Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag upplever att olika faktorer påverkar deras arbetsmotivation. För att precisera syftet har följande frågeställningar formulerats: ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att yttre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?”, ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att inre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?” samt ”Hur upplever studenterna att olika faktorer påverkar deras vilja att fortsätta att lära och utvecklas inom yrket?”. En metod av kvalitativ karaktär har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta stycken personalvetarstudenter vid Uppsala universitet, som samtliga jobbar deltid på rekrytering- och bemanningsföretag. Intervjuerna analyserades utifrån studiens valda teoretiska utgångspunkt, Herzbergs motivation-hygienteori. Slutsatsen av studien är att både yttre och inre faktorer behöver uppfyllas, för att deltidsarbetande studenter ska kunna känna att de motiveras till att arbeta. Resultatet påvisade att de yttre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var en tillfredsställande status, ett gott ledarskap och goda relationer. Vidare visade resultatet att de inre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var utvecklande arbetsuppgifter, bekräftelse och ansvarstagande.

Each year, a substantial amount of students begins studies revolving around staffing and working life at universities and colleges. When graduating, the student moves on with knowledge from an interdisciplinary education and begins the search for an occupation. It is common practice for newly graduated human resources managers to apply for a position at staffing agencies. This makes it relevant to investigate which competence requirements and expectations that staffing agencies in Sweden place on newly graduated human resources managers and what makes them employable. The purpose of this study is to investigate what knowledge and experience from studying human resources management that considered most relevant in five of Swedens biggest staffing companies. Since the study deals with an in-depth picture of perceptions about competence requirements, expectations and employability, qualitative interviews were conducted. Data from five interviews with four of Sweden ́s largest staffing agencies and one smaller, is the starting point for the results and analysis of the study. Phenomenological methodology has been used in the analysis to explain the own perceptions and thoughts about the chosen topic among the respondents. The result indicated that the majority have a positive view of the graduate group of newly graduated human resources managers. Prior to employment, the majority has competence requirements for post-secondary education, but it appeared that four of the staffing agencies make exceptions where relevant industry experience can compensate for a lack of the aforementioned. The highest-valued traits are social skills. There is also demand for competence in labor law, economics and organizational development. Furthermore, expectations on newly graduated human resources managers are to be cooperative, vigilant, forward, outgoing and have an eagerness to learn. Internship and student-related work in addition to studies increase employability of the newly graduated human resources manager.

Dagens rapportering tyder på en bostadsbrist för studenter i Sveriges stora högskolekommuner, då utbudet inte möter deras efterfrågan. Att komma tillrätta med problemet är en fråga för samhällsplaneringen och har inga enkla lösningar. En viktig komponent av bostadsförsörjningen är det kommunala självstyret, där kommuner genom planmonopolet ansvarar och beslutar om byggprojekt. Ett verktyg kan vara markanvisning, då kommunen äger marken som ska bebyggas och får därigenom ett större förhandlingsutrymme. För denna studie valdes Uppsala kommun ut för att undersökas, eftersom staden har en av Sveriges största universitet och en obalans på bostadsmarknaden. Syftet är att analysera hur Uppsala på en kommunalpolitisk nivå arbetar för att tillgodose bostäder åt studenter, i relation till en alltmer marknadsorienterad bostadsförsörjning. Detta utreds genom fyra semi-kvalitativa intervjuer, med tre kommunalpolitiker och en sakkunnig tjänsteman. Resultatet gav en viss skiljelinje mellan blocken i kommunen. Då moderaterna vill effektivisera planprocessen genom lagreformer och till en större grad inkorporera privata aktörer i planeringen, vilket i teorin skulle kunna öka antalet bostäder. Men att det blir till en betydligt lägre prisnivå kan inte säkerställas. De rödgröna vill styra bostadsmarknaden mer genom att återinförskaffa statliga subventioner och nyttja markanvisning för att tillgodose se bostäder för studenter. Prisnivån skulle då kunna bli lägre men effektiviteten kan skadas.

Molntjänster är en teknik som växt enormt under de senaste åren och som det ser ut idag så kommer de inte att sluta expandera någon gång snart, och därför är detta området väldigt intressant att undersöka. Idag kommer de flesta enheter med en eller flera förinstallerade molntjänster, och tanken med denna studie är att undersöka vad det finns för orsaker till att molntjänster används eller ej. Genom att utföra intervjuer med ett flertal studenter så skulle frågor såsom av vilka anledningar som molntjänster används och till vad, men även hur dessa anledningar kan möjligöra alternativt förhindra användning utav molntjänster i arbetslivet kunna besvaras. En undersökning som denna skulle sedan kunna ligga som grund för företag som överväger att implementera molntjänster till sina anställda för att de ska kunna avgöra om det är ett hållbart val även för framtida anställda då studenter är nästa generation som ger sig ut i arbetslivet. Resultatet som framtagits med hjälp av temporal motivation theory indikerar att molntjänster används regelbundet utav studenter eftersom de upplevs lättillgängliga och smidiga, vissa typer mer än andra, och att det inte finns några stora orsaker som kan hindra användandet av molntjänster även i arbetslivet. Framtida arbeten baserat på detta kan exempelvis använda en annan, bredare målgrupp eller utföra en mer djupgående analys till varför användandet bland studenter ser ut som det gör.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken av variablerna self-efficacy,copingstrategier eller deltagarnas kön som bäst förklarar studentersakademiska stress. Vi har även undersökt om det fanns några könsskillnader iself-efficacy och val av copingstrategier. Deltagarna bestod av studenter påÖrebro universitet (n=147) varav 85 var kvinnor och 62 män. Studiensmätinstrument var en enkät som bestod av frågor om akademisk stress, generellself-efficacy samt copingstrategier. Resultatet visade att användandet avemotionsfokuserad coping bäst förklarade studenternas akademiska stress. Detfanns även signifikanta könsskillnader i resultatet som visade att kvinnoranvänder emotions- och undvikande coping i högre utsträckning än män, samtatt kvinnor är mer akademiskt stressade. Däremot fanns inga signifikantakönsskillnader gällande problemfokuserad coping och self-efficacy. Slutligendiskuteras studiens resultat samt förslag på vidare forskning. / The aim with our study was to investigate which of the variables perceivedself-efficacy, coping strategies or the participants gender that bestexplains students’ academic stress. We have also investigated whetherthere were any gender differences in academic stress, perceived selfefficacyor in coping strategies. The participants consist of students atÖrebro University (n=147) of which 85 were women and 62 men. Themeasurement of the study was a questionnaire that consisted of questionsabout academic stress, general self-efficacy and coping strategies. Thefindings showed that emotions-focused coping best explained the students’academic stress. There were also significant gender differences indicatingthat women use emotion-focused coping and avoidant coping to a greaterextent than men, and that women were more academic stressed than men.However, there was no significant gender differences among problemfocusedcoping or perceived self-efficacy. Finally, the results of the studyand suggestion for further research were discussed.

Psykisk ohälsa ökar bland unga i Sverige, en stor del av den populationen är studenter på högskolor och universitet. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om studenterna upplever psykisk ohälsa och om det finns genusskillnader inom psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter på Umeå universitet. Frågeställningarna som undersöks är om studenterna upplever psykisk ohälsa, isåfall hur, och om det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Datainsamlingen har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, dels en intervju med en kurator på Studenthälsan vid Umeå universitet och dels en enkät som har lagts ut i Facebook-grupper till tre olika program på Umeå universitet. Det resultatet visar är bland annat att studenterna upplever en hög grad av prestationskrav/prestationsångest. Det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Samhällets maskulinitetsnormer påverkar manliga studenter i hanteringen av sin psykiska ohälsa, de pratar inte med andra om hur de mår. De kvinnliga studenterna upplever mer stress och har högre prestationskrav på sig själva vilket kan förklara den höga grad stress de upplever.

I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.

Stress and psychosomatic symptoms are an increasing problem in todays society, where adolescents are a group more exposed than others. Over the years, stress as a concept has been developed and is today linked to chronic diseases, depression and cardiovascular diseases. Many people experience long lasting, chronic stress which the body is no good at handling. Women seem to generally experience more stress than men, which can be related to the society’s view of gender. This can also be linked to how men and women handle stress, which seem to be in different ways. Sense of coherence can also be linked to stress, where higher sense of coherence correlates with lower experienced stress and lower sense of coherence with higher stress, which also can be linked with age, though there is a need for more studies on the subject to show this. The aim of this study is to investigate a possible connection between age, gender, type of education and stress. The study has a comfort selection with a total of 79 respondents, of which are 56 women and 23 men. The result of this study shows no significant difference between gender, age, type of education and stress, though there is a slight difference in the descriptive analysis. To obtain a significant result, the study selection would’ve had to be representable and a higher number of respondents would have had to be included. / Stress och psykosomatiska symtom är ett ökande problem i dagens samhälle där ungdomar är speciellt utsatta. Stress har som begrepp utvecklats under årens gång, men kopplas idag ihop till flera kroniska sjukdomar, nedstämdhet och hjärt- och kärlsjukdomar. Människor utsätts idag för långvarig, kronisk stress, vilket kroppen inte är konstruerad för. Kvinnor verkar generellt sett uppleva mer stress i vardagen än män, vilket kan kopplas till samhällets syn på kön och genus. Detta kan även kopplas till hur män och kvinnor hanterar stress, vilket verkar vara annorlunda. Ytterligare så kan känsla av sammanhang kopplas till stress, där en högre känsla av sammanhang har en samband med lägre stress och tvärt om. Forskare menar att graden av känsla av sammanhang ökar med åldern, vilket då även kan kopplas till en lägre stressnivå vid högre ålder. Dock behövs mer forskning för att fastställa detta. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan ålder, kön, typ av utbildning och stress. Studien har ett bekvämlighetsurval med totalt 79 respondenter, varav 56 kvinnor och 23 män. Resultatet i denna studie visar inte på någon signifikant skillnad mellan kön, ålder och utbildning i relation till stress, då endast vissa små skillnader identifieras i den deskriptiva analysen. För att kunnat få ett signifikant resultat hade studien behövt ha en annan typ av urval och ett större antal respondenter.

I arbetet konstrueras en laborationsuppställningsprototyp för att underlätta förståelsen för värmestrålning för studenter, då detta kan upplevas som svårt. Betoning ligger på att visualisera strålning med olika våglängder inom det infraröda spektrumet och deras interaktion med en temperaturvarierande aluminiumvägg med hög reflektionsförmåga. Visualiseringen görs möjlig tack vare en värmekamera som kopplas samman med en dator vilket gör att förloppet kan spelas in och studeras. Uppställningen ger studenterna möjligheten att öka sin förståelse för reflektion av värmestrålning genom att de får analysera och förklara bilderna från värmekameran. Mer specifikt visualiseras i bilderna att temperaturen hos det reflekterande materialet inte har någon effekt för strålningen som värmekameran registrerar och att strålning från kalla objekt tydligt görs synlig för värmekameran eftersom objektet skuggar annan strålning från att reflekteras. Temperaturintervallet som användes i experimentet var tillräckligt för att visualisera detta och konstruktionen i sin helhet gav ett tillfredställande resultat. / The aim of this project was to construct a laboratory set up that can helpstudents understand heat radiation and more specific reflection of heat radiation. The reason for that is that students have a hard time understanding heat radiation. A construction was created in which radiation of different wavelengths could hit a temperature varying aluminum plate, and the process was recorded with an infrared camera connected to a computer. The laboratory set up gives the students the opportunity to develop a more deeply understanding of reflection of heat radiation and more specifically to understand that the temperature of the reflective surface does not effect the radiation detected by the infrared camera. The students can also understand that the camera can clearly detect radiation from cold objects, since the object stops radiation from the surrounding from hitting the reflective surface. The temperature variation of the components was enough to visualize the preferred reflection in the plate and the construction over all had a satisfactory result.

En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.  En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.