Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.

Introduktion Fysisk aktivitet är något vi alla utför på en daglig basis där olika intensiteter ingår vid all form av rörelse. Fysisk träning däremot, är en strukturerad form där personen i fråga har tänkt att förbättra sin egen fysiska förmåga, kondition eller styrka. Hos hälsovetenskapsstudenter runt om i världen ses en minskande aktivitetsnivå genom utbildningen, endast ca 50% når upp till WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet där 150 min måttlig eller 75 min mycket ansträngande aktivitet per vecka är satt som gräns. Syftet med studien var att undersöka hur träningsvanor ter sig hos sistaårsstudenter på Luleå Tekniska Universitet. Metod En tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av enkätformuläret IPAQ-SF som modifierades av författarna. Tredjeårsstudenter inom Fysioterapeut-, Arbetsterapeut-, Sjuksköterskeprogrammet eller Hälsovägledning fick kryssa i hur aktiva de var senaste sju dagarna inom olika intensitetsnivåer. Resultatet Av de 267 utskickade enkäterna svarade 42% (112 deltagare) varav 14% män och 86% kvinnor. Respektive hälsovetenskapsprogram uppnådde WHO:s rekommendationer. Fysioterapeuter och hälsovägledare ägnade flest dagar åt mycket ansträngande aktiviteter, medan hälsovägledare bedrev måttligt ansträngande aktiviteter i större omfattning än resterande program. Ingen större skillnad i frekvens eller volym kunde ses mellan könen på de olika intensitetsnivåerna. Deltagarna satt mellan 4-8 timmar om dagen med en median på 6 timmar om dagen. Konklusion Denna enkätstudie påvisade att samtliga program uppnådde WHO:s rekommendationer avseende fysisk aktivitet. En skillnad i aktivitetsgrad sågs mellan de olika hälsovetenskapsprogrammen beroende på intensitetsnivå och ingen större skillnad sågs mellan könen. Fler studier erfordras.

Sedan klimataktivisten Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk har tusentals människor följt i hennes spår och protesterat för en mer hållbar framtid. Dessa protester, i vilka barn har varit i fokus, har genererat stor uppmärksamhet i media och tagit sig in som samtalsämne hos gemene man. Uppstasen ämnar undersöka hur den senaste tidens synlighet av klimat- och miljöproblem påverkar studenters inställningar och uppfattningar kring ämnet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där tio studenter mellan 21 och 25 år har djupintervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet som visade sig från intervjuerna var att studenterna ansåg att klimat- och miljömedvetenhet hade blivit trendigt och att denna trend intensifierats på grund av miljöaktivisten Greta Thunberg. I trenden samtalades det mycket kring frågorna, både bland vänner och familj men även i media. Båda områden där synligheten hade ökat påverkade studenternas uppfattningar kring klimatkrisens aktualitet och således även betydelse, samt inställningar till hur man bör bete sig för att hantera den.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som främjar respektive hindrar fysisk aktivitet hos studenter i Uppsala på näridrottsplatser samt hur studenter upplever att deras användande av näridrottsplatser är sedan Covid-19 bröt ut i Sverige. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ enkätstudie och totalt svarade 84 respondenter. Resultatet visar att flera olika faktorer är avgörande för att studenter ska utöva fysisk aktivitet vid näridrottsplatser. Generellt var användandet lågt bland respondenterna. Till största del anger studenterna att faktorer i den bebyggda miljön som bra belysning, välutrustade näridrottsplatser och bra tillgång till näridrottsplatser ökar användandet. Användandet ser även olika ut beroende på upplevd säkerhet, där fler kvinnor känner sig otrygga och därför inte nyttjar näridrottsplatser under vissa tidpunkter. Undersökningen visar en skillnad i användningen av näridrottsplatser utifrån kön vilket innebär att inre faktorer som studenter själv har även påverkar användningen. Dessutom påverkar väder och tidpunkt hur studenterna använder näridrottsplatser där främst kyla och nederbörd upplevs som hinder men även mörker. Majoriteten av respondenterna upplever att deras användande av näridrottsplatser har förändrats sedan Covid-19 bröt ut på grund av rekommendationer som finns.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för Work-life balance för individer som studerar och arbetar samtidigt. Att få utökad kunskap känns därför relevant då Work-life balance för studenter kan vara en utmaning och därmed en intressant frågeställning. Att balansera sfärerna studier, arbete och privatlivet är ett kunskapshål i forskningen och någonting som vi vill belysa och fylla genom vår undersökning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Vi intervjuade 10 studenter från olika universitet i Sverige. För att få utökad förståelse över respondenternas upplevelser genomfördes den kvalitativa undersökningen i intervjuform. Vi valde att genomföra denna studie på icke-föräldrar och föräldrar som studerar, för att se om det skulle uppstå skillnader eller likheter beroende på familjesituation. Vi anser att det är intressant att se hur respondenterna förhåller sig till de olika krav, egenkontroll och stöd som finns i både arbete och studier, men också vilka gränsdragningar studenterna behöver göra för att att uppnå balans mellan sfärerna och vad som kan påverka deras Work-life balance. Det är få konflikter mellan respondenten och arbetsgivaren, likaså mellan respondenten och partnern. De konflikter som uppstår är främst kopplat till den belastningsbaserade konflikten som handlar om att stress och påfrestningar från en sfär tränger in i en annan. Vi har utgått från den teoretiska referensramen när vi genomfört vår undersökning. Resultatet visar att respondenterna har en bra balans mellan sfärerna studier, arbete och privatliv. Studenterna i undersökningen upplever att de har en bra Work-life balance, av analysen att döma är flexibiliteten mellan studierna, arbetet och privatlivet den viktigaste faktorn för att de ska uppnå en bra Work-life balance.

Föreliggande studie har undersökt fenomenet prokrastinering och dess utsträckning bland studenter på Mälardalens högskola. Studien vill se hur vanligt förekommande prokrastinering är inom högre utbildning samt vad prokrastinering ger för konsekvenser på lärandet och studieresultat. Den metodologiska ansatsen som studien har använt är den kvantitativa forskningsmetoden och insamling av data genomfördes genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att prokrastinering förekommer i stor utsträckning inom högre utbildning och att det finns samband mellan lärandet, studieresultat och prokrastinering. Resultatet redovisar också för de faktorer som påverkar studenters prokrastinering såsom attityd och miljö.

Syftet med denna studie var att få insyn i vad som motiverar musikhögskolestudenter, med utgångspunkt i den skepsis jag upplevt kring musikutbildning i allmänhet och musikhögskoleutbildning i synnerhet. Genom att intervjua två studenter på jazzkandidatprogrammet på en musikhögskola i Sverige har jag försökt sätta ord på vad som drivit dessa studenter, motgångar till trots. Jag har fokuserat på dessa studenters skilda bakgrund musikaliskt, socialt och utbildningsmässigt, för att kunna fastställa gemensamma upplevelser kring motivation, och även vad som skiljer dem åt. Med de kunskaper jag funnit genom denna studie hoppas jag kunna resonera om vad vi som lärare kan göra för att motivera framtida studenter.

Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonfliktteori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.   Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.                                                                                                                                                                                                 Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag har funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionen samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.

På grund av de stigande åldrarna på högskolorna har det under de senaste tio åren skett en ökning av antalet studenter som har barn. Att ha småbarn är tidskrävande och därav blir det betydelsefullt att ta hänsyn till hur det fungerar att kombinera småbarn med studier. Det finns en stor ansamling forskning kring föräldraledighet, jämställdhet och vägledning när det kommer till arbetande föräldrar. Studier som undersöker hur livet ser ut för studerande föräldrar och vilken vägledningshjälp de tar del av i samband med denna brytpunkt finns dock i en bristfällig mängd. Syftet med studien är att undersöka manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevelser av hur deras studiegång påverkats till följd av familjebildning, samt undersöka vilken vägledningshjälp studenterna tagit del av i samband med brytpunkten. Genom att besvara Frågeställningarna: Hur upplever studenter att föräldraskapet har påverkat deras utbildning? Vad finns det för skillnader/likheter i männen och kvinnornas uppfattningar? Vilken vägledningshjälp har studenterna tagit del av i samband med brytpunkten? För att besvara frågeställningarna har den kvantitativa forskningen stått i grund. Resultatet har framkommit via semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga studenter som under sin studietid fått barn. Resultatet tyder på att samtliga av de studerande föräldrarna anser att de blivit mer effektiva i sina studier efter familjebildningen. Resultatet tydliggör även att kvinnor i större utsträckning tar studieuppehåll i samband med att ett barn tillförs in i familjen. Studien visar även att kvinnorna varit i större behov av stöd och rådgivning av en studie- och yrkesvägledare i jämförelse med männen.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern.  - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern.  Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014).  Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern.