<p>Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden.</p><p>The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.</p>

Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna. / The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden. The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Skolans uppdrag är att främja identitetsutveckling, som syftar till att eleverna ska bli ansvarstagande, initiativtagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare.  Genom critical literacyundervisning kan lärare ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta kritiskt med genus, etnicitet, maktrelationer, klass och identitet. Elever möter många olika litterära och multimodala texter både i och utanför skolan. Studien syftar därmed till att öka kunskapen om elevers uppfattningar av critical literacy. Syftet ämnas uppnås genom två olika frågeställningar:  ·       Hur uppfattar elever texter utifrån de olika aspekterna som ingår i critical literacy, till exempel genus, makt och etnicitet?  ·       Hur upplever elever critical literacyundervisningen?  Studien är en kvalitativ studie, vars datainsamling är gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 2 – 3. En fenomenografisk ansats användes för att undersöka elevernas uppfattningar. Materialet analyserades genom en tematisk analys, men den sociokulturella teorin genomsyrar arbetet. Studiens slutsatser är att eleverna hade skilda uppfattningar av critical literacy och de olika aspekterna. Många av de elever som deltog i studien diskuterade inte böcker och filmer med andra, om det inte var så att de uppmanades till det. I mötet med olika texter använde eleverna strategier som att läsa mellan raderna för att skapa mening, men de är inte medvetna om att de gör det. Eleverna gör intratextuella och intertextuella kopplingar, men anser själva att de inte tar erfarenheterna med sig. Elevernas uppfattningar av undervisningen skilde sig också åt, slutsatsen som kan dras av det är att de elever som läste mycket och som diskuterade de olika aspekterna under intervjuerna uppfattade critical literacymoment i undervisningen mer än de andra eleverna. Eleverna exemplifierade olika metoder som de använder i undervisningen för att bearbeta texter. / The schools’ mission is to promote identity development, which aims for the students to take the initiative and to be responsible, independent and active members of the society. Though critical literacy practices, the teachers can give their students the opportunity to develop the ability to stand critical to gender, ethnicity, power relations, class and identity. The students encounter many different literary and multimodal texts, both within and outside of school. Hence, the study aims to increase the knowledge about students perceptions of critical literacy. The aim will be accomplished by answering the following questions:  ·       How do the students perceive texts on the basis of the different aspects of critical literacy, for example gender, power and ethnicity?  ·       How do the students perceive the critical literacy practices within their education?    The study is a qualitative study, and the data collection is done through semi-structured interviews with seven elementary students in year 2 – 3. Phenomenography was used to investigate the participants perceptions. The data was analyzed through a thematic analysis, but the sociocultural theory was used throughout the study. The conclusions are that the students had different perceptions of critical literacy and the different aspects of it. Many of the participating students did not discuss books and movies with others, if they were not instructed to do so. The students use strategies, like reading between the lines, to make meaning of different texts, but they are unaware of their ways to comprehend the content. They make intratexual and intertextual connections, but when asked, they do not bring the experience into their everyday life. The student perceptions of the education did also vary a lot, the conclusion that could be drawn from that is that the students which read more and who discussed the different aspects during the interviews did have a bigger perception of the critical literacy practices than the other students. During the interviews, the student gave different examples of methods which were used in the classroom when they processed texts.