Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivå. Det är en apparattät och tekniskt avancerad miljö. Teknisk apparatur bidrar med en stor mängd larm. Det krävs också ständig överblick över en stor mängd informationskällor, både via syn och hörselintryck. Forskning visar att vid komplicerade arbetsuppgifter har buller en negativ påverkan på människors prestationsförmåga.Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Tre kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Analysmodellen är en litteraturöversikt där syftet har varit att över ett givet område skapa en överblick över forskningen. I vårt resultat framkom att hur buller påverkar oss som individer beror på flera olika faktorer. Vilken personlighet en individ har är av stor betydelse, likaså den subjektiva känsligheten för buller. Om vi har möjlighet att hantera bullret i vår miljö inverkar det direkt på vår arbetsprestation och på tillfredsställelse på arbetsplatsen. I resultatet ser vi också att miljön på IVA, med buller och larm, framkallar stress hos de sjuksköterskor som tycker sig ha dålig möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. I våra artiklar framkom det att en sänkt ljudnivå bör leda till en bättre arbetsmiljö med mindre stress och med en minskad risk för att felbedömningar ska ske.Nyckelord: Nurse, Noise, ICU, Stress, Environment, Pollution, Alarm, Annoyance / Program: Fristående kurs

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

<p>Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra. Litteratursökning har skett via databaser och manuellt. En studie kunde inkluderas i den djupare analysen. Resultatet visade att personer med unilateral plötslig idiopatisk hörselnedsättning upplevde psykologiska och sociala konsekvenser på grund av symtomen tinnitus och hörselnedsättning. Några slutsatser kunde inte dras då underlaget var för litet. Men det kan tänkas att plötslig idiopatisk hörselnedsättning faktiskt leder till psykosociala konsekvenser. Den slutsats som kunde dras är att det finns få studier gjorda och därmed lite kunskap kring området, och att mer forskning behövs.</p>

Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra. Litteratursökning har skett via databaser och manuellt. En studie kunde inkluderas i den djupare analysen. Resultatet visade att personer med unilateral plötslig idiopatisk hörselnedsättning upplevde psykologiska och sociala konsekvenser på grund av symtomen tinnitus och hörselnedsättning. Några slutsatser kunde inte dras då underlaget var för litet. Men det kan tänkas att plötslig idiopatisk hörselnedsättning faktiskt leder till psykosociala konsekvenser. Den slutsats som kunde dras är att det finns få studier gjorda och därmed lite kunskap kring området, och att mer forskning behövs.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Programa de Pós-Graduação em Ciências da Saúde, 2013. / Submitted by Alaíde Gonçalves dos Santos (alaide@unb.br) on 2014-02-25T12:24:25Z No. of bitstreams: 1 2013_KariniCavalcantidaSilva.pdf: 1018355 bytes, checksum: cd394a0c13c85ba33cf0b4b6e2987efc (MD5) / Approved for entry into archive by Guimaraes Jacqueline(jacqueline.guimaraes@bce.unb.br) on 2014-02-25T15:41:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2013_KariniCavalcantidaSilva.pdf: 1018355 bytes, checksum: cd394a0c13c85ba33cf0b4b6e2987efc (MD5) / Made available in DSpace on 2014-02-25T15:41:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2013_KariniCavalcantidaSilva.pdf: 1018355 bytes, checksum: cd394a0c13c85ba33cf0b4b6e2987efc (MD5) / Os acúfenos (“zumbido”) constituem uma condição muito frequente e atingem aproximadamente 15% da população, afetando sono, equilíbrio emocional e social da vida dos pacientes. Privação acústica e perda auditiva são causas responsáveis por uma cascata de processos que resultam na reorganização do córtex, por meio de uma sincronização da atividade neural relacionada a um re-mapeamento cortical. Consistente com a hipótese de que os acúfenos são causados por uma ativação anômala do córtex auditivo, a estimulação magnética transcraniana de repetição (EMTr) pode reduzir temporariamente a hiperatividade cortical através da neuromodulação direta do córtex temporal. Além disso, estudos demonstram que a estimulação transcraniana por corrente contínua (ETCC) também pode suprimir o zumbido. Objetivo: Verificar a eficácia no tratamento de pacientes com acúfenos crônicos e déficit auditivo utilizando as técnicas de EMTr e ETCC. Métodos: foi realizado um estudo analítico experimental duplo-cego utilizando a EMTr e ETCC em pacientes com acúfenos crônicos e déficit auditivo. Conclusão: Não foi observada melhora estatisticamente significativa dos acúfenos nesses pacientes crônicos com déficit auditivo com os tratamentos de EMTr e ETCC. ________________________________________________________________________________ ABSTRACT / Tinnitus is a very common condition and affects approximately 15% of the population, disrupting sleep, emotional balance and social life of the patients. Acoustic deprivation causes hearing loss and is responsible for a cascade of processes that result in the reorganization of the cortex through a synchronization of neuronal activity related to cortical re-mapping. Consistent with the hypothesis that tinnitus is caused by abnormal activation of the auditory cortex, repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) can temporarily reduce cortical hyperactivity through direct neuromodulation of the temporal cortex. Furthermore, studies have shown that transcranial direct current stimulation (tDCS) can also suppress tinnitus. Objective: To determine the effectiveness of rTMS and tDCS in the treatment of patients with chronic tinnitus and auditory loss. Methods: We performed an analytical experimental double-blind study using rTMS and tDCS in patients with chronic tinnitus and hearing loss. Conclusion: The results observed in this study showed no effect of either technique in patients with long standing tinnitus and hearing loss.

Background: Ménières disease is a complex neurological disease that varies greatly from individual to individual with symptoms such as dizziness and tinnitus. There are few studies that examines the differences regarding balance and dizziness related perception of disabilitiy between men and women with Ménière’s disease. Purpose: Investigate self-assessed perception of disability and balance of people with Ménières disease. The study also aimed to investigate whether there were any differences between men and women regarding the above mentioned variables. Method: Retrospective study with quantitative, correlative and comparative design. 41 subjects, 21 women, 20 men were included in the study. Results: No significant difference between men and women regarding scores on DHI-S or result on Romberg’s test could be shown in this study. Neither could any significant connection between self-assessed perception of disability and balance measured with DHI-S and Romberg’s respectively could be made. Conclusion: No relation between self-assessed disability and balance was detected between men and women. The study also did not find any differences between the sexes on how they perform on balance measurement or rate their disability. More studies are needed to further investigate and map this area. / Bakgrund: Ménières sjukdom är en neurologisk sjukdom med symtom som yrsel och tinnitus. I dagsläget finns få studier som undersöker skillnader gällande balans och yrsel relaterad upplevelse av funktionsnedsättning mellan män respektive kvinnor med Ménières sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella samband mellan självskattad funktionsnedsättning och balans samt skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Retrospektiv studie med kvantitativ, korrelerande och komparativ design. 41 antal försökspersoner, 21 kvinnor, 20 män inkluderades i studien. Resultat: Ingen skillnad mellan män och kvinnors värde på DHI-S kunde påvisas. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande resultat på Rombergs test. Inget samband mellan upplevelse av funktionsnedsättning och balans mätt med DHI-S respektive Rombergs test för kvinnor och män gick att påvisa. Konklusion: Inget samband mellan självskattad funktionsnedsättning och balans kunde påvisas hos män och kvinnor. Studien fann inte heller några skillnader mellan könen gällande hur de presterar på balansmätning eller skattar sin funktionsnedsättning. Vidare studier behövs för att kunna ytterligare undersöka och kartlägga detta område.

A variety of unusual and challenging auditory events may affect musicians and recording engineers, particularly when associated with perceptions of excessive loudness, pitch anomalies, aversions to specific sounds, and the sensation of pain in the ears. This presentation will review mechanisms associated with disordered sound tolerance (DST), including exposure characteristics, and the many physiologic changes that result in unusual auditory symptoms such as tinnitus, hyperacusis, diplacusis, and auditory nociception, or the sensation of pain in the ears triggered by sound. Consensus regarding terminology of symptoms of DST is lacking among hearing health care professionals; labeling schemes related to elements of DST will be reviewed, as will the relation between audiometric status and DST.

A variety of unusual and challenging auditory events may affect musicians and recording engineers, particularly when associated with perceptions of excessive loudness, pitch anomalies, aversions to specific sounds, and the sensation of pain in the ears. This presentation will review mechanisms associated with disordered sound tolerance (DST), including exposure characteristics, and the many physiologic changes that result in unusual auditory symptoms such as tinnitus, hyperacusis, diplacusis, and auditory nociception, or the sensation of pain in the ears triggered by sound. Consensus regarding terminology of symptoms of DST is lacking among hearing health care professionals; labeling schemes related to elements of DST will be reviewed. Relations between audiometric status and DST will be reviewed.

碩士 / 國立陽明大學 / 公共衛生研究所 / 88 / I. To realize the influence of the operators of telecommunication who wear the earphone during work-time in Taiwan, 73 subjects of a company were recruited in the study. 37 age-matched administrators were the control group. Acoustic impedance measurement, pure-tone hearing tests, and a questionnaire were adapted to all subjects before and after work. The acoustic impedance measurements tested the acoustic reflex threshold in 500, 1k, 2k Hz. The pure-tone hearing thresholds were measured in the frequency of 250, 500, 1k, 2k, 3k, 4k, 6k, 8k Hz. The acoustic reflex threshold showed significant difference between the operators and control group at 500 Hz after 8 hours work (p&amp;lt;0.05). But no matter before or after worked, the threshold averages of the operators are higher than control group. The pure-tone hearing tests showed that, the operators’ thresholds of each frequency, had higher threshold levels (14.52∼24.89dB HL) than control group (4.59∼14.05 dB HL) before work, and the difference at each frequency was significant in statistics（p&amp;lt;0.05）. Same result was obtained for after work measurement. No obvious temporary threshold shift （TTS） was indicated for the operators. Prevalences of ear infection, feeling some ill in hearing conscious, getting tinnitus, dizzy, head and ear uncomfortable symptoms are all presented statistically significant difference (p&amp;lt;0.05). 69.60% of the operators suffered tinnitus, and 67.12% for the dizzy problems. II. Due to the liberalization and competition worldwide, the telecommunication industry has been changing rapidly in recent years in Taiwan. Private sectors of the telecommunications are blossoming as well. Operators wearing earphones during work are thus increasing quickly. There are ten thousand telecom operators in Taiwan estimately. To realize the illness of the operators of telecommunication who wear the earphone during work-time in Taiwan, the study collected 405 telecom operators and 128 administrators of a company to investigate the illness induced by wearing the earphone. The result shows that the prevalences of feeling some ill in hearing conscious, getting tinnitus, dizzy, self feeling in different work environment or different job, head and ear uncomfortable symptoms, feeling thirsty, feeling the rest time not enough are all presented statistically significant difference (p&amp;lt;0.05). 60.24% of the operators suffered tinnitus, and 60.49% for the dizzy problems.

A variety of unusual and challenging auditory events may affect musicians and recording engineers, particularly when associated with perceptions of excessive loudness, pitch anomalies, aversions to specific sounds, and the sensation of pain in the ears. This presentation will review mechanisms associated with disordered sound tolerance (DST), including exposure characteristics, and the many physiologic changes that result in unusual auditory symptoms such as tinnitus, hyperacusis, diplacusis, and auditory nociception, or the sensation of pain in the ears triggered by sound. Consensus regarding terminology of symptoms of DST is lacking among hearing health care professionals; labeling schemes related to elements of DST will be reviewed, as will the relation between audiometric status and DST.