Köns- och klassrelaterade faktorer spelar en betydande roll i val av utbildningsvägar och karriärer, där kvinnor och män ofta väljer olika utbildningsprogram. Studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska kunna göra välgrundade val för sin framtid och för att säkerställa att dessa val inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. Forskning inom både socionomprofessionen och ingenjörsyrket har belyst hur könsstereotyper och strukturella hinder påverkar dessa val, med en ökad betoning på att utmana traditionella normer och främja mångfald och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka könsmönster i dagens studie- och yrkesval bland högskole- och universitetsstudenter samt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa val. Metoden för att undersöka könsskillnader i studie- och yrkesval innefattade ett subjektivt urval avdeltagare från civilingenjörs- och socionomprogrammen. Fokus låg på att utforska könssegregering och de bakomliggande orsakerna genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Studenter inom socionom- och civilingenjörsprogrammen påverkas av olika faktorer, familjebakgrund, personliga intressen och samhälleliga förväntningar. Dessa faktorer kan ibland leda till överrepresentation av ett kön och de kan uppleva olika grader av problematik relaterad till detta. Behov av fortsatt forskning och åtgärder för att bekämpa könsskillnader i studie- och yrkesval och främja en mer jämställd utbildnings- och arbetsmarknad.

Den föreliggande studie syftade till att studera universitetsstudenters åsikter om användningen av ChatGPT i studier. Studien fokuserade på tre frågeställningar: i vilken omfattning studenter använder ChatGPT, deras moraliska bedömning av användningen samt eventuella skillnader mellan studenter. En kvantitativ forskningsansats användes i studien och datamaterialet baserades på en enkät som delades ut via digitala plattformar till universitetsstudenter. Enkätsvaren analyserades sedan med hjälp av beskrivande statistik analys för att identifiera och förstå samband mellan olika variabler. Resultatet visade att en majoritet av studenterna, 81%, använder ChatGPT i sina studier. De flesta studenter anser att ChatGPT är ett värdefullt komplement som hjälper dem att förstå komplexa problem, sammanfatta information och spara tid. Trots dessa fördelar framhöll många studenter vikten av ett ansvarsfullt användande för att undvika risker som fusk och minskat lärande. En betydande del av studenterna upplevde en osäkerhet kring de moraliska aspekterna av att använda ChatGPT, men valde ändå att använda verktyget på grund av dess praktiska fördelar. Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader i användningen av ChatGPT baserat på ålder, kön eller föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot var studenter från tekniska och samhällsvetenskapliga program något mer benägna att använda AI-verktyget, vilket med stöd av Bourdieus teori om kapital och habitus kan indikera att studenter med högre kulturellt kapital och vana vid tekniska hjälpmedel är mer öppna för nya innovationer. Det fanns även en statistiskt signifikant skillnad i användningen av ChatGPT baserat på studenternas moraliska uppfattning om AI-verktyget, vilket visar på en koppling mellan moraliska bedömningar och användningen av ChatGPT. Slutligen betonar studien vikten av att utveckla studenternas kritiska tänkande och att använda ChatGPT på ett ansvarsfullt sätt för att inte negativt påverka inlärningen. Lärarnas inställning till ChatGPT påverkade också studenternas användning, vilket leder till rekommendationen att utbildningsinstitutioner bör lära studenterna om ansvarsfull användning av ChatGPT och ha etiska diskussioner för att upprätthålla akademisk integritet. En intressant aspekt som framkom var att majoriteten av studenterna redan använder ChatGPT, men frågan är var befinner sig lärarna i denna utveckling?

Syftet med uppsatsen är att presentera internationella studenters perspektiv och tolkningar på hur hierarki och auktoritet kan utrycka sig inom det svenska universitet. För att synligöra detta kontrasteras den svenska kontexten med informanternas tidigare erfarenheter utomlands. Faktorer som informanterna anser påverkar de sociala strukturerna inom universitetet är studiebakgrund, finansieringsutformning och samhällets symboliska syn på högre utbildning. Några skillnader som kontrasteras av informanterna återfinns inom områdena tid, organisation, värdering, ansvar och tävlingsmentalitet. Andra skillnader som uppkom är hur man tilltalar och hälsar på varandra, rollfördelning och skillnaderna mellan personlig och professionell interaktion. Summerat beskriver generellt informanterna den svenska kontexten som mer jämlik, mindre auktoritär och att de sociala relationerna mellan student och lektor kan tolkas som vänskapliga. / The purpose of this paper is to present international students' perspectives and interpretations of how the hierarchy and authority will be expressed in the Swedish university. To make the structures visible will the Swedish context be compared to the informants' previous experiences abroad, to visualise the contrasters. Factors that the informants thinks may will affect the social structures within the university can be found in areas of educational background, financing, responsibility and the society approach to higher education. Some differences that are contrasted by the informants can also be found in the areas of time, organisation, evaluation, accountability and competitive mentality. Other social differences that arose is greetings, academic roles and the differences between personal and professional interaction. In summary the informants overall describes the Swedish context as more equal, less authoritarian and the social relations between the student and the lecturer can be interpreted as amicable.

Introduktion: Fysisk inaktivitet och stillasittande beteende är två av de största riskfaktorerna för ohälsa, sjukdom och död i västvärlden idag. Många människor uppfyller inte riktlinjerna kring regelbunden fysisk aktivitet, och studenter är inget undantag. Aktiva studenter var ett projekt på KTHhallen i Stockholm som bedrevs för sjätte året i rad med syftet att få fysiskt inaktiva studenter att bli aktiva. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka varför deltagarna valde att delta i Aktiva studenter, hur de upplevde projektet samt om de upplevde några effekter av sitt deltagande och i så fall på vilket sätt.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades med hjälp av studiens syfte och diskuterades sedan med hjälp av Deci och Ryans Self-Determination Theory och tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Alla deltagare brukade vara fysiskt aktiva när de var yngre, men hade de senaste åren varit inaktiva. De definierade sig ändå som aktiva personer, vilket var en av huvudanledningarna till att de ansökte till Aktiva studenter. De ville återfå sina gamla vanor. Studien visade att Aktiva studenter hade positiva effekter på deltagarnas fysiska aktivitetsvanor. Nästan alla deltagare trodde att de skulle fortsätta med dessa vanor om ett och tio år. Studien visade också att den ökade fysiska aktivitetsnivån hade positiva effekter på deras fysiska och mentala hälsa.  Konklusion: Genom deltagande i Aktiva studenter ökade deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, och då främst den yttre motivationen. Studenterna som deltog i studien hade varit aktiva tidigare i livet men var inaktiva vid projektets start. Det är därför inte möjligt att utifrån denna studie säga om och hur studenter som aldrig varit fysiskt aktiva tidigare, och som är fullständigt omotiverade till att bli detta, skulle påverkas av ett liknande projekt då de inte förekom som deltagare i studien, men trots detta kan ha deltagit i projektet.

Karlsson, E. (2016). Students' perceptions about drug prevention in high school.   The aim of the study was to investigate high school student’s experiences of and needs of drug prevention in school is and should be. The use or misuse of alcohol, drugs and tobacco is one of the biggest threats to public health. Students' opinions and participation of the preventive measures against drug and alcohol use is a good starting point to achieve a successful result. A qualitative approach was chosen to take part of the students' experiences. A total of eleven high school students participated in the study, focus groups were used as method. The results showed that the students were not aware that there exists any drug prevention at their school and they didn´t feel any participation. The students wish for participation in drug prevention projects at the school and follow-ups of work in progress. / Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers upplevelser och behov av drogförebyggande arbete på skolan är och bör vara. Användning eller missbruk av alkohol, narkotika och tobak är ett av de största hoten mot folkhälsan. Elevernas åsikter och delaktighet till förebyggande insatser mot en drog- och alkoholanvändning är en bra utgångspunkt till att nå ett lyckat resultat. En kvalitativ ansats valdes för att ta del av elevernas upplevelser. Bekvämlighetsurval användes och metoden var gruppintervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt deltog elva gymnasieelever vid två fokusgrupptillfällen. Resultatet visade att eleverna inte var medvetna om det aktivt pågick något drogförebyggande arbete på skolan annat än rökfria zoner och de kände heller ingen delaktighet i drogförebyggande arbete. Eleverna eftersökte uppföljningar av pågående drogförebyggande arbeten samt delaktighet i dessa.

No description available.

En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier. / A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.

No description available.

För att möta en framtid där medelåldern bland Europas befolkning blir allt högre har Europeiska unionen riktat fokus på frågan om hur förvärvsfrekvensen i de högre åldersgrupperna kan höjas. Genom att anta en policy avseende det livslånga lärandet uppmanar EU sina medlemsländer att skapa nya förutsättningar för att förverkliga detta mål. Utifrån detta fokus på möjligheten att studera även i hög ålder har föreliggande studie utgått från seniora studenter i åldern 50+. Studiens syfte har varit att studera behov av och krav på anpassad pedagogik som den yrkes- och livserfarna seniora studenten har för att kunna tillgodogöra sig undervisning vid högskola och universitet. Studiens teoretiska perspektiv har utgått från sociokulturell teori och andragogik. Studien är byggd på vad den seniora studenten som individ upplevt samt hur omgivningen och dess krav ser på seniora studenter som grupp. Insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerande intervjuer med sju individer som är 50+ och varit aktivt studerande på svensk högskola eller universitet under vårterminen 2016. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar om behov, krav och anpassad pedagogik. Svaren har analyserats utifrån interpretativ fenomenologisk analys, i relation till teorier och tidigare forskning. Studiens resultat visar att den seniora studenten inte ser att det egna lärandet har förändrats över tid men att förutsättningarna har förändrats. Den seniora studenten har behov av att bli bemött som vuxen ansvarstagande individ och att den erfarenhet som följer med ska ses som ett positivt komplement genom att bidra till förening av teori och praktik i lärsituationen. Den seniora studenten har krav på kvalitetssäkrad undervisning och vill lyfta frågan om validering av tidigare erfarenheter samt bidra med sin erfarenhet för en anpassad pedagogik. Studien visar att den seniora studenten vill ha insyn och vara medbestämmande, men att de seniora studenterna i föreliggande studie inte är kravställande varken individuellt eller som grupp.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.