Vägledning är betydelsefullt enligt litteraturen, dock visar ett antal studier och granskningar på brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet. Det som främst behöver utvecklas och stärkas är vägledning som hela skolans ansvar; organisering, ledning och styrning. Fokus för den här studien är gymnasiementorers upplevelse av sitt uppdrag relaterat till studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, samt hur mentorer ser på sina förutsättningar att utöva och utveckla studie- och yrkesvägledningen utifrån sitt uppdrag. Förhoppningen är att studiens resultat ska bidra till att utveckla och stärka studie- och yrkesvägledning för att skapa hållbara effekter för både människor och samhället i stort. För studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju gymnasiementorer vid en kommunal gymnasieskola intervjuades. Mentorerna är samtliga anställda som lärare vid både högskoleförberedande och yrkesprogram. Resultatet visar på att mentorerna upplever att de har och tar visst ansvar för studie- och yrkesvägledning, men att de har begränsade formella förutsättningar för mentoruppdraget generellt. Det finns få uttalade förväntningar och ingen formell beskrivning avseende vägledning specifikt för mentorerna. Studien visar även att mentorskap och vägledning har klara beröringspunkter med fler likheter än skillnader. Mentorerna i studien beskriver sitt arbete påfallande likt snäv/individuell vägledning. Utifrån studiens resultat framstår det som att skolväsendet och andra berörda aktörer skulle kunna dra nytta av ett vidgat perspektiv på vägledningens och mentorskapets former samt vilka funktioner som skulle kunna bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. I teorin se till forskning, i praktiken prova; exempelvis leda och organisera för att skapa förutsättningar för reflektion, samverkan och samarbete mellan olika funktioner i olika former.

Students ‘motivation for religious studies at upper secondary school decrease on a yearly basis. The reasons for this lack of motivation are, among other things, the rising secularization in the Swedish society as well as the methods used for teaching religious studies.  The aim of this pedagogic study is to elucidate the challenges connected to the motivation of the students ‘regarding the motivation for religious studies that teachers encounter, as well as to understand how teachers undertake these challenges in their teaching practices. The method used for this study was semi structured interviews with active teachers conducted on the telephone or in person. The interviews were recorded and then transcribed. From this data a number of key factors were selected through thematized content analysis.  The result of the study confirms that the motivation of religious studies dwindles in Swedish Upper Secondary Schools. Teachers encounter vast challenges when trying to explain why students should take religious studies, especially vocational students find religious studies superfluous. The teachers who reached the highest degree of attainment reported that they teach in close connection to the students. Furthermore, they aim at using a broad variety of methods adjusted for the different students. Future research ought to study the reception of the subject by the students ‘ and how they perceived their own motivation for religious studies. By interviewing students, you might also collect data representing the experiences and perception of the students.