The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material. The material has also been compared and analyzed against previous research on teachers first years in the profession and the research on preschool reachers start in the profession. The results show that three of the interviewed preschool teachers felt they have the support of colleagues during the start of their profession. Preschool teachers experienced various phenomena as difficulties during their professional start, but they stated that they experienced the same phenomenon as an opportunity in the start of the profession. These phenomena were the interactions with the children and the support they felt by their colleagues. Furthermore, the preschool teachers felt at home in the profession after approximately one year.

<p>Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin</p><p>studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.</p><p>Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa</p><p>förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.</p><p>Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning</p><p>kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,</p><p>intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det</p><p>hermeneutiska synsättet.</p><p>Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer</p><p>under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till</p><p>Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under</p><p>sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna</p><p>upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:</p><p>- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?</p><p>- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?</p><p>- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år. Utifrån Föreningen GCI:s medlemsregister har vi valt ut medlemmar som examinerats efter 1966 och innan 1986. De flesta av medlemmarna är kvinnor vilket medförde att vi bestämde oss för att enbart undersöka kvinnliga lärare i idrott och hälsa. Enkäterna skickades ut via post till 150 medlemmar i föreningen. Det totala bortfallet var 28%. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Kobasas teori om personlighetsbaserad härdighet.</p><p>Resultat</p><p>De yttre, arbetsrelaterade faktorer som framkom som viktiga i undersökningen var trivsel med kollegor, därefter stöd från kollegor och inflytande över arbetsuppgifter. Vilken typ av tjänst idrottslärarna innehar visade sig ha betydelse för trivsel, stöd och inflytande. Idrottslärare med andra uppdrag var de som trivdes bäst, kände mest stöd och inflytande till skillnad från dem som arbetade som idrottslärare med annat ämne, vilka skattat lägst på samtliga områden. Positiva yttre förhållanden var kollegor och friheten i arbetet. De inre, personella faktorer som framkom som viktiga var stöd från familjen och vänner utanför arbetet, att anse sig vara en bra idrottslärare samt att ha en god elev- och föräldrarelation. Ett positivt inre förhållningssätt som framkom som viktigt var elevgruppen i form av trevliga elever och rörelseglädje. De faktorer som lärarna uppgav själva som betydelsefulla för att stanna kvar i yrket var arbetet med barn och ungdomar, idrottsämnets karaktär och det variationsrika arbetssätt det erbjuder samt den egna utvecklingen.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt Kobasas teori om stresstålighet och personlighetsbaserad härdighet kan betydelsen av de tre komponenterna engagemang, kontroll och utmaning bidra till att kvinnliga idrottslärare stannar kvar i sitt yrke. Engagemang grundar sig i denna studie bl a i att uppskatta arbetet med barn och ungdomar, ägande av sociala resurser och tillit till det egna jaget. Kontroll innebär dels att värdesätta ämnets varierande innehåll, känna inflytande, dels att kunna hantera uppgifterna i sin tjänst. Utmaning kan utifrån empirin beskrivas som det som ämnet idrott och hälsa omfattar, friheten som arbetet innebär och den personliga utvecklingen som idrottsläraryrket ger. Dessa faktorer framträder som betydelsefulla för de kvinnliga idrottslärarnas arbetssituation, vilket enligt vår tolkning bör ha inverkat på att de stannat kvar i sitt yrke.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: - Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke? - Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke? - Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke? Metod Vi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år. Utifrån Föreningen GCI:s medlemsregister har vi valt ut medlemmar som examinerats efter 1966 och innan 1986. De flesta av medlemmarna är kvinnor vilket medförde att vi bestämde oss för att enbart undersöka kvinnliga lärare i idrott och hälsa. Enkäterna skickades ut via post till 150 medlemmar i föreningen. Det totala bortfallet var 28%. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Kobasas teori om personlighetsbaserad härdighet. Resultat De yttre, arbetsrelaterade faktorer som framkom som viktiga i undersökningen var trivsel med kollegor, därefter stöd från kollegor och inflytande över arbetsuppgifter. Vilken typ av tjänst idrottslärarna innehar visade sig ha betydelse för trivsel, stöd och inflytande. Idrottslärare med andra uppdrag var de som trivdes bäst, kände mest stöd och inflytande till skillnad från dem som arbetade som idrottslärare med annat ämne, vilka skattat lägst på samtliga områden. Positiva yttre förhållanden var kollegor och friheten i arbetet. De inre, personella faktorer som framkom som viktiga var stöd från familjen och vänner utanför arbetet, att anse sig vara en bra idrottslärare samt att ha en god elev- och föräldrarelation. Ett positivt inre förhållningssätt som framkom som viktigt var elevgruppen i form av trevliga elever och rörelseglädje. De faktorer som lärarna uppgav själva som betydelsefulla för att stanna kvar i yrket var arbetet med barn och ungdomar, idrottsämnets karaktär och det variationsrika arbetssätt det erbjuder samt den egna utvecklingen. Slutsats Enligt Kobasas teori om stresstålighet och personlighetsbaserad härdighet kan betydelsen av de tre komponenterna engagemang, kontroll och utmaning bidra till att kvinnliga idrottslärare stannar kvar i sitt yrke. Engagemang grundar sig i denna studie bl a i att uppskatta arbetet med barn och ungdomar, ägande av sociala resurser och tillit till det egna jaget. Kontroll innebär dels att värdesätta ämnets varierande innehåll, känna inflytande, dels att kunna hantera uppgifterna i sin tjänst. Utmaning kan utifrån empirin beskrivas som det som ämnet idrott och hälsa omfattar, friheten som arbetet innebär och den personliga utvecklingen som idrottsläraryrket ger. Dessa faktorer framträder som betydelsefulla för de kvinnliga idrottslärarnas arbetssituation, vilket enligt vår tolkning bör ha inverkat på att de stannat kvar i sitt yrke.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare. Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga, intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det hermeneutiska synsättet. Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.

Denna studie undersökte kvinnors upplevelser i sin yrkesroll och vilka strategier de använder för att anpassa sitt beteende för att balansera sin professionella roll med sin inre identitet. Genom semistrukturerade intervjuer med 10 kvinnor från två olika IT-företag undersöktes hur företagskulturen kan påverka kvinnors känslor om inkludering och karriärmöjligheter. Tidigare forskning hade visat att det fanns en rad olika utmaningar som kvinnor som arbetar inom mansdominerade branscher möts med i sin vardag. Utmaningarna varierar men i främsta hand visade det sig att kvinnorna har upplevt hinder kring traditionella könsnormer, bristande kvinnlig representation och osäkerhet om karriärmöjligheter. Empirin som samlades in från intervjuerna analyserades med hjälp av teorier och begrepp från Yvonne Hirdman, Erving Goffman och Arlie Hochschild för att förstå de personliga berättelserna om kvinnornas upplevelser. Tillämpning av genussystemet, det dramaturgiska perspektivet och emotionellt arbete tillät utforskning av kvinnornas tankar kring kön, identitet och företagskultur inom IT. Resultatet av den föreliggande studien indikerade att kvinnors upplevelse av sin professionella roll och identitet förändras över tid. För vissa av kvinnorna har diskussioner kring inkludering och jämställdhet kontinuerligt varit en fråga som har en stor inverkan på deras välmående på arbetsplatsen. Andra kvinnor framhöll en positivitet kring karriärmöjligheter, samtidigt har de flesta reflekterat över utmaningar med att balansera mellan familjeliv och arbetsliv. Slutligen har det noterats att kvinnors strategier för att hantera sin arbetsmiljö varierar, vilket beror på både individuella och strukturella faktorer.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har en viktig roll inom vården. Titeln är skyddad och yrket kan endast utföras efter en utbildning omfattande 180hp samt med en legitimation från Socialstyrelsen. Sjuksköterskeyrket kan utövas inom många olika områden, såsom sluten och öppenvård. Arbetsbelastningen kan komma att påverka sjuksköterskans psykiska hälsa. Etisk stress kan förekomma för sjuksköterskan då yrket följer specifika riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta orsakerna till att sjuksköterskor överväger att lämna yrket. Metod: Denna litteraturstudie har baserats på kvalitativa artiklar, och har därmed en kvalitativ design, samt en induktiv ansats. Denna design väljs då en sammanställning av sjuksköterskors upplevelser beskrivs. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i åtta subteman som sedan delades in i tre teman på faktorer till varför sjuksköterskor lämnar yrket. Dessa tre orsaker var brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer. Under brister i organisationen framkom subteman; hög arbetsbelastning, personalbrist, begränsat ledarskapsstöd, mobbning i arbetslivet och få utvecklingsmöjligheter. Individuella faktorer framkom utifrån subteman; psykisk och fysik trötthet, obalans mellan privat- och arbetsliv, och förväntningar på yrket överensstämmer inte med verkligheten. Slutsats: Sjuksköterskan vill lämna yrket på grund av brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer, dessa faktorer påvisar behovet av förändring.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskans upplevelser av första tiden i yrket är väl beforskat. Däremot är forskning om distriktssköterskans upplevelser sparsam. Ökat åldrande hos befolkningen ställer allt mer ökade krav på en alltmer avancerad sjukvård och ökad omvårdnadskompetens. Det råder brist på specialistsjuksköterskor och behovet är stort inom primärvården. Genom att belysa distriktssköterskans upplevelser av första tiden finns möjlighet att öka förståelsen kring de förutsättningar som krävs för att en nyutbildad distriktssköterska ska känna sig förberedd för den nya yrkesrollen samt uppleva möjlighet att utöva sin kompetens.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av första tiden i yrket. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet ledde fram till fyra kategorier vilka var en emotionell utmaning, personlig utveckling i relation till yrkesrollen, brist på praktisk kunskap och det kollegiala stödet är värdefullt. Slutsats: Distriktssköterskan upplevde första tiden som känslomässigt påfrestande och präglades av krav och förväntningar på den nya yrkesrollen som upplevdes komplex. Det fanns en avsaknad av praktisk kunskap som skapade osäkerhet i yrkesrollen. Det kollegiala stödet hade stor beydelse. Genom förskrivningsrätten och upplevelsen att kunna ta sig an det ökade ansvaret fann distriktssköterskan en självständighet. Studiens fynd bedöms värdefulla för arbetsgivare, lärosäten och kollegor för att kunna ge det stöd distriktssköterskor behöver för att känna trygghet i sitt arbete och tillåtas växa i sin nya yrkesroll.

Bakgrund: Sjuksköterskor har det grundläggande ansvaret för omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvård och ska arbeta hälsofrämjande. I dagsläget råder en global brist på sjuksköterskor. Bristen beror bland annat på att befolkningen ökar och lever längre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Det är även för få sjuksköterskor som tar examen och det är svårt att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Bristen på sjuksköterskor leder till konsekvenser för vården och gör bland annat att vårdkvalitén försämras.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 9 kvantitativa studier och 6 kvalitativa studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudkategorier om vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket: (1) Bristande arbetsmiljö, (2) Psykisk ohälsa, (3) Bristande stöd, (4) Bristande arbetsrelationer, (5) Sjuksköterskeyrket och (6) Demografiska egenskaper.Slutsats: Det finns flera olika anledningar som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket. Hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider och brist på bekräftelse och belöningar var de mest framträdande skälen till att vilja lämna. Genom att identifiera vad som får sjuksköterskor att vilja lämna kan åtgärder vidtas för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Detta kan eventuellt leda till att bristen på sjuksköterskor minskar och att vårdkvalitén förbättras. / Background: Nurses have the basic responsibility for the nursing work in health care and must work to promote health. There is currently a global shortage of nurses. The shortage is partly due to the population increasing and living longer, which leads to an increased need for care. There are also too few nurses who graduate and it is difficult to get nurses to stay in the profession. The lack of nurses leads to consequences and causes the quality of care to deteriorate.Aim: The purpose of the literature review was to describe what makes nurses want to leave the profession.Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 9 quantitative studies and 6 qualitative studies were obtained from the databases PubMed and Cinahl.Results: The results are presented in six main categories about what makes nurses want to leave the profession: (1) Poor work environment, (2) Mental ilness, (3) Lack of support, (4) Lack of working relationships, (5) The nursing profession and (6) Demographic characteristics.Conclusion: There are several different reasons why nurses want to leave the profession. High workload, unfavorable working hours and lack of confirmation and rewards were the most prominent reasons for wanting to leave. By identifying what makes nurses want to leave, measures can be taken to get nurses to stay in the profession. This may lead to a reduction in the shortage of nurses and an improvement in the quality of care.

Kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner är ett allmänt känt faktum som ökar med högre hierarkiska positioner och den svenska forskningen kring fenomenet har pågått i mer än 20 år. Den kvinnliga underrepresentationen har ofta diskuterats med bakgrund i familjeperspektivet, eftersom kvinnor konstaterats bära huvudansvaret för barnomsorgen som bland annat minskar tiden i förvärvsarbete. Den svenska forskningen har även noterat att män och kvinnor till stor del hade anställningar inom olika organisationer och yrken. Det benämns som horisontell könssegregering och hade samband med olika karriärmöjligheter för arbetstagarna.Denna uppsatsen visar att andelen auktoritetspositioner är större i de blandade yrkena, i förhållande till de mer könssegregerade yrkena. Sambandet hos de blandade yrkena visar dessutom en ökad vertikal könssegregation hos auktoritetspositionerna, i jämförelse med mer könssegregerade yrken. Den ökade sannolikheten för en arbetstagare att vara i auktoritetsposition har framförallt männen jämförelsevis med kvinnorna, i de blandade yrkena.