Bakgrund: Ett allt mer gränslöst arbetsliv breder ut sig över flera branscher på svensk arbetsmarknad. Organisationers flexibilitetsformer och flexibla arbetsätt, skapar nya utmaningar för en pressad organisatorisk nyckelgrupp, cheferna. Under hög arbetsbelastning och stress, kan cheferna vara i behov av Work Life Balance för att uppräthålla god hälsa och fortsatt produktivitet samt få ett HR-stöd för att hantera arbetslivet. I en kontext av Covid-19, har det gränslösa arbetslivet accelerarat och skapar den nuvarande kontexten där kunskapen om chefers Work Life Balance behöver bli mer omfattande i Sverige.  Syfte: Tiilsammans med induktivt och tolkande perspektiv, beskriva hur chefer upplever Work Life Balance i en kontext av Covid-19. Metod: Studien har bedrivits med en induktiv ansats där empirin och inte toerin, ligger till grund för studien. Iklädda endast våra förkunskaper under vår tid på HR-programmet, har studien genomförts i en ingående fallstudie med nio chefer som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer åskådliggjort varierande upplevelser av chefer Work Life Balance.  Slutsatser: Utifrån studiens syfte, påvisar vi att merparten av cheferna i studien, upplever en god Work Life Balance utifrån varje chefs egen verklighet som genomsyras av unika individualiteter. Därutöver, har vi brutit ner faktorer som påverkar chefers av Work Life Balance genom en individuell och organisatorisk kontext samt påvisat att HR inte är en primär källa av stöd för chefers Work Life Balance och slutligen, identifierat hur chefer hanterar Work Life Balance. Överlag har Covid-19 inte haft en större inverkan på cheferna i vår studie. Vidare, kan vi konstatera att cheferna har genom sina erfaranheter och egen medvetenhet, personfierat sin egen Work Life Balance genom exempelvis brist på stöd av HR-avdelningarna och således hittat andra vägar för att skapa Work Life Balance. / Background: An increasingly more bounderless type of work-life are expanding over multiple industries on the Swedish labour-market. New organization-forms of flexibility and new ways of structuring work, creates new challenges for a pressured key organizational group, the managers. With high workload and stress, managers may be in the need of Work Life Balance to maintain good health and continued productivity as wells as HR support to manage their work-life. In the context of Covid-19, the bounderless work-life accelerates and creates the current context where the knowledge about manager´s Work Life Balance needs to be more extensive in Sweden.  Purpose: Combined with an inductive and interpretative perspective, describe how managers experiences Work Life Balance in a context of Covid-19.  Method: This study has been conductecwith an inductive approach where the empirical and not the theoretical, is the basis for this study. Dressed in only our prior knowledge during our time on the HR-program, the study was conductted in a case-study with nine manager´s who thorugh qualitative sem-structured interviews illustrates varying experiences of manager´s Work Life Balance.  Conclusions: Based on the purpose of this study, we demonstrate that a major part of the managers have an overall good Work Life Balance based on each manager´s own reality which is permeated by the uniqueness of each manager. Moreover, we have broken down factors that affects manager´s experiences of Work Life Balance from an individual and organizational context as well as examined that HR is not a primary resource of support to manager´s Work Life Balance and finally, identified how manager´s manage their Work Life Balance. Overall, there is no impending effect that Covid-19 has had on manager´s Work Life Balance. Furthermore, we can state that managers have thorugh their experience and own awareness, personfied their own Work Life Balance caused by example lack of support from HR, find other ways into create Work Life Balance.

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

Bakgrund: Konsultyrket är en yrkesroll som kan innefatta hög press, suddiga arbetsgränser och en föränderlig vardag. Därav tenderar deras balans mellan arbetet och livets andra domäner, att hamna i obalans. Vidare så finns det tidigare forskning som belyser att kvinnor kan ha större problem med sin work-life balance än män, till följd av de genusroller som existerar. Med dessa två komponenter tillsammans, det vill säga kvinnliga konsulter, så belyses detta som en grupp vilka kan få eller har bekymmer med sin work-life balance. Detta resonemang ligger, tillsammans med tidigare forskning, som grund för studiens syfte. Syfte: Syftet med studien är utifrån ett genusperspektiv utforska om det finns skillnader och likheter mellan hur kvinnliga och manliga konsulter upplever sin work-life balance. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien, eftersom tidigare forskning kring work-life balance har forskats om extensivt, vilket möjliggjorde en bevisad, beprövad och bred grund för studien. Detta gav oss en teoretisk referensram. Vi har vidare använt oss av en kvalitativ komparativ fallstudie. Empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer med åtta konsulter, fyra kvinnor och fyra män. Empirin har sedan tematiskt analyserats i kontext av den teoretiska referensramen, för att kunna utforska deras upplevelser. Slutsats: Analysen av empirin ledde oss till ett resultat, där vi konstaterar att, över lag, upplevde både männen och kvinnorna sig ha en god work-life balance, där förklaringarna kan hittas inom den teoretiska referensramen. Dock finns tendenser till möjliga problem med work-life balance för kvinnorna, där både genus och individuella behov påverkar upplevelsen av work-life balance.

Remote work has significantly grown in recent decades, facilitated by technological advancements that allow work outside the employer's premises. This shift has blurred the boundaries between work and personal life, giving rise to questions regarding Work-Life balance in remote work.  Previous research has primarily been quantitative, providing limited insight into employees' experiences. Hence, this qualitative study aims to investigate the experiences of work-life balance in remote work among office-based employees in a municipality in central Sweden.  Data was collected through semi-structured interviews with eight participants and analyzed using qualitative content analysis. Three main categories emerged: "Better compatibility with personal time," "Challenges establishing boundaries but potentially improved work performance," and "Transformed relationships." The main theme was "Remote work can enhance personal time, family life, and individual work performance, but requires strong boundary-setting skills and hinders informal learning."  The findings reveal that remote work is compatible with personal time and generates a productive work environment for those who can work from home uninterrupted. Not meeting colleagues daily minimizes distractions, but also affects informal learning negatively. Participants described remote work as advantageous for family life. However, the risk of overwork is perceived to be higher, underscoring the importance of developing strategies to establish Work-Life balance. / Distansarbete är en arbetsform som ökat drastiskt under de senaste decennierna, bland annat i takt med att tekniken utvecklats och gjort det möjligt att utföra många arbeten utanför arbetsgivarens lokaler. Detta har medfört att gränsen mellan arbete och fritid har förändrats, vilket väcker en fråga om Work-Life balance vid distansarbete. Tidigare forskning har främst haft en kvantitativ ansats, men det finns desto mindre kvalitativ forskning där ingående information om medarbetares upplevelser framgår.  Denna studies syfte är att undersöka upplevelser av Work-Life balance vid distansarbete bland kontorsanställda medarbetare på en kommun i Mellansverige.  Datainsamlingen har genomförts genom digitala semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter och data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, vilket har mynnat ut i kategorierna: ”Mer kompatibelt med fritiden”, ”Utmaningar med gränssättning men möjlighet till ökade förutsättningar för arbetsprestation” och ”Förändrar relationer”. Temat blev ”Distansarbete kan vara mer gynnsamt för fritiden, familjen och individuell arbetsprestation men ställer högre krav på individuell gränssättningsförmåga och hämmar det informella lärandet”.  Resultatet visar att distansarbete är mer kompatibelt med fritiden samt gynnande för arbetsro och effektivitet för de som har förutsättningar att arbeta hemifrån ostört. Det upplevs också finnas både för- och nackdelar med att få distans till kollegorna – man blir mindre distraherad, men går miste om informellt lärande. Distansarbete beskrivs som underlättande för familjelivet. Risken för överarbete upplevs öka vid distansarbete, så utvecklingen av strategier för gränssättning mellan arbete och fritid beskrivs som central för Work-Life balance.

Bakgrund: Studien handlar om hur hybridarbete har påverkat arbetet på lokala bankkontor i Sverige under de senaste åren och chefers roll i att anpassa sig till denna förändring. Hybridarbete definieras som en flexibel arbetsform där anställda kan arbeta både på distans och på plats på kontoret. Covid-19 pandemin har påskyndat införandet av distansarbete och lett till en ökning av hybridarbete, vilket har förändrat hur människor arbetar. Inom banker har det traditionellt sett funnits en hög grad av fysisk närvaro på kontoret, vilket gör att det kombinerade arbetet kan ha en stor påverkan på branschen. Studien fokuserar på hur 10 chefer på olika lokala bankkontor har anpassat sig de nya ledarskapsutmaningar som uppstått till följd av ökningen av hybridarbete, såsom en uppluckring av gränsen mellan arbetsliv och privatliv samt-, stress och utmaningar i ledarskapet gällande att skapa teamsammanhållning och en fungerande kommunikation. Syfte: Studien avser att skapa förståelse samt undersöka ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten samt analysera hur chefer på lokala bankkontor i Sverige hanterar dessa utmaningar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tio chefer från lokala bankkontor runt om i Sverige. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då de deltagande kan ge sina perspektiv kring ledarskapsutmaningar och hur de hanteras av cheferna. Resultat: Studien identifierade ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten inom lokala bankkontor inklusive kommunikation, teamsammanhållning, teamets effektivitet, teknologi och Work-life Balance. Cheferna hanterade dessa utmaningar genom att införa digitala kommunikationsverktyg, organisera virtuella möten och aktiviteter för att främja teamsammanhållning samt möjlighet till fysiska möten och kompetensutveckling. Slutsats: För att framgångsrikt hantera utmaningarna med hybridarbete i banksektorn betonar studien vikten av att chefer investerar i digitala verktyg, kommunicerar tydligt, balanserar arbete och privatliv samt skapar en stöttande arbetsmiljö. Genom att anpassa sitt ledarskap och vidta åtgärder för att möta dessa utmaningar kan chefer skapa en effektiv och välfungerande hybrid arbetsmiljö som främjar välbefinnande och produktivitet hos sina medarbetare. / Background: The study is about how hybrid work has affected the work at local bank offices in Sweden in recent years and the role of managers in adapting to this change. Hybrid work is defined as a flexible form of work where employees can work both remotely and on site in the office. The Covid-19 pandemic has accelerated the adoption of remote working and led to an increase in hybrid working, which has changed the way people work. Within banks, there has traditionally been a high degree of physical presence in the office, which means that the combined work can have a large impact on the industry. The study focuses on how 10 managers at different local bank branches have adapted to the new leadership challenges that have arisen as a result of the increase in hybrid work, such as a loosening of the boundary between work and private life as well as, stress and leadership challenges related to creating team cohesion and effective communication. Purpose: The study intends to create understanding and investigate leadership challenges in the hybrid workplace context and analyze how managers at local bank offices in Sweden handle these challenges. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with ten managers from local bank offices around Sweden. The qualitative method is best suited as the participants can give their perspective on leadership challenges and how they are handled by the managers. Result: The study identified leadership challenges in the hybrid workplace context within local bank branches including communication, team cohesion, team effectiveness, technology and work-life balance. Managers addressed these challenges by introducing digital communication tools, organizing virtual meetings and activities to promote team cohesion, as well as opportunities for physical meetings and skill development. Conclusion: To successfully manage the challenges of hybrid working in the banking sector, the study emphasizes the importance of managers investing in digital tools, communicating clearly, balancing work and personal life and creating a supportive work environment. By adapting their leadership and taking action to meet these challenges, managers can create an effective and efficient hybrid work environment that promotes the well-being and productivity of their employees.

Bakgrund Mäklare som fenomen, det vill säga en aktör som står mellan två parter och försöker hitta en lösning som gynnar båda, är en företeelse som funnits i alla tider. I digitaliseringens tidsålder har mäklare också tagit steget ut på nätet och så även till plattformar för sociala medier, såsom Facebook och Instagram.  Syfte & frågeställning Många mäklare i Sverige använder sociala medier idag för att marknadsföra såväl sig själva men även enskilda objekt. Samtidigt är mäklare en yrkesgrupp som redan präglas av hög arbetsbelastning och oregelbundna arbetstider där sociala medier exempelvis skulle kunna tänkas missgynna enskilda mäklares balans mellan arbetsliv och fritid. Syftet med uppsatsen är därför att skapa en förståelse för vilka effekter användandet av sociala medier i yrkesrollen som mäklare får.  Teori I uppsatsens teorikapitel redogörs för de teoribildningar som finns för vanligt förekommande marknadsföringsmetoder inom fastighetsmäklaryrket. Teorikapitlet avslutas med ett delkapitel om work/life-balance, det vill säga förhållandet mellan arbetsliv och privatliv.   Metod Uppsatsens metodologiska ambition är att förstå enskilda mäklares upplevelser kring hur marknadsföring med sociala medier gynnar respektive missgynnar dem. Med detta som bakgrund bedömdes en kvalitativ metod som lämplig, mer specifikt semistrukturerade intervjuer.  Empiri & Analys I uppsatsens empirikapitel beskrivs resultat från de semistrukturerade intervjuerna med hjälp av figurer, tabeller samt text. De mönster och resultat som kan tolkas i empirikapitlet analyseras sedan i analyskapitlet.   Slutsats Uppsatsen mynnar ut i slutsatsen att det finns såväl dimensioner som gynnar såväl men även dimensioner som missgynnar enskilda fastighetsmäklare som nyttjar sociala medier som marknadsföringsmetod. Mäklare som nyttjar sociala medier som marknadsföringsmetod upplever att de i viss mån gynnas på ett kommersiellt plan, exempelvis genom att kunna attrahera fler spekulanter till visningar. Samtidigt upplever de respondenter som nyttjar sociala medier i yrket att det missgynnar deras work/life-balance och hälsa. / Background The phenomenon of brokers, in essence an actor standing between two parties trying to find a solution that benefits both parties, is a role that has existed through all of history. In the digital era real estate brokers have started to use the Internet and platforms for social media, such as Facebook and Instagram, for business purposes. Purpose and research question  Many real estate agents in Sweden use social media to market both themselves as individuals as well as real estate objects. At the same time real estate agents are a profession that already is characterized by high workload and irregular working hours, where social media possibly could disfavor the balance between working life and personal life even further. The purpose of this essay is therefore to create an understanding for the effects of the usage of social media in the profession of real estate agents.  Theory In the theory chapter of the essay the common marketing methods of the real estate agent profession and their corresponding theoretical background is described. The theory chapter ends with a subchapter on work/life-balance, that is the relation between working life and personal life.  Method  The methodological ambition of the essay is to understand the experiences of individual real estate agents in terms of how the usage of social media marketing methods are affecting them. With this in mind a qualitative method was deemed suitable and more specifically the usage of semi-structured interviews.  Results & Analysis In the empirical chapter of the essay the results of the semi-structured interviews are described through figures, tables and text. The patterns and results that can be interpreted from the result chapter are then analyzed in the analysis chapter. Conclusion  The essay reaches the conclusion that there are both favoring and disfavoring dimensions related to the utilization of social media as a marketing method for individual real estate agents. Real estate agents who use social media for marketing purposes experience that they are favored by it to some degree on a commercial level, for example by being able to attract more potential buyers to property viewings. At the same time the respondents who utilize social media in their profession are experiencing that it disfavors their work/life-balance and health.

Under hösten 2023 infördes ett nytt direktiv gällande 11 timmars sammanhängande dygnsvilaför anställda inom Sveriges kommuner och regioner. Direktivet har förändratarbetsförutsättningarna för vårdpersonal, en yrkesgrupp som ofta arbetar skift. Syftet medstudien var därför att undersöka vårdpersonals upplevelse av work-life balance vid skiftarbetesedan det nya direktivet trädde i kraft. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativstudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor,vilka analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenternalägger stor vikt vid att försöka separera arbetslivet från privatlivet för att på så sätt skapabalans i livet. Trots detta upplevde dock majoriteten av respondenterna att arbetet går ut överprivatlivet. Resultatet tyder på att det nya direktivet gällande 11 timmars sammanhängandedygnsvila har haft en negativ inverkan på respondenternas work-life balance / During the autumn of 2023, the new directive regarding 11 hours of continuous daily rest foremployees within Sweden's municipalities and regions was introduced. The directive haschanged the working conditions for healthcare staff, a professional group that often works inshifts. The purpose of the study was therefore to investigate the healthcare workers'experience of work-life balance during shift work since the new directive came into effect. Toexamine this, a qualitative study was performed in which eight semi-structured interviewswere conducted with assistant nurses and nurses, which were analyzed using inductivethematic analysis. The results showed that the respondents put a lot of emphasis on trying toseparate work life from private life in order to create balance in life. Despite this, however,the majority of respondents felt that work overrides private life. The results indicate that thenew directive regarding 11 hours of continuous daily rest have had a negative impact on therespondents' work-life balance.

The aim of the thesis is to understand and explain how a group of women have ended up on the long-term sick-list and how a return to working life can be brought about. Support for their return is organized within the framework of a R&D project within the EU-program EQUAL, where empowerment is one of the key principles. The research has been carried out using an interactive approach in close collaboration with the women in the project who have been signed-off long-term on medical grounds. Group discussions, questionnaires and individual interviews have provided the basis for collective analyses. This learning process, which is the central core in the interactive research, has, resulted in a deeper and more valid understanding of the reasons leading to ill-health and of the return to working life. The empirical part of the study and the analyses are divided into three parts. The first part I call the powerlessness process, namely tha which the women describe as a contributory factor to ill-health, caused by diminishing resources and increasing demands both in working life and in private life, and which eventually initiates a long-term signing-off on medical grounds. The second part is concerned with regaining and/or changing the resources that have been lost during the powerlessness process. The third part illustrates the return to working life, which is described in different steps. The thesis shows the worth of looking at the interplay between individual, organizational and community levels when trying to understand the reasons underlying ill-health and how changes at these different levels can affect the individual. The thesis shows also the importance of looking at ”life as a whole” and not just working life, where a return to work is concerned. In order to achieve a sustainable working life, attention must also be paid to gender structures and work-life balance. / Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur en grupp kvinnors långtidssjukskrivning har uppstått och hur en återgång till arbetslivet kan gå till. Stödet för återgången organiseras inom ramen för ett utvecklingsprojekt i EU-programmet EQUAL, där empowerment är en av nyckelprinciperna. Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med de långtidssjukskrivna kvinnorna i projektet. Gruppsamtal, enkäter och enskilda intervjuer har legat till grund för den gemensamma analysen. Denna lärprocess, som är kärnan i den interaktiva forskningen, har bland annat resulterat i en fördjupad och mer valid kunskap om bland annat förklaringar till ohälsa och återgång till arbetslivet. Den empiriska delen av studien och analysen är indelad i tre delar. Den första delen kallar jag vanmaktsprocessen, det vill säga det som kvinnorna beskriver som bidragande orsaker till ohälsa orsakade av ökande krav och minskande resurser i både arbetsliv och privatliv och som till slut leder in i en sjukskrivning. Den andra delen handlar om att återskapa och/eller förändra de resurser som gått förlorade. Den tredje delen beskriver återgången till arbetslivet, vilken beskrivs i olika steg. Avhandlingen visar på värdet av att se samspelet mellan individ-, organisations- och samhällsnivån när det gäller förklaringar till ohälsa och hur förändringar på de olika nivåerna påverkar individen. Avhandlingen visar även på vikten att se till ”hela livet” inte bara arbetslivet, när det gäller en återgång till arbetslivet. För att uppnå ett hållbart arbetsliv bör hänsyn tas till ”hela livet”. Work-life balance begreppet – vilket innefattar arbete, familj och fritidsaspekterna – har visat sig vara ett fruktbart begrepp i analysen.

Syftet med studien var att undersöka om upplevelsen av Work-Life Balance (uppdelat på Family-Work Conflict och Work-Family Conflict) var beroende av kön och av huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte. Studien syftade även till att undersöka om kvantitativa arbetskrav och beslutskrav kunde predicera WLB.  En webbenkätundersökning användes för att genomföra studien, i vilken lärare från 10 olika gymnasieskolor i Sverige deltog. Totalt besvarade 125 gymnasielärare enkäten, varav 103 enkäter var fullständiga och användes i studien. Resultaten visade att män upplevde mer WFC än kvinnor samt att deltagare med barn under 13 år rapporterade större FWC än deltagare som inte hade det. Resultatet visade även att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC, alltså att höga kvantitativa arbetskrav innebar att arbetslivet kom i konflikt med familjelivet, 30,5 % av variationen i WFC kan förklaras av variationen i kvantitativa arbetskrav. / The aim of the study was to investigate whether the experience of the Work- Life Balance (divided on Family -Work Conflict and Work -Family Conflict) was dependent on gender and whether the participants had children under 13 years old or not. The study also aimed to investigate whether quantitative work demands and decision demands could predict WLB. The study was conducted as a web survey, in which teachers from 10 different high schools in Sweden participated. A total of 125 surveys were submitted, 103 of these were complete surveys and were used in the study. The results of the study showed that men experienced WFC more than women and participants that had children under the age of 13 reported a higher level of FWC than participants that did not have children under the age of 13. The result also showed that quantitative work demands predicted WFC, thus high quantitative work demands resulted in a bigger conflict between work life and personal life, 30, 5 % of the variation in WFC can be explained by the variation in quantitative work demands.