Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade lärare från den kompletterande pedagogiska utbildningen upplever inträdet i arbetslivet, detta utifrån deras syn på den egna lärarrollen, förväntningar på dem som lärare och deras uppfattning av sin läraridentitet. Detta har undersökts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sju lärare om deras upplevelser av det första året som yrkesverksam lärare. Studien utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv på roller och identiteter, som innebär att dessa ses som formade av och ständigt utvecklade genom social interaktion. De förväntningar som lärarna upplever finns på dem har kartlagts och utgör grunden för diskussionen kring lärarnas förhållningssätt till lärarrollen. Resultaten visar att lärarna i vissa avseenden upplever att deras läraridentitet och lärarroll inte går ihop. I vissa situationer upplever de att de saknar verktyg för att kunna handla i enlighet med sin identitet, och istället tvingas ta anta en lärarroll som de inte känner sig bekväma i. Detta glapp förväntas med tiden överbryggas genom att lärarna samlar på sig mer erfarenhet av yrket. Svårast hade lärarna att förhålla sig till de förväntningar de har på sig själva men inte lyckas leva upp till, medan andras förväntningar som bedömdes som orimliga lättare kunde avfärdas. Lärarna tycktes således ha en relativt välutvecklad bild av den egna läraridentiteten, och använder sig i viss mån av den för att bemöta andras förväntningar.

<p>Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågor</p><p>har det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknar</p><p>en tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hos</p><p>folk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur</p><p>yrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sin</p><p>yrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkar</p><p>dessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstrukturerade</p><p>intervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuerna</p><p>analyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet. Människors otydliga</p><p>bild av yrket påverkar inte personalvetarna särskilt, men chefers</p><p>otydliga bild av vad personalvetarna kan tillföra organisationerna har</p><p>en negativ påverkan. Ett bättre samarbete mellan utbildning och</p><p>arbetsliv efterfrågas för att öka medvetenheten om yrket hos</p><p>studeranden, som en förberedelse arbetsmarknaden.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter. Generellt hålls samrådsmöten veckovis mellan delaktiga myndigheter och det är framförallt genom interaktionen mellan professioner som yrkesrollen stärks. Informanterna utryckte även att det skulle vara svårt att ta del av denna form av samverkan utan erfarenhet inom sin myndighet, generellt ansåg informanterna även att det är utifrån sin erfarenhet de tillskriver sin yrkesidentitet. Yrkesidentiteten skapas utefter erfarenheter och de förväntningar som en yrkesroll innebär. Informanterna har olika syn på sina yrkesroller, medan vissa professioner var säkra på sin yrkesroll inför organisationsförändringen så har det för vissa stärkt yrkesrollen.</p><p>Nyckelord: Samverkan, yrkesidentitet, yrkesroll</p>

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter. Generellt hålls samrådsmöten veckovis mellan delaktiga myndigheter och det är framförallt genom interaktionen mellan professioner som yrkesrollen stärks. Informanterna utryckte även att det skulle vara svårt att ta del av denna form av samverkan utan erfarenhet inom sin myndighet, generellt ansåg informanterna även att det är utifrån sin erfarenhet de tillskriver sin yrkesidentitet. Yrkesidentiteten skapas utefter erfarenheter och de förväntningar som en yrkesroll innebär. Informanterna har olika syn på sina yrkesroller, medan vissa professioner var säkra på sin yrkesroll inför organisationsförändringen så har det för vissa stärkt yrkesrollen. Nyckelord: Samverkan, yrkesidentitet, yrkesroll

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågor har det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknar en tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hos folk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sin yrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkar dessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet. Människors otydliga bild av yrket påverkar inte personalvetarna särskilt, men chefers otydliga bild av vad personalvetarna kan tillföra organisationerna har en negativ påverkan. Ett bättre samarbete mellan utbildning och arbetsliv efterfrågas för att öka medvetenheten om yrket hos studeranden, som en förberedelse arbetsmarknaden.

The study is quantitative and the purpose was to examine the effects of ethnicity and education on three working-related identities and striving among 80 participants. The participants consisted of foreign-born people living in Sweden and people who were born in Sweden, with different educational background. Each groups consisted of 20 participants. The result showed that the highly educated participants had higher professional identity. The participants with lower education level had a stronger colleague identity than the higher educated participants and the Swedish-born participants had a lower identity. The higher educated participants had a lower need for an identity and the Swedish participants had a higher need for an identity. The participants with lower education level had a stronger commitment and a feeling of conflict with other ambitions and demands. Higher salary was considered to be the most important strive/ambition followed by personal developing and well-being. One important conclusion to be drawn is that the level of working-related identities was influenced by the participant’s different ethnicity and educational background. / Studien är kvantitativ och syftet var att med hjälp av en enkät undersöka hur tre arbetsrelaterade identiteter samt den arbetsrelaterade strävan varierade med etnicitet och typ av utbildningsbakgrund hos 80 personer där hälften var utlandsfödda personer, boende i Sverige, och hälften var personer födda i Sverige. Resultaten visade att hög- jämfört med lågutbildade hade en högre professionsidentitet. Låg jämfört med högutbildade hade en starkare arbetskollegor relaterad identitet och det gällde även deltagarna med utländsk jämfört med svensk bakgrund. De låg- jämfört med högutbildade hade ett högre identitetsbehov och svenskfödda jämfört med personer med utländsk bakgrund hade ett högre identitetsbehov. Hög jämfört med lågutbildade hade ett större engagemang och utvecklingsmöjligheter samt en högre grad av konflikt med andra ambitioner och krav från omgivningen. Högre lön skattades som den viktigaste strävan/ambitionen följt av att utvecklas och trivsel. En viktig slutsats att dra av detta är att det finns skillnader i graden av arbetsrelaterade identiteter mellan personer av olika etnicitet och utbildningsbakgrund.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800–talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ”skrivandet avden svenska folkskolans historia”. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats. Analysen visar dels hurstrukturer och processer både på lokal nivå och utifrån en mer allmän debatt eller diskurs verkar hapåverkat levnadsminnesskribenterna och deras yrkesidentitet.Det gäller strukturer, processer och fenomen som tidigare belysts av Florin och Persson så somskolans roll som fostrare och folkbildare, värvande av akademiskt lagda i de lägre klasserna tillfolkskolläraryrket, den statliga centraliseringen, professionalisering, lokalsamhället med sinastrukturer samt debatten och diskursen kring. Det har bidragit till aspekter av yrkesidentiteten hoslevnadsminnesskribenterna så som till exempel kollektiva idéer kring folkskolans nytta, enbildningssjälvbild och framhållande av sin bildningstörst, distansering ifrån allmänheten ochråheten hos till exempel hantverkare, tankar om den egna auktoriteten och ilska över att inte fåuttala sig, en av sig själva som lidande banbrytare och en vilja att bli erkända eller erkänna detidigare folkskollärarnas insatser samt ett mångbottnat förhållandet till prästerskapet. Dessa aspekterav en yrkesidentitet kan ha skapat känslor och drivkrafter hos folkskollärarna som påverkatutvecklingen. Känslor och drivkrafter så som till exempel tankar om en egen auktoritet utifrånrollen som en pedagogisk professionell folkskollärare och den yrkesidentitet som denna innefattade.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är hur tid, arbetsfördelning och styrdokument ses som de bakomliggande faktorerna som påverkar fritidspedagogens roll och kompetens i skolan. Det sociala lärandet och fritidspedagogernas flexibla förhållningssätt tycker både fritidspedagogerna och lärarna är de viktigaste orsakerna till varför fritidspedagogerna behövs i skolan. En slutsats som dragits av studien är att planeringstiden är den främsta faktorn till att fritidspedagogens roll och kompetens inte används på rätt sätt. En annan slutsats som dragits av studien är att både fritidspedagogerna och lärarna värdesätter fritidspedagogens sociala kompetens. De menar att barnen i dagens skola skulle ha svårt att nå upp till de krav och mål som är preciserade i styrdokumenten om inte fritidspedagogen hade funnits i skolan med sin värdefulla roll och kompetens.

SAMMANFATTNINGDet sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning. För att undersöka detta område närmare har jag genomfört gruppintervjuer med fem blivande officerare och fem blivande stridspiloter. Resultatet visar att en majoritet av deltagarna i studien har en marknadsmässig inställning. Karriär, utveckling och privata intressen är i hög grad styrande för deras val, men de visar också tecken på institutionalisering då de har tagit till sig organisationens värderingar som sina egna. Studenterna upplever ett behov av både taktisk och strategisk karriärvägledning.