<p>Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.</p>

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord:

Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra. Undersökningen visade däremot på ett samband mellan kommunikation och i vilken utsträckning studenterna använder kondom. Enkätundersökningen visade att större delen av studenterna inte använder kondom vid sexuella kontakter, men en slutsats vi kan dra efter vår undersökning är att singelkillen på campus är den som är bäst på att använda kondom.

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping. (Arnold & Reynolds, 2003). Kategorierna kommer att beröras och utvecklas närmare genom uppsatsens gång och ligger till grund för uppsatsens insamlade empiri och analys. Tidigare forskning som gjorts kring ämnet shopping har undersökt vilka som konsumerar vad och varför konsumenter shoppar. Forskare som undersökt varför konsumenter shoppar har fokuserat och bland annat försökt ge svar på hur miljön man handlar i, som butikens utformning, påverkar konsumenters val vid shopping. Vad som fokuserats lite kring är hur hedonic shopping kan påverkas av andra faktorer som nationalitet och kultur (Millan et al, 2007).

Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utländska banker och internetbanker att slå sig in på den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lättare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. Många företag lever med en uppfattning att så länge kunderna är nöjda, så är de lojala. Studenter är ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor och universitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och därmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som påverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att ständigt söka efter det bästa alternativet och många gånger visat sig var illojala. I och med denna förändring så har kundlojalitet blivit allt mer viktigt och anses nu som något vitalt för bankens verksamhet. Tidigare forskning säger att lojalitet i bankväsendet kräver mer forskning och vi ser ett problem i det faktum att dagens studenter beskrivs som illojala och ständigt sökandes efter bättre alternativ. Den påstådda illojaliteten tillsammans med det ökade utbudet av banker gör att de svenska storbankerna är utsatta för en ökad konkurrens, främst från internetbaserade banker. Frågan vi ställer oss är: vilken uppfattning har universitetsstudenter om banker och banktjänster? Detta leder oss vidare till syftet med uppsatsen som är att identifiera vilka faktorer som får studenter att välja en bank framför en annan. För att besvara studiens syfte har vi valt att genomföra två stycken fokusgrupper. Utifrån urvalskriteriet valde vi ut tolv stycken respondenter som diskuterade kring ett antal förutbestämda teman. Dessa teman har identifierats utifrån tidigare forskning och teorier som behandlar kundnöjdhet och kundlojalitet. De slutsatser vi kan dra utifrån vår studie är att en användarvänlig internetbank och ändrade levnadsförhållanden var de två viktigaste faktorerna som skulle få en student att välja en bank framför en annan. Övriga faktorer som påverkar valet är studentens intresse och engagemang. Studenterna upplever även att den reklam som bankerna skickar ut inte är riktade mot dem och därför sorteras mycket av den reklam som erbjuds bort i det vardagliga bruset.

Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen. Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet. Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor. Analys av resultatet skedde i det statistiska analysprogrammet SPSS. Resultatet visade inget samband mellan upplevd stress och fysisk aktivitet. Dock påvisades samband mellan upplevd stress och ångest vid träning. Inga könsskillnader vad avser upplevd stress framkom i resultatet. Upplevelsen av träning visade sig vara betydelsefull. Det var stor skillnad, beträffande stressymptom, mellan de som upplevde sin träning som rolig och de som upplevde träningen som ångestfylld. Det är nödvändigt med fortsatt forskning inom området då stress är ett växande samhällsproblem som kostar samhället mycket pengar. Förslag till fortsatt forskning är göra en mer omfattande studie där stress mäts med exakta och validerade instrument. Det vore även intressant att inrikta forskningen mot upplevelsen av fysisk aktivitet.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter. En enkät fylldes i av 98 psykologistudenter. Resultaten visade på en lägre grad av utbrändhet hos studenterna med hemmavarande barn än hos övriga men inga skillnader i psykologiskt välbefinnande uppvisades mellan studenter med och utan barn. Studenter med barn tycks således inte ha sämre psykisk hälsa än de utan barn, vilket delvis går emot tidigare forskning.

Undersökningens syfte är att belysa skillnader och likheter i synen på kompositionsprocesser mellan två traditioner: konstmusik och afroamerikansk. För att nå fram till detta syfte har fyra komponerande musikhögskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk, bestående av teman rörande kompositionsprocessens förutsättningar. Utifrån undersökningens resultat kan de båda traditionernas olika kompositionella förutsättningar uttryckas i ett antal, mer eller mindre, dikotomiska motsatspar: känsla och tanke, intuition och logik, del och helhet, hörsel och syn, musikinstrument och penna, inspelning och noter, samt tillsammans med andra och ensam. För att förtydliga dessa motsatspar, så hör det första ordet i alla par till den afroamerikanska traditionen, och det andra till den konstmusikaliska. Likheter och gemensamma nämnare mellan traditionerna är stolthet, ett frihetsbehov samt en specialiserad vokabulär för både mentalt och fysiskt skissande. Ytterligare likheter är att olika inre drivkrafter och vårt sociala liv och omgivning motiverar till komposition, samt en tro på att alla kan vara kreativa.

Syftet med denna uppsats är undersöka hur eventuell ekonomisk knapphet påverkar utomeuropeiska studenters livssituation under studietiden vid Umeå universitet. Samt att belysa den förmodade stress de lever i och genom det skapa en bild av hur deras verklighet ser ut och hur de hanterar sin situation. Fyra personer har intervjuats och en deltagande observation med en person har genomförts, totalt blev det fem informanter som bidragit till vår studie. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever ekonomin som den största stressoren, därför tvingas många att dela studentrum med andra. På så sätt blir hyreskostnaderna lägre. Den visar även på hur vissa arbetsgivare drar nytta av en del studenter som är i behov av pengar, där löner befinner sig under acceptabel nivå och arbetstagarna upplever lågt beslutsutrymme i arbetet. Alla informanter upplever att de är nöjda med universitetsmiljön, som tycks vara den minsta stressor. Social interaktion med släktingar, och vänner i den omedelbara närheten uppges av de flesta som en viktig copingstrategi.