Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiska föreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur de förmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens. Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistan genom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet som ett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genom aktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat från intervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hos respondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och alla respondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar att de följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiska val, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationen mellan Sverige och Irakiska Kurdistan är. Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genom resor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks. Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur. Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik om korruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbol behandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistan som ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individ i diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer, transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

Purpose – The purpose of this study is to investigate the information seeking behaviour of graduate students at Uppsala University, Sweden. Using a qualitative method I gain deeper knowledge of the students’ information behaviour. Method – I interview four master students concerning their information seeking. Two of the students are from the social sciences and two from the medical sciences. Findings – The findings show that students primarily use electronic information resources. The students prefer to access scientific articles electronically, and they rarely use printed books in their studies. The students prefer to use library databases over Google Scholar. The reason for this is not only the access to material, but also that they prefer the more advanced search options provided by the library. Further results show that the students tend to avoid interaction with librarians. Paper type – Two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

No description available.

Problemet enligt studierna har påvisat resultat som tyder på att alumner från generella utbildningar behöver längre tid till att etablera sig på en relevant arbetsmarknad. Arbetsmarknaden kan även vara otydlig vilket inverkar på alumners möjligheter till att få en anställning med anknytning till utbildningen. Syftet i denna studie var att kartlägga hur många alumner från ett Idrottsvetenskapligt program i Mellansverige som efter ett till två år efter avslutade studier hade ett yrke med idrottsvetenskaplig anknytning och hur väl rustade de ansåg sig vara för arbetsmarknaden efter sina avslutade studier. Data samlade in med hjälp av en elektronisk enkät från Google forms. Enkäten skickades ut till 34 alumner från två årskullar och av dessa svarade 21 stycken på enkäten. Detta gav en svarsfrekvens på 61 % och ett bortfall på 39 %. Data samlades in samt analyserades i statistikprogrammet SPPS där en beskrivande analys utfördes. Resultatet visade att det var åtta (38,1 %) av 21 alumner som hade ett yrke med en tydlig anknytning till Idrottsvetenskapliga programmet. Av de 21 alumner som deltog var det 10 (47,7 %) som ansåg att utbildningen förberedde dem ganska eller mycket bra inför deras nuvarande yrke. Resultatet i denna studie tillsammans med en tidigare alumniundersökning från ett annat Idrottsvetenskapligt program, tyder på att idrottsvetare har svårare att hitta relevanta arbeten efter avslutade studier jämfört med alumner från yrkesutbildningar. Reflektioner av resultatet är att medvetenheten av idrottsvetarstudenter och Idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Mellansverige behöver öka. Två lösningar kan vara att införa praktik under utbildningen, men även att arbetsgivare ges möjligheten att träffa studenterna under utbildningens gång. Det kan bidra till att idrottsvetare blir attraktivare på arbetsmarknaden, därmed skulle vägen in på arbetsmarknaden kunna bli tydligare och det går fortare att få anställning inom ett relevant yrke

Syftet med studien var att undersöka studenters stressnivå genom attstudera huruvida olika examinationsformer kan leda till olikastresstyp, prestationsmotivation och upplevd stress. Metoden somgenomfördes var en enkätundersökning där man undersökte hurstudenter upplevde nivån av stress och prestationsmotovation inför treolika examinationstyper; salstentamen, hemtentamen och muntligpresentation. I studien deltog 112 universitetsstudenter, 87 kvinnoroch 25 män. Hypoteserna var att hemtentamen genererar lägst stressmen även minst positiva effekter, medan det omvända gäller försalstentamen. Resultatet visade att studenter upplever inge skillnad pånivån av stress gentemot examinationsformerna, de upplever ingenskillnad av stresstyp emellan examinationsformerna samt att det inteförekom könsskillnader. / A cross-sectional study based on a survey was handed out to studentsat a university in a Swedish city. The purpose of the study was toinvestigate the stress levels of students by examining whetherdifferent forms of examination could lead to differenteffects;specifically, achievement motivation and experienced stress.The survey questions investigated how students felt regarding stresslevels and symptoms in relation to exam types. Our hypotheses werethat take-home written exams would result in lower stress levels butalso lead to less motivation, whereas the opposite would be true forwritten exams during observation. The study showed that studentsdon’t experience any difference in the level of stress towards theexaminations types. The result also showed that the type of stress,achievement motivation and experienced stress didn’t effect theexaminations type and finally there were no difference in stress levelbetween genders.

Mental illness among children and adolescents is increasing today. Many suffer from anxiety and depression, and a group that also experiences this is university students, which also confirms previous research (Socialstyrelsen, 2017; Folkhälsomyndigheten, 2018; Storrie et al., 2009). The purpose of this questionnaire study was to investigate the occurrence of mental illness at Luleå University of Technology through a quantitative method. The questions we formulated based on the purpose were whether students at Luleå University of Technology are experiencing mental illness, the underlying causes of the perceived mental illness, and whether there are significant differences between male and female students' perceived mental illness. The results of the study show that 82.4% of the respondents have experienced mental illness during their study period, and those students state that they have mainly experienced stress, anxiety and depression / depression. The underlying causes of mental illness are said to be stress, concern for the future and high demands. The result of our study showed no significant difference between women's and men's perceived mental illness, but it showed a tendency for women to experience mental ill health to a greater extent. Mental ill-health is widespread among university students, stigmatization is still great about the subject and many choose not to seek help. The result also indicates that the Student Health Service and the help they offer may need to be made more visible to reach out to the students. The analysis also shows that there is a connection between how one feels and what control one feels to have in life, poorer attitude showed lower control. / Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar idag. Många lider av ångest och depressioner, och en grupp som också upplever detta är universitetsstudenter, vilket även tidigare forskning bekräftar (Socialstyrelsen,2017; Folkhälsomyndigheten, 2018; Storrie etal., 2009). Syftet med denna enkätstudie var att genom en kvantitativ metod undersöka förekomsten av psykisk ohälsa på Luleå tekniska universitet. De frågeställningar vi formulerat utifrån syftet var om studenter på Luleå Tekniska universitet upplever psykisk ohälsa, de bakomliggande orsakerna till den upplevda psykiska ohälsan, och om det finns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga studenters upplevda psykiska ohälsa. Resultatet från studien visar att 82.4 % av respondenterna har upplevt psykisk ohälsa under sin studietid, och det studenterna uppger sig främst ha upplevt var stressrelaterad psykisk ohälsa, ångest och nedstämdhet/depression. De faktorer som studenterna uppgav som bidragandeorsaker till den upplevda psykiska ohälsan var främststress, oro för framtiden och höga krav. Resultatet av vår studie visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnors och mäns upplevda psykiska ohälsa, men det visade på en tendens till att kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre grad.Psykisk ohälsa är utbrett bland universitetsstudenter, stigmatiseringen är fortfarande stor kring ämnet och många väljer att ej söka hjälp. Resultatet indikerar även på att Studenthälsan och den hjälp de erbjuder, kan behöva synliggöras mer för att nå ut till studenterna. Analysen visar även att det finns ett samband mellan hur man mår och vilken kontroll man upplever sig ha i livet, sämre mående visade på lägre kontroll.

Unga vuxnas upplevda psykiska välbefinnande och stress blir allt sämre. Forskning har visat att stress är den mest förekommande faktorn som påverkar välbefinnande, och att kvinnor drabbas mer av stress i jämförelse med män. Studerande och arbetande behandlas ofta som separata grupper, när det i själva verket finns många som kombinerar studier och arbete. Det kan tänkas att arbetande studenter är utsatta för fler stressorer som i sin tur inverkar på deras välbefinnande, då det krävs en förmåga att balansera vardagen annorlunda än om man endast arbetar eller studerar. Utifrån detta tog vi fram våra forskningsfrågor, där vi undrade om det finns skillnader gällande kön och ekonomisk tillfredställelse mellan studenter som arbetar och studenter som inte arbetar, relaterat till stress och välbefinnande samt om det finns ett samband mellan stress och välbefinnande relaterat till kön. För att besvara frågorna utförde vi en studie med Perceived Stress Scale 14 och General Health Questionnaire 12, med 297 kvinnliga och manliga studenter på eftergymnasial nivå mellan 19–29 år, som enbart studerade eller var arbetande studenter. Data samlades in via en enkät online på Facebook samt när vi stod på ett universitet. Resultatet visade att enbart studerande, främst kvinnor, upplevde mer nedsatt välbefinnande än arbetande studenter. Ekonomisk tillfredsställelse visade en signifikant negativ korrelation med både stress och välbefinnande. Stress och välbefinnande hade även en signifikant positiv association sinsemellan, samtidigt som de hade en association med kön. Alltså fanns det skillnader relaterat till stress och välbefinnande hos studenter, beroende av kön, arbete och ekonomi. / The perceived psychological well-being and stress of young adults are getting worse. Research has shown that stress is the most common factor that affects well-being, and that women are more affected by stress in comparison to men. Students and workers are often treated as separate groups, when there are in fact are many students who combine studies and work. It is conceivable that working students are exposed to more stressors which in turn affect their well-being, as it requires an ability to balance everyday life differently than if one is only working or studying. Based on this, we presented our research questions, where we wondered if there are differences concerning gender and economic satisfaction between students who work and students who does not work, related to stress and well-being and whether there is an association between stress and well-being related to gender. To answer these questions, we conducted a study using Perceived Stress Scale 14 and General Health Questionnaire 12, with 297 female and male post-secondary students aged 19–29, who only studied or were working students. Data was collected through an online survey on Facebook and when we stood at a university. The result showed that those studens who only studied, mainly women, experienced more impaired well-being than working students. Financial satisfaction showed a significant negative correlation with both stress and well-being. Also, stress and well-being had a significant positive association amongst themselves, while having an association with gender. Thus, there were differences related to the stress and well-being of students, depending on gender, work and finances.

Tidigare studier har visat att kvinnor upplever mer arbetefamiljkonfliktoch stress samt kopplingar mellan begreppen. Syftetmed studien var att undersöka arbete-familjkonflikt och stress blandstudenter och förvärvsarbetare, samt kopplingen mellan begreppen.En enkät med ”PSS14” samt ”Work-family conflict scale”användes. Forskningsfrågorna var följande: 1) Finns det någraskillnader mellan studenter och förvärvsarbetare när det kommer tillarbete-familjkonflikt och stress?, 2) Finns det några skillnader påarbete-familjkonflikt och stress beroende på studenter ellerförsvarsarbetares kön? och 3) Finns det en korrelation mellanarbete-familjkonflikt och stress?. I studien deltog 147 studenter och123 arbetande. Resultatet visade att studenter upplevde störretidsbaserad arbete-familjkonflikt och stress, vilket kan bero på attskolarbete görs i hemmamiljö. Kvinnor upplevde mer stress samt merarbete-familjkonflikt, vilket kan bero på att kvinnor ägnar sig mer åthushållsarbete än män. En positiv korrelation mellan stress ocharbete-familjkonflikt hittades som tyder på en koppling mellandessa. / Previous studies have shown that women experience more workfamilyconflict and more stress than men and that there is aconnection between work-family conflict and stress. The purpose ofthis study was to examine work-family conflict and stress amongstudents and workers and their gender, and relationship betweenthem. To examine this, a questionnaire with “PSS14” and “Workfamilyconflict scale” was used. The research questions were: 1)Are there differences between students and workers on work-familyconflict and stress?, 2)Are there gender differences between studentsand workers on work-family conflict and stress?, 3) Is there acorrelation between work-family conflict and stress?. The samplewas consisted of 147 students and 123 workers. The results showedthat students experienced more time-based conflict and m o r estress, which could be a result of studying in a home environment.Women experienced more stress and strain-based conflict, whichcould be because women spend more time doing house-work thanmen. The results also showed a positive correlation between stressand work-family conflict.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har observerats ha positiva effekter på kognitiva förmågor, såsom koncentration. Studier saknas kring den akuta effekten på en population bestående av universitetsstudenter.   Syfte: Undersöka om aerob fysisk aktivitet påverkar koncentrationen i ett akut skede samt undersöka sambandet mellan aktivitetsminuter per vecka och koncentrationsförmågan hos universitetsstudenter.   Metod: En experimentell kvantitativ studie med cross-over design. Totalt deltog 26 universitetsstudenter vars koncentrationsförmåga mättes med koncentrationstestet Trail making test (TMT) A och B samt självskattning genom Numeric rating scale efter en intervention bestående av fysisk aktivitet och efter utebliven intervention. Data avseende deltagarnas aktivitetsnivå samlades in genom en enkät från folkhälsomyndigheten.   Resultat: Ingen statisk signifikant (p≤0,05) skillnad sågs på objektiv eller upplevd koncentrationsförmåga. Då deltagarna fick intervention var medianen på TMT B minus A 26,8 sek (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) och vid utebliven intervention var medianen på TMT B minus A 31,2 sek (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2). Det sågs heller ingen statistik signifikant korrelation mellan aktivitetsminuter och objektiv koncentration (r=-0,25) samt upplevd koncentrationsförmåga (r=0,11).   Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet hade inte någon effekt på objektiv eller upplevd koncentrationsförmågan i ett akut skede och ingen korrelation kunde ses mellan fysisk aktivitetsnivå och koncentrationsförmåga hos en grupp universitetsstudenter. / Background: Physical activity has been observed to have positive effects on concentration. The short-term effect hasn’t been studied to the same degree and haven’t been studied in university students.   Objective: Examine whether physical activity has any short-term effect on concentration and examine the correlation between general physical activity and concentration in university students.   Methods: An experimental quantitative cross-over design. A total of 26 students whose concentration was measured Trail making Test (TMT) A and B and Numeric rating scale following an intervention consisting of physical activity and non-intervention. Data regarding minutes of activity per week was collected by a questionnaire from folkhälsomyndigheten.    Results: There was no statistical significance (p≤0,05) in concentration. The median from TMT B minus A was 26,8 sec (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) when intervention was administrated and the median from TMT B minus A was 31,2 sec (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2) when no intervention was administrated. There was no statistical significance in the correlation between weekly minutes of physical activity and objective concentration (r=-0,025) or self-reported concentration (r=0,11).   Conclusion: Physical activity did not have a short-term effect on objective or self-reported concentration. There was no correlation between physical activity and concentration.

The purpose of this study was to investigate how students at the University experienced the relationship between regular physical exercise, mental mood and motivation to study. A qualitative method which consisted of individual interviews were conducted to gather the data. Seven physically active participants were asked to answer questions from an health promoting interview guide. The data were then analyzed with a qualitative content analysis, where four categories could be distinguished; a healthy balance in life, belief in their own ability, effects of exercise and a break in their studies. The results showed that participants experienced a clear link between physical exercise, motivation to study and mental mood, which they explained as a circle where all parts interacted positively. Exercise could affect the mood which in turn increased their motivation to study and when the participants felt satisfied with themselves for having performed in their studies, they were also motivated to exercise again. It turned out for the participants in the study that the possibility of a break with physical exercise in their studies were necessary to live a balanced and healthy life. / <p>Validerat; 20160616 (global_studentproject_submitter)</p>