the way for flexible working arrangements across offices globally. This has fundamentally changed the notion of how work should be conducted, causing new opportunities and challenges to arise. Traditional boundaries and status quo are being challenged by the demands of future generations entering the workforce, situating young professionals in previously unexplored situations. The physical boundaries that used to separate work from personal space are now being blurred as a result of the increased technological connectedness. This paired with the lack of organisational understanding of how flexible work arrangements influence employees' ability to achieve work-life, balance puts young professionals at an elevated risk of experiencing setbacks. Existing research into work-life balance has mainly been situated regarding the concerns of conventional families, where marriage and parenting commonly are the focus. Young professionals are inherently different to previous generations, causing them to face completely unique challenges that this research project aims at exploring. This research adopted a qualitative data collection method through a purposive sampling technique. Eight semi-structured interviews were conducted with Swedish young professionals in various industries obtaining white-collar jobs. The data sets were analysed using grounded theory to generate aggregated dimensions leading to the results and subsequent conclusions of this research project. The key findings of this study highlight several challenges that affect young professionals' ability to achieve a functioning work-life balance. Flexible work arrangements strongly influence both physical and mental aspects of employee well-being through the lack of stimulating social interactions. Moreover, external, and internal pressure causes traditional boundaries between personal and professional life to blur, thus complicating their ability to achieve work-life balance. Lastly, the results highlight young professionals’ lack of professional experience as an influential variable both in terms of what they value and in their (in)ability to harmonise the different spheres of personal and professional life. The findings contribute to the current discussion about work-life balance by situating the research in a Swedish context of young professionals. They largely confirm and expand upon connections between flexible work arrangements and work-life balance challenges associated with them. Organisations, individuals, and legislators all benefit from our findings emphasising the wants and needs of future generations entering the labour market longing for work-life balance.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka effekter de olika turerna kring distansarbete har fått på arbetstagares så kallade Work Life Balance inom tjänstemannasektorn. Pandemin och dess restriktioner tvingade organisationer runt om i världen och även här i Sverige att ställa om flertalet gånger mellan distansarbete och att utföra arbetet på plats. Målet med undersökningen är genom tidigare forskning, samt intervjuer med arbetstagare inom tjänstemannasektorn som tvingats till flertalet turer med distansarbete kartlägga vilken påverkan detta fått. Resultatet visar bland annat att det finns en påverkan på arbetstagares Work Life Balance i och med de olika turerna kring distansarbetet. Graden av effekter varierade men ett starkt mönster kring att det skapat en förändring kring tidsdisponering. Det psykologiska perspektivet blev en viktig faktor för att se mönster i resultatet, då detta var något som påverkade respondenterna till stor del under de olika turerna. Uppgivenhet, ensamhet och minskad meningsfullhet är tre viktiga ord som sammanfattar den psykologiska påverkan de olika turerna fick på respondenterna. Slutsatsen blev således att den generella påverkan på Work Life Balance var stor, men även varierande beroende på familjesituation, boende och ålder.

This thesis is derived from dissatisfaction with the term work–life balance. Definitions of the term imply that we have the ability to separate half of our time between home and work, but it is never this binary. The term is too simple to describe the vast concepts of work and life. Work-life balance is similar to playing a losing game with time, where one aspect is often neglected, may it be time for self, family, or health. The neglect is a product of overwork and financial stress. In The Healthy Workplace Nudge, they note that "work is baking stress into the workforce and that work is the fifth leading cause of death in America," 1 and that work-related stress is associated with a range of health concerns such as poor mental well-being, social isolation, and chronic diseases. 83% of Americans experience the effects of work-related stress.2 Consequently, they carry these feelings home each day. As factors of life pile on coupled with a range of social issues, life becomes harder to balance between home and work. As a response to rapid and unpredictable changes in society, this thesis aims to explore the ways we live and work. How can home and work environments adapt to the changing needs of society? The initial hypothesis was that a proposed shared living complex has the potential to provide social support and strengthen accessibility to programs where the individual can gain a better quality of life. Efforts to deconstruct work-life balance include breaking down the concepts of work, life, and self, causing this thesis to seem immeasurable at times. The study's intent is not to completely redefine the term but to explore how individuals can view the term as a more fluid approach to navigating life. / Master of Architecture / Work-related stress is at an all-time high, with 83% of Americans feeling pressure from work and financial concerns.2 The project acknowledges this, but it is not just concerned with those feeling the blow of burnout. Everyone works, adults, children, and teenagers. Work is an indispensable and necessary part of life, and there are multiple types of work. There is financial work, the job you do to pay the bills, there's hobby work, the things you do outside of the place you work and then there's relationship and self-work, this includes taking time to yourself and loved ones. I selected this thesis topic because it is a topic that I am passionate about and can continue to research throughout my architectural career. It's my fundamental belief that basic conditions of life should not be a struggle. This thesis is intended for people who work endlessly to provide financial support for loved ones, but because of working hours and fatigue are not able to spend time with them. It is also for those who work a demanding job and eventually work themselves into burnout and mental exhaustion, leaving it hard for them to recover. It is also for future workers to highlight the importance of discovering what matters to them. Whatever your occupation or stage of life, we all work and want a prosperous life. This thesis attempts to study how everyday work and living can be supported to give individuals better control of their time to focus on what gives them a purpose. On average, 86.9% of our time is spent indoors (at work and home).3 This thesis aims to explore a new approach to work-life balance by examining the term through the lens of physical space and architecture. In the following pages, I am working to understand how the proposed architecture can support people on a daily basis.

Tidigare forskning kopplat till poliser i yttre tjänst visar att yrket är stressfyllt, där det fanns utmaningar kring hanteringen av yrket och vardagen. Syftet var att undersöka polisers upplevelse av stressorer som kan hindra balansen mellan arbete och fritid samt strategier för att uppnå balans. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med poliser från två regioner i Sverige. En tematisk analys identifierade sex teman. Tre teman identifierades kring frågeställningen gällande stressorer: att arbeta i skift, belastande övertid och polisrollen integreras motvilligt i fritiden. Under andra frågeställningen identifierades fyra teman: skapa fasta rutiner, mental förberedelse inför arbetspass, söka stöd från kollegor och familj och använda sig av de organisatoriska stöd som finns tillgängligt. Resultatet av studien visade att majoriteten av poliserna upplevde en balans. Detta om poliserna hade fungerande strategier för att hantera stressorerna. Studien kan användas för att Polismyndigheten skall få kunskap kring polisers upplevelser för att kunna skapa ett hälsosamt arbetsklimat.

Att skapa en god balans mellan arbete och fritid kan vara problematiskt då dygnets timmar inte alltid räcker till. Syftet med studien var därför att undersöka hur arbetande kvinnor med hemmavarande barn upplevde balansen, vilka strategier de använde sig av och vilka yttre faktorer som underlättade för dessa strategier. Genom en kvalitativ datainsamling och en intervjuguide som grund utfördes 8 semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 31-41 år. Det insamlade materialet transkriberades och en tematisk analys genomfördes. Totalt identifierades sex teman, varav tre beskrev strategier och tre beskrev yttre faktorer. Resultatet visade att kvinnors strategier för att balansera vardagen handlade om planering och förberedelse, tidssparande och bortprioriteringar. De yttre underlättande faktorer som fanns var ekonomiska förutsättningar, socialt nätverk samt arbetsgivarens betydelse och arbetets flexibilitet. Oavsett hur balansen upplevdes använde sig kvinnorna av liknande strategier och därför sågs de yttre faktorerna vara betydelsefulla för att uppnå balans mellan arbete och fritid.

No description available.

University lecturers have a job that is characterized by flexible working conditions and lack of boundaries. This study investigates how this is experienced by lecturers at a Swedish university and how they manage the flexibility in order to achieve a balance between work and leisure. The empirical part of the study is based on qualitative semi-structured interviews with five senior lecturers within the Faculty of Social Sciences. Boundary theory and Work / Family Border Theory are used to interpret the informants' stories. The study shows that senior lecturers have a mixed experience of flexible working conditions. On the one hand informants expressed positive aspects of having choices in their work in terms of time, space and content; on the other hand, informants recounted the difficulties that can arise when it comes to finding an appropriate balance between work and leisure. The strategies individuals deploy to manage flexible working vary in line with variations in experience and awareness.