<p>2014-06-03</p>

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school. Could an education closer to reality, increase the pupils´ motivation in vocational schools?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få svar om en mer verklighetsnära praktisk undervisning kan ge eleverna mer motivation under dessa lektioner. Om det har betydelse att undervisningen som sker i skolan ej är så verklighetsnära som vi önskar. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation kan stärkas hos eleverna genom en mer verklighetsnära praktisk undervisning. Med hjälp av intervjuer bland både lärare och elever, vill vi undersöka om detta kan höja motivationen hos eleverna under de dessa lektioner och vad som kan tänkas påverka deras motivation.Sammanfattningsvis förstår vi genom resultaten av intervjuerna att det finns önskemål bland både elever och lärare i yrkesinriktade gymnasieprogram att ha en mer praktisk verklighetsnära undervisning för att skapa en höjd motivation. Motivationen hos både elev och lärare är viktig för att ta tills sig kunskap. / Motivation at school. Could an education closer to reality, increase the pupils´ motivation in vocational schools?

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.

<p>Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.</p>

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter. Andra fördelar med det autentiska materialet är att det är på riktigt, intressant, roligt och motiverande. De informanter som använder läroboksmaterial gör detta för att tydliggöra undervisningen för svagare elever.