Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser. På ryggen felaktigt: "conselling"

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter.Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet?Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande.Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ. Eleverna i vår undersökning uppfattade praktiken både som värdefull och problematiskt. Eleverna uppfattade t.ex. att de fått en inblick i arbetslivet samt varit delaktiga i arbetet på sin praktikplats. På samma gång uppfattade de inte att de hade fått känna sig vuxna och att praktiken inte hade varit till någon hjälp inför kommande gymnasieval.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer.I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Jag har genomfört en enkätundersökning bland fyra klasser med åk 9 elever på en skola i en mindre kommun. Det som fastslås i undersökningsresultaten är att de flesta elever har en god självvärdering och har gjort sitt programval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja. Efter resultatgenomgången har jag därför dragit slutsatsen att eleverna själv står för sitt avgörande beslut. Detta innebär att det i väldigt liten utsträckning förekommer s.k. kompisval eller att föräldrar och syskon är styrande i slutskedet inför deras gymnasieval.Den påverkansfaktor som kan bli negativ för eleven är när deras slutgiltiga val inte bygger på deras eget beslut och utifrån deras eget intresse. Detta har visat sig förekomma i några fall i min undersökning. Där har eleverna gjort sitt gymnasieval utifrån andras intresse, vilket ökar risken för att det kan bli fel i studieinriktningen.

<p>Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten.</p><p>The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.</p>

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

Diss. Göteborg : University.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha.Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- ochyrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor.Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering ochöversättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas. / From head to toe?The national directive's journey through a municipality and thefusion with its organization and translation.There are many examples of studies that have been made in order to find out why the situation around educational and vocational guidance has turned into what it is today. In this essay the focus has been moved from areas of explanations, such as the background of the individuals and a society full of alternatives, which is often mentioned. It has instead landed on the value that for instance organization and the translation of the national directives may have. And by translation we mean the understanding and intrepration of the directives that accurs when people get hold of them.The purpose of the essay has been to follow the national directions of educational and vocational guidance in a municipality and to analyse the organization and the translation of the directives significance. Helsingborg became the study area, a comparatively large municipality. People with different levels of involvement in the educational and vocational guidance have been interviewed about these topics. The result has since alternately been applied with theories of the organizing and translation. The essay’s most important results is that the organization in the municipality and translation of the national directives affects the educational and vocational guidance and also that equal guidance, which is what the municipality aims for, cannot be promised if the phenomenon with translation is not taken into account.Linked to translation is the assessment and follow-up, which is also needed in order for guidance, equal and fair to all students, to be assured.Keywords: assessment and follow-up, educational and vocational guidance,implementation, national directives, organization, translation