No description available.

This is a study of five young women’ experiences of honor-related violence. The purpose of this study is: What experiences does the women show of an honor-related violent relationship? A qualitative method was applied and interviews were done with a total of five young women. To get a better understanding of the subject I have defined the four central concepts that this study is based on: honor, culture, ethnicity and gender. These subjects together describe honor and what it means to live under those circumstances. It also gives an idea of how it can be and reasons why honor-related violence occur. The five women of the study are slightly described to give an idea of how they are and what experiences they have in the matter. From the collected data I could analyze the results and code four themes: fear, guilt and shame of a controlled life, low self-esteem and also strategies for how to survive in an honor-related relationship. The result showed two types of groups where a victim can suffer from honor-related violence. The first group is of the children that are brought up with a relative, usually the father in the family, that is the perpetrator. The second group is the woman who gets in to a relationship with a man that uses honor as a reason to be violent. In conclusion I found that the perpetrator sees the victim as something he owns and control them as if they where his. This honorcode is based on what the surrounding defines as right and wrong towards the honorculture. The violence and the measure of it is based on what the culture defines as right and wrong.

Varje dag insjuknar kvinnor i bröstcancer och det är många av oss som känner någon eller har någon i vår närhet som har drabbats. Att få ett cancerbesked innebär för många kvinnor en psykisk påfrestning. Detta gör det viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper och att kunna identifiera den eventuella psykiska ohälsan hos de drabbade kvinnorna för att kunna minska det psykiska lidandet. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykisk ohälsa hos unga kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar användes för att svara mot studiens syfte. Av artiklarna så var åtta kvalitativa och två var kvantitativa. I resultatet framkom det att bröstcancern var något som påverkade de unga kvinnorna känslomässigt under hela sjukdomsförloppet och som kvinnorna upplevde som mycket psykisk påfrestande. De upplevde även en förändrad kroppsuppfattning och att de förlorat sin kvinnlighet. Att kvinnorna inte fick de stöd som de behövde gjorde att de kände sig ensamma och isolerade. Kvinnorna upplevde även oro för framtiden med en rädsla för återfall, vilket orskade psykisk ohälsa. Som implikation för praktisk vårdverksamhet behövs det mer stöd och information för att minska den psykiska ohälsan hos unga kvinnor med bröstcancer och för att kunna utföra professionell och indidivanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sed som utförs i flera länder i Afrika, längs ekvatorn och delar av Mellanöstern. Invandringen till Sverige från områden där kvinnlig könsstympning utförs ökar. Det innebär att svenska barnmorskor kommer att möta könsstympade kvinnor allt oftare. Riktlinjer och mer och bättre utbildning har efterfrågats för att kunna bemöta kvinnan på ett professionellt sätt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av möten med kvinnor på ungdomsmottagning som kommer från områden där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med barnmorskor på ungdomsmottagningar. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Ämnet visade sig beröra barnmorskorna känslomässigt och en oförståelse för traditionen beskrevs. Barnmorskorna framhöll vikten av att inte acceptera traditionen, men underströk betydelsen av att respektera kvinnan och hennes kulturella arv. Ett varsam och lyhört förhållningssätt i mötet betonades, där ett felaktigt förhållningssätt antogs kunna leda till att kvinnan kände sig kränkt.  Konklusion: Möten med könsstympade kvinnor på ungdomsmottagningarna förekom sällan. Barnmorskorna upplevde därför att deras kunskaper var bristfälliga. I dagsläget ansågs inte behovet av riktlinjer vara stort, men en gemensam uppfattning fanns att behovet inom en nära framtid kommer att öka. / Background: Genital mutilation of woman is a custom practiced in several African countries, along the equator and parts of the Middle-East. Immigration from areas where this custom is common is on the rise. Midwives in Sweden are increasingly visited by women who have been victims of genital mutilation.  Guidelines and more and better education have been requested in order to approach the women in a professional way. Purpose: To highlight midwives experiences of meetings at the youth health center with women who come from areas where the practice of genital mutilation is common.  Method: A qualitative approach was chosen. Eight interviews were conducted with midwives at youth health center. Content analysis according to Hsieh and Shannon were used to analyze the material.  Results: The topic affected midwives emotionally. Midwives stressed the importance of not accepting the tradition, but felt it to be important to respect the woman and her cultural heritage. It is considered important to be gentle and responsive during the meeting and to show a good attitude towards the woman where an incorrect approach is perceived to lead to the woman feeling offended. Conclusion: Meetings with genitally mutilated women at youth health center were something that rarely occurred. Midwives knowledge of the subject was incomplete due to the lack of experience. In the current situation guidelines are not needed, but the common perception was that they will be in the future.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor. Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus. Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp. Patienterna kunde hitta stöd hos varandra men samtidigt uppstod det ofta konkurrens mellan dem. Att ha strikta restriktioner i behandlingen upplevdes som något positivt hos vissa medan det skapade frustration hos andra. Många patienter ansåg att för mycket fokus låg på den fysiska återhämtningen medans det psykologiska stödet saknades. Slutsats: Tillit, respekt och förtroende behövs för att upprätthålla en god vårdrelation. En individualisering av vården behövs för att öka förutsättningarna för en optimal omvårdnad. Då Anorexia nervosa i grunden är ett psykiskt problem bör hela personen behandlas annars är risken för återfall stor. Det är även viktigt med information och adekvata motiveringar till de strikta metoderna i behandlingen.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet. Analysen resulterade i fem stycken huvudkategorier och två subkategorier. Resultat: En bröstcancerdiagnos innebär att ständigt leva med en frustration, en frustration där man inte kan påverka utgången eller få något svar på varför just jag har drabbats av bröstcancer. Livsvärlden blir dramatiskt förändrad för dessa kvinnor både fysiskt och psykiskt och det tar upp en stor del av deras tankar vilket de skriver om i sina bloggar. Att leva med bröstcancer innebär också att leva i ett ständigt hopp där en vilja och önskan om att bli frisk och få tillbaka sitt gamla liv ständigt är närvarande. Att få bekräftelse är viktigt för kvinnorna, både från familj, vänner och genom den gemenskap de har hittat genom sin blogg. Humor har varit en röd tråd genom alla fyra bloggarna vilket innebär att kvinnorna, trots det fruktansvärda som drabbat dem, kan se ljuset i mörkret. Slutsats: För dessa unga kvinnor innebär bröstcancerdiagnosen en upplevelse av att ständigt leva mellan hopp och förtvivlan. / Background: Previous studies have shown that the prognosis for women under 35 years with breast cancer is significantly worse than for older women, despite earlier and more intensive treatment. Physical changes resulting from treatments for cancer affects a person's ability to handle her new life-world. It is very important that the nurse has knowledge and understanding of women's experiences with the diagnosis and treatment. Purpose: This study aims to explore young women's experiences of living with breast cancer. Method: The analysis has been made using a qualitative content analysis of four women's blogs, which we found on the Internet. The analysis resulted in five main categories and two subcategories. Results: A breast cancer diagnosis means to constantly live with a frustration, a frustration which can’t affect the outcome or have an answer to why I have been affected by breast cancer. The women’s life world is dramatically altered both physically and mentally and it takes up much of their thoughts as they describe when writing in their blogs. Living with breast cancer means these women live in constant hope, in which a will and desire to get healthy along with getting back their old lifestyle is constantly present. Getting confirmation is important for women, both from family, friends and the community they have found through their blogs. Humor has been a common thread through all four blogs, which means that the women, despite the horror that has befallen them, are able to see the light in the darkness. Conclusion: To constantly live between hope and despair is what the breast cancer diagnosis means for these four young women.

A link between binge drinking, negative sexual health outcomes, and sexual victimization among university populations is well established in the research literature (Messman-Moore et al., 2013; PHAC, 2016; Smith et al., 2009). Despite these known risks, young people often hold beliefs that alcohol consumption can enhance or facilitate their sexual experiences, however, less is known about the role of alcohol in young women’s consensual sexual experiences. In this qualitative study, I used a feminist perspective to explore young women’s perceptions and experiences of the role of alcohol in their sexual agency – the ability to communicate and fulfill their sexual desires and boundaries – and the social norms that influence this relationship. I collected data through interviews with 14 young university women between the ages of 19 and 25 who identified as heterosexual, lesbian, bisexual, or queer. Participants identified heteronormative sexuality norms that influence the role of alcohol in their sexual agency, namely the prioritization of women’s sexual inexperience, female sexual fidelity, and women’s attractiveness. Participants perceived that alcohol influenced their sexual agency at an individual and social level. In their individual experiences, participants discussed the dis-inhibitory effects of alcohol as a “tool” to alleviate feelings of shame associated with sexual expression and negative body image. At a social level, participants used alcohol as a means to deflect social stigma associated sexual expression as they could “blame the alcohol” as their motivation for engaging in sexual activity. These findings suggest that young women’s motivations for drinking may be linked to sexuality norms that discourage young women’s sexual agency, which could be relevant to consider in health promotion and harm reduction efforts. / Graduate / 0573 / 0453 / 0733 / 0758 / eecusack@gmail.com

The aim of the research was to study if social media usage had any influence on women between the ages of 18 – 25. The research questions answered were: How does Social Media influence young women? How do young women perceive their usage of SM related to their interaction with people? The study was qualitative and made five deep one-on-one interviews, held with semi-structured questions and used convenience sampling. The literature consisted of five articles related to the topic and the theoretical framework used was the social constructionist theory and the top-down, bottom-up factors theory. The results found in the study were that these women were influenced by SM on how they look upon their bodies. Further, news and companies influence the participants through SM in negative manners, but at the same time they experience SM as a great tool of communication. Thematic analysis was used when analysing.

No description available.

The accessibility of leisure areas in growing cities is a question of equality. Women often feel unsafe and thereby limited in their usage of public spaces. The Nydala leisure area is a large urban green area placed in Umeå municipality where a new city district is being planned. This study explores how young women experience the Nydala leisure area, both in terms of usage and feelings of unsafety, using interviews and thematic analysis. Furthermore, the study explores how women’s movement is restricted by their feelings of unsafety. Two municipal planners in charge of the Nydala area were interviewed for information on planning and development. The study found the usage to be diverse albeit young women often feel restricted by the social power relations of gender transforming public spaces into a safety risk. Restrictions in movement were often due to fear of violence from hearing of assault cases, too few ‘eyes on the street’, a lack of management in public spaces and insufficient street lightning. The new city district along with the planners’ ideas could result in a higher social control and improvement in safety, however it might fall short on taking women’s experience of safety and usage into consideration. When planning leisure areas sustainably, young women’s feelings of safety and rights of movement should be considered and assessed along with functions, greenery, and the needs of nocturnal animals. Equal and democratic planning can be helped through safety walks with young women.