Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården. Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter. Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat. / Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care. This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it. The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting. Intervjuerna visade att gemensam upphandling är av vikt för att effektivisera resursanvändningen. Idag arbetar landstingen med att effektivisera användningen av de befintliga resurserna med hjälp av uppföljning och gemensam upphandling. Studien påvisar att styrning inspirerad av näringslivet kan skapa en ökad effektivisering av landstingets resursanvändning. Med fokus på upphandling ämnar studien att belysa de fördelar som kommer av gemensamma avtal.

No description available.

<p>Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.</p><p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.</p><p>Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat.</p> / <p>Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care.</p><p>This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it.</p><p>The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.</p>

<p>Godkännandedatum 2014-06-05</p>

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik. I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management. Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan. Denna uppsats avser att visa i vilken mån de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen har förändrats och på vilket sätt. Resultatet vi fann är att den låga maktdistansen har blivit hög och i samband med detta har även delaktighet och konsensus påverkats negativt. Slutsatsen som dragits är att vi rör oss bort från den svenska ledarskapsmodellen.

Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen.   I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation.   Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt rapporter från Kriminalvården. Dessutom använder jag dokumentanalysen. Dokumentanalysen baseras på olika rapporter och andra publikationer från Kriminalvården som finns publicerad på organisationens hemsida. Delvis ingår även interna dokument i analysen. Jag använder mig även av litteratur för att kunna förklara bakgrund och teorier som har betydelse för analysen.   Efter presentationen av materialet följer analysen där alla kännetecken av New Public Management konceptet blir jämfört med Kriminalvården aktuella situationen samt organisationens pågående förändringsarbete under de senaste åren. Frågan om hur mycket och på vilket sätt reformerna har påverkat Kriminalvårdens arbete idag försöks att framställa. Slutsatsen är väl att mycket av New Public Management konceptet försöks att omsätta i verksamheten. Det finns tydliga bevis för olika kännetecken, fast Kriminalvården har delvis misslyckas, exempelvis med sitt personalarbete och i detta samband ekonomin. Förändringsprocessen är alltså inte avslutat än.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur New Public Management påverkar de professionella inom universitetsvärlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en så kallad self-report inom professionella i universitetsvärlden.   Resultat &amp; slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt på de professionella inom universitetsvärlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hänsyn. Istället har pengar och makt blivit ett större fokus jämfört med tidigare då professionalitet hade en större roll. Självreglering är viktigt för att autonomin inte ska tona bort, detta har bidragit till en speciell chefskultur som påverkar de anställda. Vår slutsats är att NPM hämmar de professionellas utveckling.   Studiens bidrag: Vår studie har bidragit till en större förståelse av NPM och de professionella inom en verksamhet som bedrivs av detta. Flera faktorer är av betydelse och vår studie visar på att självreglering är av vikt för att de professionella ska kunna utöva sin kunskap på dess rätta professionella sätt. Vi hoppas på att vår studie bidrar till mer förståelse för de professionella och kan leda till en bättre miljö i verksamheten mellan de professionella och administratörerna.   Förslag till vidare forskning: Vi föreslår att samma studie utförs på fler respondenter för att få större kunskap kring studien samt betona chefernas åsikter och erfarenheter. Detta eftersom cheferna kan ha en annan bild av hur verklighetssynen kan se ut. Dessutom kan andra kvalitativa metoder användas som kan bidra till ett annorlunda resultat.

Managementidéer och modeller som New Public Management (NPM) fick i början av 1990-talet ett stort genomslag i den offentliga förvaltningen. Reformer har därmed gjorts i rationalitetens och effektivitetens tecken. Tidigare forskning visar att NPM även slagit igenom stort på det kulturpolitiska området. Det saknas dock studier som har kombinerat NPM och kulturarvssektorn som helhet. I uppsatsen undersöks hur NPM har tolkats och omsatts i regeringens styrning av den statliga kulturarvsförvaltningen 1990 till idag. Undersökningen har bestått av en kvalitativ innehållsanalys av officiella dokument för myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens historiska museer i form av regleringsbrev, myndighetsinstruktioner, samt kultur- och kulturarvsinriktade propositioner och SOU:er. Nyinstitutionell organisationsteori har utgjort uppsatsens övergripande teori. Därutöver har NPM-teori och teoribildning inom Public Value Management (PVM) fungerat som teoretiska utgångspunkter. PVM har använts som en teoretisk motvikt till NPM i syfte att bättre förstå kulturarvsförvaltningens specifika förutsättningar. Resultatet av undersökningen visar att NPM framför allt har påverkat styrningen av kulturarvsförvaltningen på ett idémässigt plan. Detta har inneburit att rationalitetsbaserade värderingar har adderats till de redan existerande kulturprofessionella/humanistiska i styrningen av kulturarvsförvaltningen. Mål- och resultatstyrningen av de tre undersökta myndigheterna har stundtals över den studerade tidsperioden balanserat på gränsen till att ta över det för kulturområdet så viktiga armslånga avståndet mellan politik och förvaltning. Kulturarvsförvaltningens kärnfrågor urval och värdering har dock inte varit föremål för detaljstyrning från regeringen.

Mot bakgrund av en kostsam välfärd och växande offentlig sektor implementeradeSverige New Public Management för att stävja kostnader och effektiviseravälfärden. I New Public Managements utbredning, 30 år senare, förefallerimplementeringen ha bidragit till en allt mer ohälsosam arbetsmiljö. Det socialaarbetet organiseras numera med hjälp av ständiga effektiviseringar, en tilltagandedokumentation och ett decentraliserat budgetansvar. Politiker har kritiseratmodellen då många välfärdsprofessioner insjuknar i miljön, och flera socialarbetareanvänder olika hanteringsstrategier för att hantera situationen. I dagsläget befinnersig det sociala arbetet i en ny situation på grund av ett globalt virusutbrott avCorona. Med pandemins omfattning följer också nya förutsättningar för det socialaarbetets praktik, där New Public Managements effektivitetsanspråk möjligtvis ståri motsättning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer vad gäller reduktionenav smittspridning. Därmed är syftet med studien att undersöka vilken upplevelsesocialarbetare har av styrmekanismerna effektivitet, budget och dokumentation iden pågående Coronapandemin, samt vilka hanteringsstrategier enskildasocialarbetare använder när de navigerar i en miljö präglad av både New PublicManagement och pandemin. Datainsamlingen utgörs av åtta semi-struktureradeintervjuer, med socialarbetare inom Region Skåne och Socialtjänsten. Detempiriska materialet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk där helhetenutgörs av tre teorier; Gestaltpsykologi, Copingstrategier och den Naturligainställningen. Resultaten illustrerar att effektivitet, budget och dokumentation istora drag är lika styrande, dock förefaller inte styrmekanismerna upplevas avenskilda socialsekreterare på samma sätt som innan pandemin. Resultaten visarockså på en diskrepans mellan enskilda socialarbetares och ledningens upplevelseav effektivitet, budget och dokumentation, samt vad som blir viktigt under enpandemi. Resultaten visar också på att socialarbetare använder åtta olika typer avcopingstrategier i det praktiska arbetet. Slutligen, framgår tre lärdomar utifrånresultatet vad gäller: en organisatorisk oförberedelse inför pandemin, ett distanseratsocialt arbete och en trög byråkratisk omställning. / New public Management was implemented as a response to growing welfare andan expensive public sector. 30 years later, the spread of New Public Managementappears to have contributed to an increasingly unhealthy working environment.Social work is now characterized with a big emphasis on continual efficiencyprojects, a growing burden of documentation and a decentralized budgetaryresponsibility due to this. Furthermore, numerous politicians have criticised themodel and many welfare professions become ill in this context. Therefore, socialworkers are using different coping strategies to cope with the organizationalsituations. Today the social work in Sweden is in a new situation due to the globalpandemic that came with the spread of the Coronavirus. This may affect how socialworkers experience and cope with New Public Managements focus on constantefficiency actions because there might be opposition between this andFolkhälsomyndighetens recommendation of curbing the spread of the Coronavirus.Therefore, the purpose of this thesis is to study social workers experience ofefficiency, budget, documentation and which coping strategies social workers useto cope in a new context characterized by both New Public Management and apandemic. This study addresses the research problem with a qualitative method,more specifically, with help of semi-structured interviews. Eight interviews wereconducted with social workers within Region Skåne and Socialtjänsten. Empiricaldata is analysed with a holistic approach consisting of three theories: Gestaltpsychology, Coping strategies, and Natural Attitude. The results show thatefficiency, budget, and documentation govern to a certain extent, however, theyappear to be less important and meaningful to the individual social worker as beforethe pandemic. The results also show a discrepancy between individual socialworkers and management's views on efficiency, budget, documentation, and whatbecomes important to social work in a pandemic. The result also shows that socialworkers use eight different coping strategies in the practical sphere within thepandemic. Finally, there are three takeaways from the result, pertaining to: anunprepared organisation in relation to the pandemic, a distanced social work, and asluggish bureaucratic readjustment.