Return to search

Högre utbildning och self-efficacy : En kvantitativ undersökning om motivation till studier och studenters tilltro till generell och akademisk förmåga

Studien syftade till att bidra med (1) generell kunskap till diskursen om högre utbildning genom att undersöka varför studenter väljer att utbilda sig på högre nivå samt (2) fördjupad kunskap om betydelsen av self-efficacy för studenters syn på och upplevelse av högre utbildning. I den kvantitativa forskningsdesignen användes en survey-metod med enkäter (N = 186) för att samla in data. Generell self-efficacy definieras som individens tilltro till sin förmåga att organisera och genomföra handlingar som krävs för att uppnå specifika prestationer. Denna tilltro till den egna förmågan har positiva samband med studieprestationer och beteenden. I arbetslivet är self-efficacy en av de viktigaste personliga resurserna och uppmärksammas alltmer inom utbildning. Utöver generell self-efficacy undersöks tilltron till den egna förmågan ur domänspeficka dimensioner. Inom utbildning specificeras tilltron till akademisk self-efficacy och är instrumentell och uppgiftsfokuserad. Det handlar inte om tilltron till generella färdigheter som problemlösningsförmåga utan snarare om att hantera specifika uppgifter i en akademisk kontext. Resultaten från deskriptiva analyser visar att anställningsbarhet verkar vara det starkaste motivet till studenternas inträde i högre utbildning. Därefter kommer motiv som kan liknas vid bildning – enligt det Humboldtska idealet. Dessutom tenderar akademisk self-efficacy att öka över tid efter antal lästa terminer medan liknande samband inte observeras för generell self-efficacy. Att generell self-efficacy var betydande vid förklaring av variansen i akademisk self-efficacy stämmer överens med tidigare forskning. Det verkar som om ett neoliberalt marknadsideal har påverkat enskilda studenter och deras motiv för att söka sig till högre utbildning. Kompetensen som studenterna utvecklar under studietiden tenderar att i hög grad vara uppgiftsfokuserad. Med tanke på den låga genomströmningen i svensk högre utbildning och self-efficacy teorins positiva samband med studieprestationer skulle svenska lärosäten gynnas av att främja både generell och akademisk self-efficacy hos sina studenter.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-67222
Date January 2024
CreatorsSebastian, Heikkilä
PublisherMälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds