Barns rätt till att göra sig förstådd och förstå andra finns lagstadgad genom FN:s barnkonvention och konventionen om de mänskliga rättigheterna. Forskning visar på att alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett bra verktyg för att ge barnen möjlighet till en fungerande kommunikation. Trots detta finns inte AKK explicit uttryckt i förskolans läroplan, vilket lämnar en stor valfrihet till förskollärarna i hur de väljer att stötta barnens språk och kommunikationsutveckling i sin undervisning. I glappet mellan forskningen och förskollärarnas beprövade erfarenheter upptäcktes en kunskapslucka som genom denna studie önskades fylla. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod, där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultatet analyserades genom en tematisk analys som visade att informanterna i likhet med vad forskning säger anger tid, kunskap och fortbildning om AKK som både en förutsättning och hinder för att använda AKK i undervisningen. En slutsats som kan dras av studien är att hur väl barnet får möjlighet att utveckla sin kommunikation till stor del avgörs av pedagogernas kunskaper och förutsättningar för att skapa en god lärande miljö.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-219557 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Eriksson, Lina, Sondell, Maria |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds