<p>Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel                                    </strong>BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel                       </strong>Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective </p><p><strong>Författare                          </strong>Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson</p><p><strong>Handledare                        </strong>Henrik Nilsson</p><p><strong>Datum                                </strong>Mars 2010</p><p><strong>Antal sidor                         </strong>48</p><p><strong>Nyckelord                          </strong>Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.<em></em></p><p>Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.</p>

<p>Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa.</p> / <p>As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.</p>

<p>Abstract</p><p>This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society.</p><p>Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become.</p><p>The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective.</p><p>The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera.</p><p>Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli.</p><p>Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet.</p><p>Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?</p><p>Metod</p><p>Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.</p>

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv Engelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective  Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson Handledare                        Henrik Nilsson Datum                                Mars 2010 Antal sidor                         48 Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling. Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.

Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.

No description available.

SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.