Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

The outcome of the Brexit referendum sparked a discussion in the media about ill-informed voters. There are few studies that investigate the information behaviour of voters, and even fewer of referendum voters. This thesis explores a small population of students at Scottish universities to gain insight in how they sought, received, and communicated information before the Brexit referendum. The aim is to investigate the students' information behaviour before they voted. Twenty-two students were interviewed, using a survey interviewing technique that also included open questions. The findings show that students were active, and interested, information seekers, but that they experienced a lack of quality information. Instead of trusting media sources, they turned to friends and family for information, although few changed their mind from their original conviction. The conclusions show that political awareness affected the information behaviour of the students, which is supported by Zaller’s Receive-Accept-Sample model, and that there was a high level of political awareness among the participants, in part because of the previous Scottish independence referendum. Wilson’s model of information behaviour was applied, and the analysis shows that intervening variables such as environment, role relations, and source characteristics affected information seeking, as well as other intervening variables like the lack of information and distrust of information sources.

Syftet med denna studie var att undersöka idrottslärarstudenters erfarenheter av dans. Studien undersöker även vilka upplevelser idrottslärarstudenterna har av dans och vilken syn de har på dansens roll i idrott och hälsa. Detta för att få en enklare insyn på idrottslärarstudenters utmaningar i dans utifrån de tre frågeställningarna som ligger grund för studien. Metoden som används under studien är en enkätundersökning med flertalet frågor som besvaras av totalt 120 st studenter från Malmö universitet, Göteborgs universitet och Umeå Universitet. Resultatet från undersökningen analyserades sedan ur ett pragmatiskt perspektiv med John Deweys begrepp estetisk erfarenhet och vanor. Resultatet av undersökningen visade att alla som hade deltagit i undersökningen hade en idrottslig bakgrund men att så gott som alla inte hade någon erfarenhet av dans utanför utbildningen. Studenterna hade en positiv syn på dans då de tyckte att dans kan vara roligt och de flesta tyckte att de fått tillräckligt med utbildning i dans men trots det så var det endast häften av studenterna som tyckte att dans har en viktig roll i skolverksamheten. Slutsatsen av undersökningen är att idrottslärarstudenter har ytterst lite praktisk erfarenhet av dans när de kommer till lärarutbildningen och att synen på hur viktig dansen är i skolverksamheten och i idrott och hälsa skiljer sig åt. / The purpose of this research is to identify Swedish students in physical education the experience of students in physical education and there view on dance in physical education in school. The research will show the complexity and challenges of future teachers in physical education. The research involves a survey were totally 120 students in physical education from three different universities in Sweden, Malmö University, Umeå University and Göteborgs University. The result of the research analyzes through the pragmatic perspective från John Dewey and the concept of esthetic experiences and habits. The results of this research showed that almost every student in the research had none experience of dance outside the university, the student thought that dancing was fun and that they have had enough education in dancing. The concluding of the research is that the student of teaching in health and physical education has had very little experience of dancing and that the view of how important the dance is in school education varies a lot.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.

Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedom och yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.

Den här studien undersöker varför studenter på universitet i Uppsala väljer att stanna kvar i staden efter sin studietid och hur de väljer bostadsområde inom Uppsala. Studien undersöker ett fenomen med brett spektrum av påverkande faktorer. För att fånga denna komplexitet fokuserar studien på flertalet perspektiv: socialt & psykosocialt, geografiskt, kulturellt och ekonomiskt. Den använder sig av semistrukturerade intervjuer och involverar sex deltagare för datainsamling. Studien är induktiv och ger mycket utrymme för deltagarnas subjektiva upplevelser. Undersökningen finner att deltagarna främst påverkas av närhet till familj när det gäller beslutet att stanna kvar i Uppsala, men även av närhet till ett socialt nätverk, ekonomiska kostnader och hur enkelt det är att ta sig runt i staden. När det kommer till val av bostadsområde är vardagsrörlighet, närhet till natur, en känsla av trygghet och budget de mest framträdande faktorerna. Beslutsprocessen är komplex och innefattar många överväganden mellan olika preferenser där ekonomi fungerar som en begränsande faktor.

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.

Nationella studier visar att en stor del av dagens studenter på universitet lider av dåligt mående som indirekt påverkar deras lärande. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters konstruktioner av mentala hinder för lärande, vad dessa konstruktioner består av och hur de kan hanteras. Studiens vetenskapliga ansats var socialkonstruktionistisk och studien avgränsades till att undersöka studenter som går en universitetsutbildning på grundnivå på Mittuniversitetet. Datamaterialet samlades in via semistrukturerade intervjuer och den teoretiska grunden som resultatet analyserades genom bestod av KASAM, sociokulturellt perspektiv och självförmåga. Resultaten visar att studenterna mött ett flertal mentala hinder av varierande grad som påverkat deras lärande negativt. Meningsskiljaktigheter med studiekamrater, otydliga lärare och bristande struktur inom utbildningen är några exempel. Resultaten presenterar även faktorer som studenterna anser är stödjande för deras lärande och vad som kan förebygga mentala hinder. Däribland tidigare studierfarenheter och stöd från närstående. Studenternas hantering av mentala hinder visar sig bestå av till exempel att ventilera känslor med studiekamrater, familj och vänner, kunna se objektivt på situationer och att härda ut. / <p>Betygsdatum 2022-06-09.</p>

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

Bakgrund: Sedan 1993 omfattar den svenska sjuksköterskeutbildningen tre års heltidsstudier och 180 högskolepoäng. Trots en omfattande utbildning upplevs övergången från student till legitimerad sjuksköterska som skrämmande. I tidigare studier framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor visar brister och svårigheter i att anpassa sig till sin nya yrkesroll. Bristerna som framkom i dessa studier involverar förmågan att inte våga lita på de egna kunskaperna samt att samhällets krav på yrkesrollen gör att stressen ökar. Den ökade stressen och personalbristen på landets avdelningar medför att allt fler sjuksköterskor slutar och utbrändhet blir allt vanligare. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien gjordes som en kvalitativ litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i fyra teman: att möta verkligheten, att bygga ett självförtroende, att få stöd från mentor och medarbetare samt att vara ny bland erfarna kollegor. Att gå från student till sjuksköterska är skrämmande och många nyutexaminerade sjuksköterskor får en verklighetschock när de börjar arbeta. Det vill säga att kontrasten mellan ansvaret, utförande och den kunskap som ställs på studenten inte matchar de krav som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det som var viktigt i början av den yrkesverksamma tiden var stöd från en mentor eller stöttande kollegor som ställde upp på reflektion vilket bidrog till en utveckling av den kliniska kompetensen. Introduktionsprogram sågs som något positivt i processen. Konklusion: I studien kom det fram att det var en rad olika faktorer som påverkade studenters övergång till legitimerad sjuksköterska. Saker som försvårad övergången kunde vara att utbildningen inte matchade de krav som sedan ställdes på dem på arbetsplatsen. Att ha en mentor även som legitimerad sjuksköterska hade en positiv effekt på övergången som då ansågs lättare. / Background: Since 1993 the nursing education in Sweden covers three years and 180 credit points. Despite an extensive education program, the transition period for newly graduated nurses is experienced as fearsome. In earlier conducted studies it has been shown that newly graduated nurses show deficiencies and difficulties to adapt into their new profession. The deficiencies that showed in these studies involves the lack of ability to rely on their own knowledge and that society's demand on the professional role leads to an increased level of stress. The increased stress levels and staff shortages all around Sweden’s hospital wards arecausing more nurses to quit their jobs and stress related diseases are becoming more common. Aim: The aim of the study is to illustrate nurses experiences of the transition from student to licensed nurse. Method: The study was conducted as a qualitative literature review based on the results of eleven scientific articles. Result: The result of the study is presented in four themes: time to face reality, to build yourself a confidence, support from a mentor and staff members and to be a beginner among experienced colleagues. The transition from student to licensed nurse is frightening and many newly graduated nurses faces a transition chock once they start practising nursing. The responsibility, execution and knowledge that is expected from nursing student does not match those expected of the practicing nurse. In the beginning of the transition it was important for the new nurses to be supported by a mentor or to have colleagues that were willing to discuss and reflect situations that occurred. This contributed to the development of clinical competence. Conclusion: The results of the study showed that there are many different factors that contributes to the difficulties in the transition. Things that made the transition difficult could be that the things the students learnt in nursing schools weren’t seen as useful in real life practice. To have a mentor to guide you through the first period and to be supportive were shown to have a positive effect on the transition.