No description available.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar om färg eller grafiska element bör form ses som en avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren. Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är. Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat till att denna del är den som först läggs märke till om någon, därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller inte.

VÅRDPERSONALS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV/AIDS. Emma Svensson & Malin Åslin   SAMMANFATTNING Bakgrund: HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen med miljontals drabbade människor. Smittan finns i blod, sädesvätska och slidvätska och smittar därför via sexuellt umgänge av alla dess slag samt via blod till blodkontakt exempelvis vid intravenöst missbruk. Ute i samhället bildades tidigt en negativ uppfattning om sjukdomen, och de som har drabbats av den, som än idag sitter kvar. Detta trots att det har gått snart 30 år sedan sjukdomen fick sitt stora genombrott. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och sökmotorn Google Scholar. 11 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, totalt nio artiklar analyserades sedan och utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet visade att attityderna skiljer sig åt från land till land samt bland olika personalkategorier. Kunskapen om HIV-smittan spelade en stor roll då attityderna generellt var mer positiva hos de bland vårdpersonalen och studenterna/eleverna som hade större kunskap om sjukdomen. Även erfarenhet spelade en stor roll då de som vårdat någon med HIV tidigare  eller hade någon i familjen/bekantskapskretsen som var drabbad hade generellt en mer positiv attityd. Slutsats: Attityderna mot HIV-smittade var bland vårdpersonal och studenterna/eleverna relativt positiv trots att kunskapen om och erfarenheterna kring sjukdomen är begränsad.

The purpose of this bachelor's thesis is to examine the information needs and behavior of Swedish theater students. The aim is to get an increased insight into how theater students search and use information as they create their character roles and also to examine how the information seeking is integrated in the creative process. The findings of this study have been made through qualitative data gathered from five interviews with six theater students who are studying at the Swedish Theater Academy. These students studied between autumn term of 2014 and spring term of 2015. To analyze the result of the interviews four different theories’ have been used, Carol Kuhlthau’s information search process model, Lars Höglund and Olle Perssons model of four domains, Lars Höglund and Olle Perssons information search barriers and Tom Wilson’s model of information behavior. In summary the research shows that the students have to search actively for information helping them to understand the situations and circumstances that happens to their character in the play. Theater students share similarities with other university students in the way they seek information. Both groups use Google, online databases and books to immerse themselves in specific areas of research. The difference is that the theater students are more flexible in the way they use information. The barriers that are usually involved in information search do not concern the theater students in the same way. They can gather information from sources that are not generally suited for their needs and they put in a lot of effort to embody their knowledge collected from the information search. The students can also use a variety of different sources when they seek information. Sources that can’t be found online or in a book can usually be obtained through dialogue.

Sammanfattning Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

Studiens syfte är att undersöka hur förstaårsstudenter på Högskolan i Halmstad använder Facebook för att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger på kvalitativa individuella intervjuer med fem förstaårsstudenter. Studiens huvudresultat är att det verkar vara viktigt för förstaårsstudenter att använda Facebook för att bättre komma in i den nya studietillvaron. De använder Facebook som ett kommunikationsmedium för att komma i kontakt med studiekamrater och veta vad som händer runt omkring dem i utbildningssammanhang.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen individualisering, identitetsskapandet och arbetslivets krav. Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med studenter. Resultatet visade att individualiseringen har skapat en diskursiv kamp inom ideellt arbete, vad de ska vara samt för vem man gör det. Idag är det ideella arbetet en individuell aktivitet som i första hand utförs utifrån ett egoistiskt motiv, av en grupp människor med ett kollektivt intresse om att bli anställningsbar och konkurrens kraftig för att nå ett lönearbete. / <p>2015-01-13</p>

Abstract Kurs: Ämnesfördjupande arbete, Management 2FE01E Författare: Simon Lundmark Handledare: Lektor Hans Lundberg Examinator: Lektor Anders Hytter Titel: Rekrytering av nyexaminerade studenter – En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteende Nyckelord:”Employer Branding”, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete   Bakgrund: När företag skall rekrytera ny personal väljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar på att öka akademiskstuderandes förståelse för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlätta dessa studerandes övergång mellan den akademiska världen till näringslivet.     Problemformuleringar: Vilka faktorer är prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter? Hur värderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor påverkan har arbetsgivarens ”Employer Brand” vid en rekryteringsprocess? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur företag värderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmåga att påverka sin kommande situation som arbetssökande och förbättra sina möjligheter för en lyckad rekrytering. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med företag i tjänstemarknaden. Från populationen där alla företag verksamma i Sverige var inräknade, gjordes ett urval att studien skulle avgränsas svenska tjänstemarknaden. Resultat: Genom denna studie kunde det klargöras att näringslivserfarenhet var den högst prioriterade faktorn för att bli kallas till en intervju, därefter var på en överensstämmande utbildning som var den faktorn med mest relevans. Erfarenheten av ett studentrelevant arbete under sin studietid värderades som en positiv erfarenhet. En erfarenhet som värderades högre jämfört med en studerande utan den erfarenheten, fast med högre betyg. Studien kunde även visa att företagen indirekt blir påverkade av sitt ”Employer Brand” eller liknande strategier i sin rekryteringsprocess.

No description available.

Prokrastinering är ett fenomen som är vanligt bland en stor mängd av befolkningen, framförallt hos studenter. Prokrastinering kan ha negativa effekter och self-efficacy ska vara en faktor som kan påverka graden av prokrastinering. I studien har en enkätundersökning gjorts på 45 studenter på Karlstad Universitet, för att undersöka om det finns ett samband mellan prokrastinering och self-efficacy. 44 stycken enkäter sammanställdes och analyserades i dataprogrammet SPSS. Resultaten av analysen visar på ett signifikant, negativt samband mellan prokrastinering och self-efficacy. Resultatet i studien visar på att högre nivå av prokrastinering innebär lägre nivå av self-efficacy.