The purpose of this Bachelor’s thesis was to examine the information needs of the international students at the University of Borås. A further aim was to examine the types of information sources the international students was using to satisfy their information needs and the environmental factors keeping them from achieving this. This was done through focus group interviews with international students from four different countries ranging from the ages 20 – 35. The students was studying at masters, bachelor or taking courses as part of the Erasmus Mundus program. The theoretical framework for this thesis is based in Wilson’s theories on information needs and factors influencing needs and information seeking behaviours as well as Daft and Lengel’s theory of information richness. The findings of this thesis were that the international students were well aware of their information needs and were able to choose different sources according to their needs. Most of the international students needs were met with a few exceptions; the education system while well received caused some confusion early on and trouble for at least one international student. Several environmental factors was identified among which the information systems and language proved to be the most problematic for the students. The environmental factors and the problems encountered by the international students can be countered by providing better and more well aimed information before and during their stay.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how students at Högskolan i Borås experience the web-scale discovery service Summon, based on the theoretical model of “The Five Dimensions of Usability”, defined by Whitney Quesenbery. The study aims to answer the following research questions: How do the students execute search assignments in the Summon interface? How intuitive and easy to navigate is the system from a user perspective? What are the students’ opinions about Summon, regarding usability?Five students with varying information seeking skills are asked to perform search assignments during controlled observation, followed by semi-structured interviews. Our findings are presented in the context of previous research and show correspondence with the results of related studies. Our results show that users are comfortable in navigating the Summon interface, but that more user education is desirable for them to be able to fully take advantage of the service provided. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students’ life nor their sense of identity. Their knowledge regarding dialects was limited to standard Finnish and the dialect of Helsinki Finnish.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.</p>

No description available.

<p>Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.</p><p>Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.</p><p>I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet. Då den kvantitativa metoden i sig inte går in på djupet hos respondenten har även en kvalitativ del gjorts till uppsatsen. Här intervjuades åtta studenter vid Karlstads universitet. Intervjuerna har inriktats på kundbeteendeavsnittet och dessutom har värdekedje-intervjuer gjorts med samma respondenter.</p><p>Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från denna visar att den faktor som påverkar studenterna mest är vart deras vänner går. Det är viktigt för gästerna att de känner igen andra gäster och upplever att de har någon gemensamt med de övriga gästerna. När gästerna umgås med sina vänner på nattklubbarna bidrar det till en roligare och trevligare kväll och dessutom får gästerna en känsla av avslappning vilket gör att tankar om skola, arbete och andra måsten glöms bort för en kväll. Den stora anledningen till att studenterna inte lockas till Arena på helgerna är studenternas image av att det är ung publik på Arena under helgerna. Imagen har skapats och rotat sig på grund av fenomenet Word-of-mouth som har en stark påverkan på studenterna.</p><p>Omgivningen som associeras med Arena såsom vakter, övrig personal och kö etcetera påverkar gästernas beteende inne på nattklubben. Upplevs dessa positivt av studenterna bidrar det till en ökad stämning på nattklubben. Resultaten visar vidare att de fyra mest framträdande attityderna mot Arena är låg åldergräns, torsdagar, musik och trångt. Attityderna har visat sig vara svåra att förändra hos studenterna. Det bästa sättet att nå ut till studenter är en mix av fribiljetter, affischering samt tidningsannonser.</p>

<p>Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna.</p><p>Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna.</p><p>Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen.</p><p>Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala.</p><p>Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.</p>

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.

Syfte: Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.   Metod: Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.   Resultat &amp; slutsats: Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.   Förslag till fortsatt forskning: Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.   Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.