No description available.

Title: Students, the future connoisseurs- A study on craft beers place on the beer market in a student town. A trend that is growing stronger among Swedish breweries is the interest in micro breweries. However, the trend has not grown stronger among students, but thanks to a rich student culture with a lot of focus on social gatherings where beer is central, a student city is an interesting market for a microbrewery to launch to. At present, there is no standardized strategy for the design of a product launch, and because microbrewing is a relatively new phenomenon, there is currently no customized launch strategy for microbrewed beer.    The purpose of the study is to map what the beer market looks like in a student city and by analyzing these creating conditions for a microbrewery to successfully launch its beer to students.    This study found that the beer market among students is dominated by mass produced beer from major breweries such as Heineken, Grängesberg and Falcon. The market is also characterized by individual agreements between retailers on the beer market for students and major suppliers such as Spendrups and Carlsberg. According to our study, 70% of all students drink more than 5 units of alcohol per week on a regular basis, and the majority considered that the taste was the most important factor when choosing alcohol. By using the STP model, the target group of "quality consumers" has been selected as target segment, who prefer beer as an alcoholic beverage, is willing to pay more than 40 kr for a beer and preferred micro-brewed beer before another non-micro-brewed beer. In order to position itself at a launch aimed towards this target group, a microbrewery can advantageously use a simple layout design to allow the perceptual image to align with the brewer's identity and personality as a small scale brewery focusing on craftsmanship and quality. Earlier studies have shown that Word-of-Mouth is an effective marketing method when directed to students, and according to our study, it was also true for an alcoholic microbrew product. / En trend som växer sig allt starkare på den svenska bryggerimarknaden är intresset för mikrobryggerier. Dock syns det inte att trenden har vuxit sig starkare i studentstäder men tack vare ett rikt studentliv med mängder av olika fester och evenemang där öl finns till försäljning är en studentstad av intresse för ett mikrobryggeri att lansera till. I dagsläget existerar det ingen standardiserad strategi för hur en produktlansering ska utformas, och eftersom mikrobryggning är ett relativt nytt fenomen finns det idag ingen anpassad lanseringsstrategi för mikrobryggd öl. Syftet med studien är att kartlägga hur marknaden för öl ser ut i en studentstad och genom att analysera denna skapa förutsättningar för ett mikrobryggeri att framgångsrikt lansera sin öl till studenter. Genom denna studie konstaterades att marknaden för öl i en studentstad domineras av massproducerand öl från större bryggerier såsom Heineken, Grängesberg och Falcon. Marknaden präglas även av avtal mellan studentställen och större leverantörer såsom Spendrups och Carlsberg. 70 % av alla studenter dricker enligt vår studie mer än 5 enheter alkohol per vecka på regelbunden basis och av dessa ansåg majoriteten att smaken var den viktigaste faktorn vid val av alkohol, medans ungefär en tredjedel ansåg att priset var viktigast. Genom STP valdes segmentet “kvalitetskonsumenter” ut som målsegment vid en lansering, vilka föredrar öl som alkoholhaltig dryck, kan tänka sig betala 40 kr eller mer för en öl samt föredrar mikrobryggd öl före annan öl. Denna grupp representerade enligt vår studie 33% av alla studenter. För att positionera sig till denna målgrupp vid en lansering kan ett mikrobryggeri till fördel använda sig utav en enkel layout för att den uppfattade imagen ska gå i linje med bryggeriets identitet med personlighetsdrag som småskalighet med fokus på hantverk och kvalitet. Dessa personlighetsdrag visade sig vara uppskattade hos studenter. I linje med tidigare studier kan marknadsföringsmetoden Word-of-Mouth effektivt användas när den riktas mot studenter.

Bakgrund Kosttillskott är vanligt förekommande på alla idrottsliga nivåer. Det verkar inte finnas något tydligt behov av kosttillskott för idrottare. Däremot kan det vara lämpligt vid högintensiv träning under lång period eller vid brist på näringsämnen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i användningen av kosttillskott hoselitidrottsstudenter med elitidrottsavtal. Metod En kvantitativ metod utfördes genom att använda en webbenkät från forskningsprojektet Elite Sport North. Webbenkäten skickades ut till alla idrottsstudenter som har tecknat ett elitidrottsavtal vid Umeå Universitet. Data analyserades med Chi-2 test. Resultat Det fanns ingen skillnad i konsumtionen av kosttillskott kopplat till kön, ålder, utbildning, idrotter, träningsvolym eller självskattad idrottslig nivå eller val av olika kosttillskott. De som ville tävla på internationell nivå hade högst användning och av dem som ville tävla på nationell nivå var användningen lägst. Mellan lagidrott och individuell idrott fanns det en signifikant skillnad där intaget var högre inom individuell idrott. Vanligaste anledningarna för användning av kosttillskott var “åtgärda brister” och “undvika brister”. Angående deltagarnas kosthållning framkom det att av samtliga som var vegetarianer använde järn, B12 och vitamin D. Slutsats Majoriteten av deltagarna använde inte kosttillskott. Inom individuell idrott var användandet av kosttillskott högre jämfört med lagidrott. Det visade sig vara vanligast att använda kosttillskott för att “åtgärda brist” och “undvika brist”.

Bakgrund: Delaktighet i aktivitet definieras som engagemang i en livssituation och är en dimension av görandet som är viktigt för hälsa. Det finns situationer i livet då man inte utför aktiviteter som man vill utföra eller utför aktiviteter som egentligen inte vill utföra. Båda dessa situationer kan beskrivas som aktivitetsgap. Studenterna är en utsatt grupp som på grund av stor arbetsbelastning kan uppleva ett stort antal aktivitetsgap. Syfte: Studiens syfte är att beskriva studenters erfarenheter av aktivitetsgap och huruvida de relaterar till bakgrundsfaktorer. Metod: Studien designades som en kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie med en enkät baserad på självskattning bedömningsinstrument ”GAP i vardagens aktiviteter”. Enkätens svaren på kvantitativa frågor analyserades statistiskt och presenterades med deskriptiv statistik i tabeller, diagram och med siffermått i beskrivande texten och fritextsvar analyserades genom innehållsanalys. Resultat: De flesta aktivitetsgapen fanns bland fritidsaktiviteter (33%) som var av typen ”gör inte men vill göra” och i boendeaktiviteter (32%) som de flesta var av typen ”gör, men vill inte göra”. Studien visade inte en tydlig korrelation mellan studenters bakgrundsfaktorer och antal aktivitetsgap. Slutsats: Studiens resultat visade att studenterna upplever en stor variation av antal aktivitetsgap och att det finns studenter som upplever ett stort antal aktivitetsgap under studietid. Detta kan indikera brister på tydliga strategier i vardagen. Arbetsterapeutiska åtgärder kan bidra till att minska aktivitetsgapen genom att identifiera orsakerna och utveckla strategier för en bättre planering och prioritering av aktiviteterna som kan förebygga psykisk ohälsa och förbättra deras livskvalité.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och depression har i internationella studier visat påverka upp till en tredjedel av universitetsstudenter, med en hög förekomst av depression, ångest och stress. Bland svenska studenter har det visat sig att förekomma i mindre utsträckning. Forskning har dessutom visat att mental hälsa korrelerar med prestationsmotivation och att psykisk ohälsa är en faktor som har negativ påverkan på den självupplevda motivationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av depression, ångest och stress hos fysioterapeutstudenter i relation till upplevd studiemotivation. Metod: En empirisk-anatomisk observationsstudie med tvärsnittsdesign användes för att besvara studiens syfte. Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet inkluderades i studien. Att ej kunna läsa och förstå det svenska språket var exklusionskriterie. En digital enkät baserad på frågeformulären Depression Anxiety Stress Scale (DASS) och Academic Motivation Scale (AMS) konstruerades och skickades ut till samtliga 257 fysioterapeutstudenter. Resultat: Andelen studenter som besvarade enkäten var 19,5% (n=50). Förekomsten av depression- och ångestsymtom uppvisade ett medelvärde motsvarande svårighetsgrad måttlig enligt DASS. Symtom på stress motsvarade istället svårighetsgrad svår. Skillnaden i studiemotivation mellan studenter med högre respektive lägre förekomst av symptom kopplat till depression, ångest och stress visades vara låg.  Konklusion: Sammanfattningsvis kunde inte någon betydande skillnad i studiemotivation visas hos studenterna som visade på hög respektive låg grad av symptom avseende depression, ångest och stress.

Studenter kommer idag ut på en förändrad arbetsmarknad där distansarbete är det nya normala. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan studenters attityd till distansarbete på sina framtida arbetsplatser och faktorerna kön, upplevelser av distansstudier och personlighet. Studien är en kvantitativ enkätstudie där urvalet består at universitetsstudenter. Resultatet visade på en statistiskt signifikant skillnad i attityd till distansarbete mellan könen. Därtill hittades ett positivt statistiskt signifikant samband mellan upplevelser av distansstudier och attityd till distansarbete. Inga statistiskt signifikanta samband hittades mellan attityd till distansarbete och personlighet. I linje med tidigare forskning fann denna studie att majoriteten av studenterna hade en positiv attityd till distansarbete såväl som att både män och kvinnor helst ville arbeta två datar i veckan på distans. Studiens slutsats är att tidigare upplevelser av distansstudier var den främsta förklaring till studenters attityd till distansarbete. Kvinnliga studenter hade en mer positiv attityd till distansarbete än manliga studenter och personlighet tycks inte vara avgörande för attityd till distansarbete.

No description available.

No description available.

Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma. / Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.

Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress. Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.