Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a. att de yrkesetiska principerna som fastställs av de fackliga organisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet inte har förankrats i de skolor där studiens informanter är verksamma. Studiens informanter föredrar att lösa situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum internt, bland arbetskamraterna. Även om viljan finns att vara en visselblåsare tycks en rädsla finnas hos informanterna på grund av de negativa följdverkningar som kan uppstå utifrån ett kritiskt ställningstagande till en kollegas agerande. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns många frågor som har att göra med kränkningar som lärarna i den här studien i mindre utsträckning reflekterat kring i sin yrkesverksamhet, trots tydliga regelverk som trycker på att anmälningsplikt gäller.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serien</p><p><em>Klass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien <em>Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet. Kriterierna som ligger till grund för denna uppsats är en specifik kunskapsgrund för yrket samt en nedtecknad yrkesetik. Forskningsrön som presenteras i uppsatsen uttrycker hur läraren på ett professionellt sätt skall kunna motivera elever till fortsatt lärande samt hur lärares förväntningar spelar en avgörande roll för hur elever skall lyckas uppnå goda resultat i skolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av modifierad didaktisk etnografisk metod och en kvalitativ analys. Analysen har baserats på ett urval av avsnitt ur TV-serien som fokuserar på pedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. Resultatet visar att TV-seriens pedagoger uppvisar likheter och motstridigheter med vad pedagogisk forskning framför som eftersträvansvärt när det gäller att motivera elever till fortsatt lärande. Det vill säga pedagogerna uppvisar inte alltid vad som beskrivs som en specifik kunskapsgrund för yrket. Resultatet visar även att TV-seriens pedagoger i några avsnitt inte uppfyller de yrkesetiska principer som finns nedtecknade för läraryrket. <strong><p>Ämnesord</p>: pedagogik, läraryrkets professionalitet, motivation, yrkesetiska principer </strong></em></em></p>

Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serien Klass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet. Kriterierna som ligger till grund för denna uppsats är en specifik kunskapsgrund för yrket samt en nedtecknad yrkesetik. Forskningsrön som presenteras i uppsatsen uttrycker hur läraren på ett professionellt sätt skall kunna motivera elever till fortsatt lärande samt hur lärares förväntningar spelar en avgörande roll för hur elever skall lyckas uppnå goda resultat i skolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av modifierad didaktisk etnografisk metod och en kvalitativ analys. Analysen har baserats på ett urval av avsnitt ur TV-serien som fokuserar på pedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. Resultatet visar att TV-seriens pedagoger uppvisar likheter och motstridigheter med vad pedagogisk forskning framför som eftersträvansvärt när det gäller att motivera elever till fortsatt lärande. Det vill säga pedagogerna uppvisar inte alltid vad som beskrivs som en specifik kunskapsgrund för yrket. Resultatet visar även att TV-seriens pedagoger i några avsnitt inte uppfyller de yrkesetiska principer som finns nedtecknade för läraryrket. Ämnesord : pedagogik, läraryrkets professionalitet, motivation, yrkesetiska principer

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läraretik definieras, motiveras och förvärvas enligt yrkesetisk litteratur för lärare och lärarstudenter. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete och om den kompetens lärare behöver för att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av tre böcker om yrkesetik som används på lärarprogrammen i Sverige. Böckerna är: Läraren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik. Lärares yrkesetik av Roger Fjellström, docent i praktisk filosofi. Den värdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr. i pedagogik och Airi Bigsten, förskollärare och doktorand i pedagogik. Böckerna analyseras utifrån följande frågor: Varför finns det yrkesetik för lärare? Vad innefattar lärares yrkesetik? För vem är yrkesetiken bra? Hur förvärvas/utvecklas yrkesetiken? Undersökningen visar att: Skolan består av en etisk/moralisk dimension inför vilken läraren behöver god handlingsberedskap. Introduktionen av yrkesetik bör ske under lärarutbildningen, vilket ökar möjligheten för läraren att tidigt utveckla sin etiska kompetens. Yrkesetiken är viktig för att yrket skall ses som en profession.

This study examined gray areas within professional ethics of a public library organization and investigated the relationship between the library as an organization and the librarian as an employee when it comes to support and opportunities to make exceptions to rules and regulations. This relationship is then related to workplace issues.Data were gathered via interviews with six librarians who were placed into two focus groups. Library organization documents that contain rules and regulations (guidelines) were examined. The presumption was that conformity between librarians’ experiences and actions and the organization’s guidelines will tell us something about workplace conditions. The theoretical framework is derived from the work of Richard M. Hare, a moral philosopher who separates ethics into two levels: intuitive and critical. These levels are used to analyze the data.The main findings are that ethical awareness among the librarians is weak, and there is a tendency to call ethical issues approaches, rather than ethics. There is extensive support from the library organization for making exceptions, especially to ordinary library rules such as lending without a library card. But when it comes to what librarians understand as the most important and difficult task, i.e., ways in which visitors are approached, organizational support is inadequate. For the library organization, there is more to do to make the workplace more satisfying for librarians so that ethical gray areas can be minimized. / Program: Bibliotekarie

Abstract Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics. Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning. Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments. Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found. / Sammanfattning Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer. Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.

<p>Abstract</p><p>Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning.</p><p>Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments.</p><p>Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget.</p><p>Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer.</p><p>Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till kränkande behandling mellan barn i förskolan samt var i det motverkande arbetet eventuella hinder uppkommer. Baserat på studiens syfte utgår vi från följande kategorier; tolkning av begreppet kränkning, förebyggande och förhindrande strategier samt de hinder som försvårar hanteringen av kränkande behandling mellan barn. Undersökningsmetoden som används är utskick av enkät till verksamma förskollärare för att på så sätt upptäcka om det finns en samsyn över hur kränkningar ska upptäckas och hanteras. Empirin har tolkats utifrån yrkesetiska normer, det vill säga de normer som överensstämmer med de allmänna normer som råder i samhället, som i sin tur påverkar förskollärares förhållningssätt. Resultatet visar att förskollärare tillämpar lagar och riktlinjer i sitt förhållningssätt för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Däremot finns inte de förutsättningar som krävs för att utöva sitt uppdrag till fullo. Stora barngrupper och stress försvårar enligt vår studie för förskollärare att vara aktivt närvarande, goda förebilder och etablera en värdegrund. Det vill säga de normer och värden som ligger till grund för det demokratiska samhälle vi lever i där alla ska värderas lika.

I min uppsatsskrivning har jag utgått ur en explorativ ansats där fokusgruppsintervjuer har använts som en metod för materialinsamling. Med hjälp av fokusgrupper vill jag lyfta fram och se hur yrkesetiska principerna i yrkesrådet syns i praktiken enligt professionella lärare. Jag vill också ta reda på hur de beskriver olika situationer och framför allt hur de resonerar kring detta. Det finns totalt elva professionella högstadielärare som har intervjuats i tre grupper. Efter intervjuerna slutfördes transkriberades de. Sedan delade jag upp materialet utifrån de fyra olika yrkesetiska principerna. Detta gjorde det lättare för läsaren att se vilken av principerna som är i fokus.  Resultatet visar att det finns en avsaknad av de yrkesetiska principerna både i teori och praktik för de intervjuade lärarna. Det finns en stor kunskapslucka hos dem kring dessa och de upplever att det är något som man sällan eller aldrig diskuterar.  Efter avslutat arbete och utifrån vad informanterna diskuterat kan man ställa sig frågan om vem som är ansvarig när det kommer till yrkesetiken och dess upprätthållande. Läraren är ju såklart en av de ansvariga parterna, men finns det fler? Utifrån svårigheter som informanterna lyft, är det rimligt att peka ut andra som har ett särskilt ansvar för yrkesetiken (ex ledning, kommuner, utbildare, skolverk etc.) och på vilket sätt och varför i så fall?

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users’ integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian’s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance. The study concludes that the understanding of policy documents deepens when they are being substantialized through general ethics. Through this junction a concretization of general ethics is achieved. Contradictions between different kinds of ethics are also being clarified. This merging clarifies which values that can be given priority in the profession of the librarian. The contradictions emphasize each librarian’s own reflection.