No description available.

Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

One of the defining features of the modern media landscape is its diversity in what sources of information and news are available online. Instead of traditional media and news corporations holding a monopoly on what information is released to the public, countless bloggers, photographers, vloggers and social media users can all contribute to the constant flow of news information. Likewise, consumers of news information are not limited to traditional channels for their news, but can access any of these new sources for the information they want. However, this can potentially lead to users only listening to information sources that align with and reinforce their own worldview, which can be even more problematic if their worldview is influenced by racist or xenophobic beliefs. In this essay I explore whether or not a combination of unregulated information spreading and selective news exposure might increase or spread xenophobia and political extremism online. I first design a survey about social media habits that I share via Facebook to see how people use social media as a channel for news information. I then interview a lecturer from the Department of Law at Umeå University about the legal ramifications of publishing and spreading hate speech online. Finally, I perform a small observation study of how different news sites prioritize which news and events they wish to publish. I arrive at the conclusion that hate speech and similar content does not usually spread to users who don’t actively seek it out, but, for those who do seek it out and agree with it, the circulation of hate speech online may embolden them in their views and make them harder to dissuade from their beliefs.

Denna studie undersöker om sentimentet bland svenska Twitteranvändare kan vara en förutsägande faktor för förändringar av OMXS30. Studiens tillvägagångssätt är av kvantitativ sort där ett datorprogram skapas, vars uppgift är att hämta samt analysera data i realtid rörande sentimentet på Twitter. Vi erhåller blandade resultat av sentimentets förmåga att förutsäga förändringar av OMXS30. Modellen presterar bäst vid fyra dagars förskjutning, där det finns indikationer vilka tyder på att det är möjligt att förutspå svenskt aktieindex. Men då data insamlats under begränsad period kan dessa resultats relevans diskuteras.

The aim of this study has been to find out what methods the Islamic State are using in order to mobilize their followers and strengthen the organization. The purpose of this essay has also been to find out what the dreams and visions the Islamic state has for the future. From a discourse analytical approach, the Islamic State propaganda newspaper Dabiq Magazine has been analyzed based on how well the material is consistent with Lincoln’s theories on cultural identity and Jameson’s theory on historical identities and myths. The results showed the Islamic state's conscious strategy of portraying itself as the religion’s only true interpreter and that religion holds a central domain of the collective identity as the Islamic State intends to create for the organization. The analysis also shows the Islamic state's dreams and visions for the future that are primarily manifested by the organization's power ambitions but also by apocalyptic references to prophecies from holy scriptures in the Quran.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

In the increasingly competitive labor market it is becoming important for organizations to attract and retain competent employees. There are constant demands and pressures that organizations should comply. Therefor organizations need to have employees with the right knowledge to maintain their competitive advantage. By working systematically with the working environment, organizations can create basic conditions to strengthen their Employer Branding. The concept of Employer Branding have gained a significant role during the past decade and has evolved to become a key strategic priority for organizations. What matters is to appear as the most attractive employer in the market in order to retain and attract the most qualified talent. The study aims to identify and analyze the processes involved in Employer Branding. The results of the study show signs that many organizations have similar processes within their Employer Branding. In the subsequent discussion, the researchers have structured a model that can explain the approach on Employer Branding, where the working environment and Talent Management plays an important role.   Key words: Employer Branding, Talent Management, work environment, social media / I en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad blir det allt viktigare för organisationer att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Det ställs ständiga krav och riktlinjer som organisationer förväntas efterfölja. Detta leder till att organisationer har behov av medarbetare med rätt kunskap för att kunna vara konkurrenskraftiga. Att skapa en arbetsplats för medarbetarna som ökar trivseln gynnar arbetsgivarna och bör ligga i deras intresse. Genom att systematiskt arbeta med arbetsmiljö kan organisationer skapa de grundförutsättningar som krävs för att stärka sitt Employer Brand.   Begreppet Employer Branding har fått en betydande roll under det senaste decenniet och har utvecklats till att bli en viktig strategisk prioritering för ledningen inom många organisationer. Det handlar alltså om att organisationer vill framstå som de mest attraktiva arbetsgivarna på marknaden. Studiens syfte är att kartlägga och analysera vilka processer som ingår i Employer Branding och undersöka hur dessa används i praktiken. Det teoretiska ramverket som denna studie har sin utgångspunkt i, berör Employer Branding samt olika organisationsteorier för att få en ökad förståelse för detta ämne. Undersökningen består utav en kvalitativ ansats där ett flertal semistrukturerade intervjuer av olika organisationer genomförts. Genom en abduktiv ansats har författarna kunnat skifta mellan den teoretiska referensramen och empiri. Resultatet i studien visar tendenser på att många organisationer har likartade processer i arbetet med Employer Branding. I efterföljande diskussion har författarna till denna studie strukturerat upp en modell som kan förklara arbetssättet kring Employer Branding, där arbetsmiljö och Talent Management spelar en viktig roll.   Nyckelord: Employer Branding, Talent Management, arbetsmiljö, sociala medier

Social media is increasing constantly, which led to new communication and marketing channels have evolved, it has helped businesses and consumers to integrate and communicate with each other. One of the fastest growing communication and marketing channels is Instagram. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of consumer attitudes to the content of the ads on Instagram. The study was based on a qualitative research approach with a selection of ten people, aged 18-28 years, who use Instagram. Previous research has shown that most people who use Instagram are between 12-35 years, therefore this study chose to combine the people who were available and were in the age frame. Semi-structured interviews were used as a method of study and consisted of eleven questions, which were in two distinct themes. The study's empirical data were analyzed using theories of social media as a communication- and marketing channel and attitudes to advertising. The study results showed that all respondents perceive the content of the ads on Instagram as both positive and negative, depending on how the company shapes the content of the ads on Instagram.

Introduktion: Cyberstalkning definieras som en upprepad oönskad kontakt av en individ genom elektroniska eller Internetkompatibla enheter. Den oönskade kontakten brukar oftast förekomma via mail, sociala medier, bloggar, chattrum eller sms. Unga är en utsatt grupp för cyberstalkning eftersom de frekvent använder Internet och sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur vanligt förekommande utsatthet för cyberstalkning var bland gymnasieelever i årskurs tre, att undersöka huruvida ett samband fanns mellan elevernas Internetvanor och deras utsatthet samt att identifiera om eventuella könsskillnader förelåg i utsattheten. Metod: Etthundrafyrtio gymnasieelever i årskurs tre besvarade en enkät om Internetvanor och utsatthet för cyberstalkning. Svaren analyserades med bland annat Pearsons r och Chi2. Resultat: Av urvalet var det 26,4 procent (37 personer) som hade blivit utsatta för cyberstalkning under sin gymnasietid. Kvinnor hade blivit utsatta i större utsträckning än män och män var oftare förövare än kvinnor. Det var vanligast att ha blivit utsatt genom antingen chattrum eller sociala medier, där Instagram var det medium som visade på flest samband med olika cyberstalkningbeteenden. Resultatet visade även att risken för att utsättas påverkades snarare av hur de sociala nätverken användes, än att de användes. Diskussion: Det är viktigt att belysa problematiken kring cyberstalkning, dels på grund av att det är så pass vanligt förekommande då många respondenter uppgav att de blivit utsatta för minst ett cyberstalkningbeteende, och dels för att sprida kunskap och information så att cyberstalkning blir ett mer etablerat begrepp. / <p>2016-06-01</p>

Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.