<p><strong><p>Abstract</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. <strong>Method:</strong> for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used. <strong>Result:</strong> the analysis resulted in six themes: <em>1. Difficult working conditions which are handled by its own systematic controls. 2. The meaning of being a professional nurse anesthetist. 3. Satisfaction for professionals, has a good relationship with the patient, family, team and develop their professional role. 4. Poor health professionals, has its own misjudgements and situations are not self-control. 5. Prerequisites for a good teamwork, clear communication, trust with their colleagues and to be responsive within the team. 6. A characteristic of the lack of team co-operation is lack of communication and trust, and to feel redundant in the professional role. </em>The category <em>less important</em> remained at the category level. <strong>Conclusion:</strong> the results show that despite the anesthesia nursing regarded as an independent professional, anesthesia nurses were very dependent on the team around them. The conclusion is that much emphasis is placed on being able to work independently and to have good medical knowledge in the field, but it is also important to be able to cooperate and respected by other team members.</p></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><strong><p>Syfte:</p></strong>studiens syfte var att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sin egen profession. Förhoppningen var att genom att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sitt arbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och vidareutveckling av anestesisjuksköterskans yrkesroll och kompetens. <strong>Metod:</strong> för studien användes en kvalitativ metod där tio anestesisjuksköterskor intervjuades i åldrarna 27-55 år, fyra män och sex kvinnor deltog i studien. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Patricia Benners sju kompetensdomäner. <strong>Resultat</strong>: resultatet utmynnade i sex teman, <em>1. Svåra arbetsförhållanden hanteras med eget systematiskt kontrollsystem. 2. <strong></strong>3. Tillfredställande för professionen är god relation till patient, anhörig, teamet och att utveckla sin yrkesroll. 4. Otillfredsställande för professionen är egna missbedömningar och situationer man inte själv kan råda över.<strong> </strong>5<strong>. </strong>Förutsättningar för ett bra teamarbete är tydlig kommunikation, att känna tillit till sina kollegor och vara lyhörd inom teamet. 6. Utmärkande för bristande teamsamarbete är bristande kommunikation och tillit, samt att känna sig överflödig i yrkesrollen. Kategorin mindre betydelsefullt stannade på kategori nivå.</em> <strong>Slutsats:</strong> resultatet visar att trots att anestesisjuksköterskeyrket betraktas som ett självständigt yrke, var anestesisjuksköterskorna mycket beroende av teamet runt omkring dem. Slutsatsen är att stor vikt läggs på att kunna arbeta självständigt och att ha goda medicinska kunskaper inom området, men det är även betydelsefullt att kunna samarbeta och respekteras av övriga team medlemmar. </strong></p>

Abstract Aim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used. Result: the analysis resulted in six themes: 1. Difficult working conditions which are handled by its own systematic controls. 2. The meaning of being a professional nurse anesthetist. 3. Satisfaction for professionals, has a good relationship with the patient, family, team and develop their professional role. 4. Poor health professionals, has its own misjudgements and situations are not self-control. 5. Prerequisites for a good teamwork, clear communication, trust with their colleagues and to be responsive within the team. 6. A characteristic of the lack of team co-operation is lack of communication and trust, and to feel redundant in the professional role. The category less important remained at the category level. Conclusion: the results show that despite the anesthesia nursing regarded as an independent professional, anesthesia nurses were very dependent on the team around them. The conclusion is that much emphasis is placed on being able to work independently and to have good medical knowledge in the field, but it is also important to be able to cooperate and respected by other team members. / Sammanfattning Syfte: studiens syfte var att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sin egen profession. Förhoppningen var att genom att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sitt arbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och vidareutveckling av anestesisjuksköterskans yrkesroll och kompetens. Metod: för studien användes en kvalitativ metod där tio anestesisjuksköterskor intervjuades i åldrarna 27-55 år, fyra män och sex kvinnor deltog i studien. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Patricia Benners sju kompetensdomäner. Resultat: resultatet utmynnade i sex teman, 1. Svåra arbetsförhållanden hanteras med eget systematiskt kontrollsystem. 2. 3. Tillfredställande för professionen är god relation till patient, anhörig, teamet och att utveckla sin yrkesroll. 4. Otillfredsställande för professionen är egna missbedömningar och situationer man inte själv kan råda över. 5. Förutsättningar för ett bra teamarbete är tydlig kommunikation, att känna tillit till sina kollegor och vara lyhörd inom teamet. 6. Utmärkande för bristande teamsamarbete är bristande kommunikation och tillit, samt att känna sig överflödig i yrkesrollen. Kategorin mindre betydelsefullt stannade på kategori nivå. Slutsats: resultatet visar att trots att anestesisjuksköterskeyrket betraktas som ett självständigt yrke, var anestesisjuksköterskorna mycket beroende av teamet runt omkring dem. Slutsatsen är att stor vikt läggs på att kunna arbeta självständigt och att ha goda medicinska kunskaper inom området, men det är även betydelsefullt att kunna samarbeta och respekteras av övriga team medlemmar.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.