Anställningsbarhet är ett begrepp som avser en individs faktiska eller upplevda kunskap, dennes kompetenser, egenskaper och erfarenheter som sedan är avgörande i frågan om att få, behålla eller byta anställning. I denna kandidatuppsats var syftet att undersöka avgångsstudenters upplevelser av sin anställningsbarhet vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, en del av Jönköping University, vårterminen 2016. En kvalitativ undersökning med abduktiv ansats har genomförts, där nio intervjupersoner ingått. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och samtliga intervjuer spelades in samt transkriberades, för att därefter analyseras med ”Constant comparative method”. Resultatet visade att intervjupersonerna till stor del resonerar och diskuterar kring samma teman nämligen, utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper, då de beskriver sina upplevelser kring anställningsbarhet. Utöver detta anser intervjupersonerna att det är individen som har det största ansvaret gällande den egna anställningsbarheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande lärarstudenter i ämnet historia relaterar till och tolkar begreppet historiemedvetande och hur det eventuellt skiljer sig från studenter med avslutad utbildning. Urvalsgruppen bestod av sex stycken lärarstudenter. Som datainsamlingsverktyg har kvalitativa intervjuer använts och analyserats med hjälp av grundad teori. Vidare har resulatet analyserats med utgångspunkt i historiemedvetande som teoretisk utgångspunkt och ställts i relation till tidigare forskning.Så blev min slutsats och tolkning att samtliga lärarstudenter hade en god tolkning av begreppet och ett utvecklat historiemedvetande. De tolkar och definierar historiemedvetande inom de teoretiska ramar som forskningen gett uttryck för. Sammantaget visar resultat av den här studien att tolkningen och nyanseringen av begreppet var något djupare och mer resonerande bland de lärarstudenter som avslutat sin utbildning, jämfört med de lärarstudenter som ännu inte påbörjat sin utbildning.

Produktplacering har blivit ett allt viktigare verktyg för marknadsföraren som vill nå ut till alla reklamtrötta tittare. För att få tittaren att köpa produkten och därmed lyckas med produktplaceringen så krävs det inte bara att tittaren ska uppmärksamma varumärket utan faktorer som intresse, acceptans och önskan spelar också en viktig roll i sammanhanget. För att varumärkesexponeringen ska kunna påverka tittaren i dess köpbeslutsprocess så är det även till fördel om tittaren har medvetenhet och kännedom om varumärket, dock så visar resultatet av denna studie på att det finns undantag. I denna undersökning behandlar vi specifikt hur högskolestudenter påverkas av produktplacering i sin köpbeslutsprocess och hur denna påverkan skiljer sig mellan män och kvinnor. Genom ett experiment kombinerat med enkätundersökningar så har studenternas köpbeslutsprocess undersökts och analyserats. Analysens diskussioner har mynnat ut i en slutsats som tyder på att produktplacering faktiskt påverkar studenter. Dessutom visar det sig att båda könen kommer att öka sina inköp utav varumärkena där kvinnorna i något högre grad än männen har påverkats av produktplaceringen. / Product Placement has become an increasingly important tool for the marketer trying to reach out to all advertising weary viewers. To convince the viewer to buy the product and to succeed in product placement it’s not enough for the viewer to pay attention, it also requires factors such as interest, acceptance and desire. To lead product placement into success and to influence the viewers in their buying decision process it is also a benefit if the viewer is aware or has some kind of knowledge about the brand. Interesting fact is that this study has one exception. With an experiment combined with surveys we have in this study dealt specifically with how college students getting influenced by product placement in their buying decision process and how this influence differs between men and women. The analysis with its discussions leads us to a conclusion which indicates how product placement really affects students. In addition this study shows that both genders will increase their purchases of selected brands where women in a higher rate than men have got influenced by product placement. / <p>Inriktning marknadsföring</p>

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen. Ambitionen är att få människor att reflektera över maktstrukturer och den förgivet tagna diskursen. Vår förhoppning är att studien på längre sikt ska kunna vidga det sexuella handlingsutrymmet, vari fler individer inkluderas. Slutsatserna är att det finns ett specifikt upplevt sexuellt handlingsutrymme på Campus, som kan ses som en egen kultur. Hinder vi fann i detta utrymme var heteronormen samt genusordningen. Empirin kunde visa en pågående upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och närvarandet av den plastiska sexualiteten.

Vid campus Skellefteå är två universitet verksamma, Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. Här studerar cirka 2600 studenter på fristående kurser och program däribland datorgrafik, nätverksteknik, sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Enligt bibliotekslagens paragraf sex ska det vid varje högskola finnas ett högskolebibliotek. Campusbibiblioteket i Skellefteå kallas Skeribi och ligger på campusområdet. Syftet med min undersökning är att kartlägga studenternas användning av Skellefteås campusbibliotek. Undersökningen begränsas till att gälla studenterna vid fyra olika program; datorgrafik och nätverksteknik vid LTU Skellefteå samt sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet vid UMU Skellefteå. Jag ville undersöka hur studenter vid nämnda program använde campusbiblioteket för att sedan jämföra resultaten programmen emellan. Jag vände mig till sammanlagt fyra klasser för att genom enkäter undersöka studenternas vanor och attityder kring campusbiblioteket. Skillnaden i biblioteksanvändningen bland de deltagande studenterna var störst mellan teknikprogrammen (datorgrafik och datornätverk) och socionom- och sjuksköterskeprogrammen. Studenter vid datorgrafik- och datornätverksprogrammet besökte campusbiblioteket i mindre utsträckning än socionomstudenter och sjuksköterskestudenter, och när de gick till biblioteket var det främst för att studera. Även socionomerna och sjuksköterskorna använde biblioteket som studieplats, men de bad om hjälp med artikelsök och utnyttjade bibliotekskatalogen oftare än teknikstudenterna. Utvärderingen har utgått från fyra bakgrundsvariabler: utbildning, tidigare biblioteksvana, avstånd mellan hemmet och biblioteket samt kön. Den variabel som enligt min undersökning påverkar studenternas biblioteksanvändning mest är programval. De tekniska programmen är till stor del praktiska medan socionomprogrammet och sjuksköterskeprogrammet har ett mer teoretiskt upplägg och det förklarar varför biblioteksanvändningen skiljer sig så pass mycket mellan programmen. Tidigare biblioteksvana och avstånd mellan hemmet och biblioteket hade ingen större påverkan på biblioteksanvändningen. Inte heller kön visade sig ha någon större betydelse för biblioteksanvändningen, det bör dock tilläggas att två av de deltagande utbildningarna är mansdominerade medan de två andra är kvinnodominerade vilket gör det svårt att avgöra ifall resultatet är en effekt av utbildning eller kön. Gemensamt för de flesta studenterna är att de är nöjda med personalen, lokalerna och studiemiljön.

<p>Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen. Ambitionen är att få människor att reflektera över maktstrukturer och den förgivet tagna diskursen. Vår förhoppning är att studien på längre sikt ska kunna vidga det sexuella handlingsutrymmet, vari fler individer inkluderas. Slutsatserna är att det finns ett specifikt upplevt sexuellt handlingsutrymme på Campus, som kan ses som en egen kultur. Hinder vi fann i detta utrymme var heteronormen samt genusordningen. Empirin kunde visa en pågående upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och närvarandet av den plastiska sexualiteten.</p>

Bakgrund Mellanmål är ett begrepp som kan innefatta allt som förtärs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmål. Individers matvanor påverkas av samhällets normer och personer i umgängeskretsen. Det är vanligt att en förändring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas då ofta behålls under resten av livet. Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters föreställningar om och attityder till mellanmål. Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i Umeå med studenter (fem män och tre kvinnor) från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de två universiteten. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna hade olika syn på vad mellanmål var för något och när det behövdes. Vissa tyckte att mellanmål var något bra medan andra inte såg någon poäng i att äta mellanmål. Tidsbrist och dålig planering sågs som de största orsakerna till att inte äta mellanmål. Informanterna ansåg att umgänget spelade roll för mellanmålskonsumtionen. Informanterna uppgav att en persons kroppsform och vad den åt påverkade hur de såg på personen. Några av de kvinnliga informanterna tog upp vikthetsen i samhället och berättade att den gjorde att de inte ville äta vad som helst. Slutsats Studenter har varierande föreställningar om vad mellanmål är för något och när det bör konsumeras. Utbud, sociala normer och umgängeskrets påverkar i stor utsträckning studenters åsikter och agerande kring mellanmål. För att se om det behövs allmänna råd om mellanmål samt hur dessa ska förmedlas behövs det mer forskning om sociala normer och mellanmål, men också om vad det finns för hälsofördelar med mellanmål. / Background In-between meals can include anything consumed between breakfast, lunch and dinner. There are no explicit recommendations about in-between meals in Sweden. Dietary habits are affected by social norms and peers. Usually dietary habits change during college or university. The eating habits created during this time is often kept for the future. Objective Examine students’ ideas about and attitudes towards in-between meals. Method Eight semi-structured individual interviews were held with students from Swedish University of Agricultural Sciences and Umeå University. The participants were recruited by the authors at both Universities. The interviews were recorded and transcribed word by word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The participants had different views about in-between meals. Some believed in-between meals was a good thing while others thought it was pointless. Lack of time and bad planning were the biggest reasons not to have in-between meals. The participants described that their friends and acquaintances affected their in-between meals. The participants believed that a person’s body shape and what they ate affected how they saw that person. Some of the female participants brought up social pressure about weight and how it restrained their food choices. Conclusion Individuals greatly differed in their opinions towards in-between meals and when it should be consumed. Assortment, social norms and peers was affecting student's thoughts and action towards in-between meals. More research is required to see if there is a need for general advice about in-between meals and how they should be mediated. More research is also required about social norms and in-between meals, but also about their health benefits.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion. Studenter och yrkesverksamma inom respektive yrkesinriktning skiljde sig i; planering, religion, och det fanns tendenser till skillnader i instrumentellt stöd. Diskussionen fokuserar på skillnader i valet av copingstrategier mellan studenter och yrkesverksamma inom yrkesinriktningarna.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka universitetsstudenters attityd och kunskap kring internetdrogen SPICE om det skiljer sig mellan könen och om alkoholkonsumtionen hade relevans i samband med inställningen till cannabis och SPICE. Internetdrogerna sprider sig och det är svårt att komma åt de som tillverkar och brukar dem. Därmed är början till en kartläggning av hur utbrett internetdroger är viktigt. Genom att göra en studie på universitets studenter som är från 19 år och uppåt så kan detta ge en god uppfattning om hur stora kunskaperna är och vad människor har för inställning till internetdroger. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som distribuerades dels på universitetet men även på sociala forum, så som facebook och twitter. Totalt deltog 94 studenter, varav 22 var män, 68 var kvinnor och ett externbortfall på 4 enkäter. Studenterna fick besvara frågor rörande SPICE och cannabis. Regressionsanalysen visade att alkoholkonsumtionen predicerade om respondenterna ansåg att cannabis borde vara lagligt, högre konsumtion av alkohol genererade en mer avslappnad attityd till cannabis. Detta stöds av tidigare forskning vilket påvisar att alkoholkonsumtion har betydelse för inställningen och konsumtionen av droger och internetdroger. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Slutsatser som dras från resultaten blir att alkoholkonsumtion har en inverkan på inställningen till cannabis. Könstillhörigheten hos respondenterna hade ingen inverkan i hur deras attityd till Spice och cannabis såg ut.

Spelandet om pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar. Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan. Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden. Spelandet börjar i tidiga åldraroch motiven till att börja spela är olika, dock ser man tydligt de negativa följder och konsekvenser som spelande om pengar medför. Vidare kan det utvecklas till en större studie genom en undersökning av ett större urval med en enkätundersökning där rapporten baseras på en kvantitativ metod. Fortsatt forskning kan undersöka relationen mellan spel om pengar och socioekonomisk status.