S'appuyant sur une recherche qualitative, cette étude fait état des conceptions et des connaissances des directeurs militaires et des directeurs adjoints civils des centres de formation linguistique des Forces canadiennes au sujet du nouveau leadership militaire mis en vigueur par les Forces canadiennes depuis 2005. L'analyse des données obtenues à l'aide d'entretiens téléphoniques semi-dirigés démontre qu'il n'existe chez les participants aucune connaissance du nouveau leadership des Forces canadiennes et très peu de connaissance de l'aspect transformationnel de ce nouveau leadership. En s'inspirant chacun de sa conception personnelle du leadership et de son expérience passée, les participants font preuve dans leur fonctionnement de tous les jours d'un leadership fortement transactionnel traditionnellement militaire. Ce n'est que de façon occasionnelle, le plus souvent après avoir été questionnés en ce sens par le chercheur et avoir pu consulter le document sur l'échelle des comportements d'influence (styles de leadership) fourni par ce dernier que les participants ont pu souligner certains comportements d'influence d'inspiration plutôt transformationnelle. Ainsi, il ne ressort de leurs discours aucune conception explicite du leadership transformationnel qui est pourtant le fer de lance des Forces canadiennes en matière de leadership depuis 2005.

Le développement d’un instrument de mesure du Lean leadership vient répondre à un besoin dans les organisations qui vise un changement dans leur philosophie de gestion. En effet, les gestionnaires, plus particulièrement les gestionnaires intermédiaires, doivent avoir un outil permettant d’évaluer leur comportement de leadership afin que ceux-ci concordent avec les fondements de la philosophie Lean. Le but de ce projet de recherche est de développer et de valider le contenu d’un tel outil à l’aide d’experts sur le sujet grâce à la méthode Delphi. À la suite de deux rondes d’analyse, une analyse de corrélation interclasse ainsi qu’une évaluation de pertinence pour chacun des items a permis de conclure que l’instrument créé est valide de par son contenu. Les prochaines étapes de validation de cet outil de mesure peuvent donc être effectuées pour rendre le questionnaire accessible aux organisations.

No description available.

No description available.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv. Två olika intervjuer har tillämpats på fyra informanter. Det tillsammans med teori samt forskning har lett fram till att delat ledarskap kan vara bra att tillämpa vid komplexa chefstjänster. Men att det finns behov av tydlighet på alla plan, och att konstellationen bildar en ödmjukhet samt förståelse för varandra med total prestigelöshet. Den tenderar att bilda en ledarstil som har hög omtanke för relationer för att kunna bedriva sitt ledarskap. Att kunna uppnå den yttersta formen av delat ledarskap samledarskap är svårt inte minst på grund av juridiska aspekter men även för att det kan vara svårt att uppnå totalt samspel över arbetsuppgifter, ansvar samt befogenheter och fortfarande hålla det tydligt. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien. En anledning till detta kan förklaras utifrån brister i enkäten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen. Det kom fram att man använde olika metoder för att få in leken i skolans värld. Gemensamt för alla var kompetensutveckling och pedagogiska samtal. På ett ställe använde man sig av handledning för att sprida kunskaper om lek. Respondenterna tyckte att miljön var tillfredsställande och att det berodde på de enskilda pedagogerna om barnen fick leka eller inte. Utemiljön på ett ställe var inte så bra, men det pågick ett projekt för att förbättra den. Jag tycker att min undersökning genomsyrades av en positiv anda bland rektorerna till förbättringar och inställningen bland samtliga respondenter var att lek och lärande hör ihop, helt i enighet med Winnicots teori. Alla specialpedagogerna använde sig av lek och hade ett lekfullt sätt i sitt arbete med eleverna. Resultatet kan också kopplas till det salutogena synsättet Antonovskys teori. Alla i undersökningen strävade efter att samtliga skulle uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull, i barngrupperna och i personalgrupperna. Antonovsky (1991) beskriver att social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi har en del gemensamt med salutogenes och Kasam.

La présente recherche a exploré différents aspects du leadership qui permettent d'assurer la satisfaction des membres et d'influencer positivement leur perception d'efficacité en tant qu'équipe. Trois principaux facteurs sont étudiés, soit l'influence des caractéristiques personnelles du leader, son style de leadership et sa réponse aux attentes diversifiées des membres de l'équipe multiculturelle. Pour ce faire, une méthodologie de recherche qualitative a été priorisée et des entrevues individuelles semi structurées ont été réalisées. Les participants proviennent d'un bassin d'étudiants inscrits dans un programme de deuxième cycle d'une université québécoise qui regroupait des personnes de différentes origines ethniques. Neuf étudiants de six origines ethniques différentes provenant de cinq équipes de travail multiculturelles ont été rencontrés et les données de ces entrevues individuelles ont permis de recueillir de l'information sur les attitudes et comportements observés et attendus chez les leaders ainsi que sur leur satisfaction face à leur expérience de groupe et la perception de l'efficacité de leur équipe. Les différentes données qualitatives recueillies ont été analysées selon une combinaison des modèles d'analyse thématique et de théorisation ancrée. L'analyse des résultats a permis d'identifier deux profils de leader qui pourraient assurer la satisfaction des membres et influencer positivement la perception d'efficacité de l'équipe: le leadership relationnel et le leadership d'organisation ou de structuration. Une piste intéressante est également soulignée, soit l'exercice d'un leadership partagé ou co-leadership à l'intérieur d'une même équipe multiculturelle.

Cette thèse s’appuie sur le cadre théorique du « leadership spiritual » , le Spiritual Leadership Theory (SLT). En s’appuyant sur le SLT nous explorons trois perspectives différentes: laique, religieux et eco-humaniste. Pour le faire, nous mobilisons un modèle de Leadership Spirituel : le Spiritual Leadership Model (SLM). La thèse comporte trois études. La première étude a pour objectif de transposer le modèle SLM à un contexte particulier: l’Islam. La deuxième étude, empirique, étudie le cas d’une entreprise d’Arabie Saoudite. Au travers du modèle théorique développé dans la première étude : l’ ILM. La troisième étude, empirique, explore la présence de spiritualité dans une organisation française exerçant son activité principale dans le commerce équitable. / The purpose of this dissertation is to link spiritual leadership in three diverse organizational environments-secular, religious (Islam) and eco-humanist (Fair Trade)- through a specific model of spiritual leadership, the Spiritual Leadership Model (SLM).The task is undertaken through three studies. Study 1 proposes a theoretical transposition of the SLM into Islam. The result of this transposition is the creation of an Islamic leadership model, the Islamic Leadership Model (ILM). Study 2 is a qualitative theory testing case study. It tests the ILM in an Islamic organization in Saudi Arabia. Study 3 is a qualitative theory building case study. First, it argues that spirituality can help Fair Trade to avoid dilution of its message and business. Second, this theoretical proposition is explored in a french coffee Fair Trade organization.