No description available.

Examensarbete (15 hp)

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter. Resultaten i undersökningen visar varför dessa företag anser det vara viktigt att arbeta med employer branding, hur utformandet av deras arbetsgivarvarumärken har skett och hur bilden av dem ser ut idag, samt hur de kommunicerar ut sina arbetsgivarvarumärken. Resultatet visar också vad teknologstudenter har för krav och förväntningar på arbetets innehåll, arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt hur de bildar sig en uppfattning om potentiella arbetsgivare. Några av de slutsatser som dras är att det är viktigt att ha ett unikt men samtidigt internt förankrat och sanningsenligt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivavarumärket bör också stämma överens med det övergripande "brandet" samt med den globala bilden av företaget om det nu finns någon sådan. Gällande kommunikationen av arbetsgivarvarumärket är det fördelaktigt att ha en balans mellan generell kommunikation med bredare träffyta och mer detaljerad kommunikation riktad till specifika grupper. Det är också viktigt att prioritera kvalitet framför kvantitet i valet av aktiviteter. Slutligen kan det konstateras att den mest effektiva kommunikationen är när de anställda pratar gott om företaget som arbetsgivare inför vänner och familj.

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.

<p>Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra. Undersökningen visade däremot på ett samband mellan kommunikation och i vilken utsträckning studenterna använder kondom. Enkätundersökningen visade att större delen av studenterna inte använder kondom vid sexuella kontakter, men en slutsats vi kan dra efter vår undersökning är att singelkillen på campus är den som är bäst på att använda kondom.</p>

No description available.

There have been many studies made regarding students and information seeking, however few studies have been done about music teacher students. Music is a unique area of information seeking because it does not only entail seeking printed publications but also audio- and visual recordings.How do music teacher students experience information seeking in their own field of music? What methods do they use to seek information in the form of music? Does the music library on site play a role in their information seeking? A qualitative study has been made researching how music teacher students at Ingesund College of Music regard their own information seeking abilities, and how they feel about the education received in the field of information seeking.Five interviews were conducted with music teacher students, ranging from year 2 to year 5. Leckie, Pettigrew and Sylvain’s model, derived from role theory, from 1996 is applied to the music teacher students’ information seeking process. Other studies results, with some emphasis on the arts, in the field of information seeking and information science and students in the academic field have been used. The results in this thesis indicate that music teacher students experience information seeking in different ways depending on their major field of study. They also regard the information seeking course as more of a review, rather than part of their education.

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa. Resultatet visade att större delen undersökta studenter förklarar fusk med att de känt sig stressade eller hade ont om tid, att de begick ett misstag eller slarvade och att det var oklart hur de skulle gå tillväga vid källhänvisning. Analysen har genomförts med hjälp av teoretikerna Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Anthony Giddens, och Max Weber. Slutsatserna beskriver att vårt samhällsklimat med individualisering och rationalitet formar individer som är beredda att fuska för att nå sitt mål.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas. Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux. Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval. I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.